Hinder och befintliga styrmedel

Efter en genomgång av rapporter, möten och hearingar har vi identifierat 179 hinder som vi delat in i 15 grupper. Ett hinder kan förekomma flera gånger, eftersom de nämnts vid flera tillfällen. Tabell 12 redovisar hindren, en bedömning av vilka hinder som är marknadsmisslyckanden och vilka befintliga styrmedel som bidrar till att korrigera dem. En redovisning av styrmedlen finns i bilaga 3,

10.5.2Styrmedelsbeskrivningar.

34 _{Bohm (1996) analyserar en samhällsekonomiskt effektiv informationsverksamhet.}

Stordriftsfördelar förs fram som skäl till en centralisering av informationsinhämtningen.

Tabell 12. Identifierade hinder, en bedömning om de är marknadsmisslyckanden och vilka befintliga styrmedel som påverkar dem

I kategorin Beteende har utredningen funnit tre hinder. Bedömningen är här att inget av dem utgör något marknadsmisslyckande och att det saknas styrmedel som påverkar dessa hinder.

Under Delade incitament (11 stycken) samlas hinder som alla på ett eller annat sätt beskriver hyresförhållanden. Det möjliga marknadsmisslyckandet bedöms vara att det är olika aktörer som ansvarar för att genomföra

energieffektiviseringsåtgärder och som betalar energiräkningen. Det finns flera styrmedel, t.ex. ekodesign, energimärkning, information, nätverk och

beställargrupper, som indirekt bidrar till att den som t.ex. ansvarar för att köpa ett nytt kylskåp kan ta hänsyn till kylskåpets energieffektivitet.

Under Ekonomisk (13 stycken) samlas hinder som hög investeringskostnad och

dålig pay-off. Vi bedömer att det inte är några marknadsmisslyckanden och det

saknas också befintliga styrmedel.

Kategorin Finansiering (8 stycken) omfattar hinder som tar upp

finansieringsproblem. Ett möjligt marknadsmisslyckande som orsakar den begränsade likviditeten bedöms vara att låntagare inte kan beskriva en

energiinvesterings lönsamhet för långivaren. ROT-avdraget för småhusägare och för innehavare av bostadsrätter och kreditgarantier är styrmedel som minskar finansieringsproblem, även om det senare omfattar mer än att lösa

finansieringsproblemen vid energieffektiviseringsinvesteringar.

Under Ineffektiva marknader (4 stycken) återfinns hinder såsom svårt att få

avkastning för energieffektiviserande åtgärder vid försäljning av småhus, fastighetsägare avvaktar och låter andra ta det första steget för att lära av erfarenheterna utan att själva ta risken och tveksamhet att prova nya tekniska lösningar. De möjliga marknadsmisslyckandena är dels att köparen inte kan

bedöma produktens energiegenskaper och säljaren inte kan förmedla denna information på ett effektivt sätt. Det omfattar också att de som testar ny teknik har mindre nytta av erfarenheten än efterföljare som kan utnyttja en samlad kunskap i branschen till mycket låg kostnad.

Styrmedel som minskar hindren är ekodesign, energimärkning,

energideklarationer, Lågan, informationsmaterial samt de olika nätverken och beställargrupperna. De flesta av dessa styrmedel hjälper också till med att marknadsintroducera ny teknik och här spelar också teknikupphandling en stor roll.

Kunskap (41 stycken) är den största kategorin och här samlas hinder som på ett

eller annat sätt belyser behovet av mer kunskap. Exempel på allmänna kunskapshinder:

 Företagen inom byggbranschen är dåliga på att överföra erfarenheter

mellan projekten.

 Brist på beställarkompetens.

 Energianvändningen är dold, vilket bidrar till att energifrågan negligeras.  Brist i överlämningen mellan entreprenör och förvaltare.

 En del fastighetsägare har bristande kunskap om energianvändningen i

sina byggnader.

 Få uppgifter om merkostnader för energieffektiviseringsåtgärder vid

omfattande renoveringar.

 Saknas personer som har helhetsperspektiv och som kan peka på vad som

är viktigt.

 Brister i energikompetens hos olika yrkeskategorier.

Ovanstående och liknande exempel på hinder bedöms inte förorsakas av marknadsmisslyckanden. Under Kunskap finns det också exempel på möjliga marknadsmisslyckanden:

 Brist på forskning.

 Introduktion av ny teknik.

 Teknikupphandling och marknadsintroduktion.  Energirådgivning.

 Demonstationsprojekt efterfrågas.

 Kunskap saknas samt osäkerhet om teknik eller spareffekt.

Förutom marknadsmisslyckandena ny teknik som förklarats tidigare bedöms också att en stordriftsfördel kan uppkomma vid exempelvis ett centralt insamlande och vid spridning av resultaten från forskning, demonstrationsprojekt och

marknadsintroduktion. Vid centralt insamlande och spridning leder

stordriftsfördelen till att samhällets resurser används mer effektivt och är därmed, i detta sammanhang, en fördel.

Under Metod (14 stycken) samlas hinder som beskriver metoder för att göra lönsamhetsbedömningar och vilka faktorer de innehåller. Hårda avkastningskrav och att, pay-off används i stället för räntemetod och kalkyler är dåliga är exempel på hinder som inte bedöms vara marknadsmisslyckanden. Däremot är

informationsbrist för hindren energiprisutveckling underskattas och vid

kalkylering underskattas lönsamheten exempel på marknadsmisslyckanden.

Information om den framtida prisutvecklingen kan vara ojämnt fördelad mellan olika grupper i samhället. Det kan innebära att fastighetägare avstår från

långsiktiga energieffektiviseringar som baseras på rådande energipris, trots att framtida prisstegringar av experter bedöms som högst troliga.

Kategorin Målkonflikt (6 stycken) samlar målkonflikter när energieffektiviserande åtgärder planeras. Målkonflikter mellan energi, kulturhistoriskt bevarade och

tillgänglighet eller målkonflikt mellan energieffektivisering och inomhusmiljön, varsamhetskrav och tillgänglighetskrav tas upp i sammanställningen. Som möjligt

marknadsmisslyckande har kollektiv nyttighet tagits upp eftersom kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan sägas utgöra en sådan.

I hinderskategorierna Organisation (24 stycken) och Organisation/Ekonomi (12 stycken) finns hinder där vi inte funnit marknadsmisslyckanden. Några exempel på hinder:

 Budgettak begränsar investeringar.

 Brist på energimål, energistrategi och taktik.  Högre krav på affärsmässighet.

 För långt driven delegering av energifrågan.

 Energieffektivisering drivs i ofta i projekt i stället för att vara en del i den

ordinarie verksamheten.

 Investeringsbudget och drift- och underhållsbudget är åtskilda.

 Energimyndigheten och Boverket har olika ambitionsnivå när det gäller

energieffektivisering.

 Fastigheter utgör en stor del av den kommunala ekonomin, i tider av allmän

ekonomisk nedgång kan fastighetspolitikerna se sig tvungna att dra ner på underhållet.

 Brist på finansieringsmöjligheter inom organisationen p.g.a. att energi är lågt

prioriterat och förlorar i konkurrens med andra behov.

I kategorin Prissättning (7 stycken) är hindren framför allt att aktörer är osäkra på fjärrvärmens prissättning och dess effekter på lönsamheten av

energieffektiviseringsinvesteringar. Osäkerhet kring framtida fjärrvärmetaxor eller energieffektivisering motverkas om prissättning på energi innehåller höga

fasta andelar är två hinderformuleringar, liksom vissa externa effekter inkluderas inte i energipriserna. De möjliga marknadsmisslyckandena under denna

hinderkategori bedöms vara ofullständig konkurrens,

genomsnittskostnadsprissättning (i stället för realtidsprissättning) samt negativa externa effekter. Befintliga styrmedel för det senare är energiskatter,

koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter.

I kategorin Regelverk (11 stycken) preciseras hinder som rör olika regelverk. Exempel på hinder:

 Energikraven i byggregler är inte tillräckligt långtgående för nybyggnad och

alltför otydliga när det gäller ombyggnad.

 Kommunala särkrav är ett hinder för industriellt byggande.  Hyresfastigheter förfördelade med avseende på ROT-avdraget.

 Energideklarationer behöver förbättras för att komma åt den lönsamma

energieffektiviseringspotentialen.

 Brist på incitament för energieffektivisering i hyressättningen  hyressättningsregler gör att tillräckligt med medel inte avsätts till

renoveringar.

 Krav saknas på individuell mätning av varmvattenanvändning vid ny- och

ombyggnad av flerbostadshus.

Här bedöms avsaknaden av marknadsprissättning inom hyressektorn som ett marknadsmisslyckande. Styrmedlen är Boverkets byggregler (BBR), ekodesign, energimärkning samt energideklarationer.

I hinderskategorin Statistik (3 stycken) samlas hinder som driftsstatistik saknas,

saknar statistik över hur kostnader fördelar sig mellan merkostnad för

effektivisering respektive upprustning samt energistatistiken är inte entydig. För

energistatistiken som tas fram av statliga myndigheter bedöms stordriftsfördelar som ett möjligt marknadsmisslyckande eftersom det är billigare (och

tillförlitligare) för samhället om en aktör ansvarar för insamlandet och för spridningen i stället för att det görs av flera aktörer.

Slutligen finns de två hinderkategorierna Uttalade transaktionskostnader (6 stycken) samt Övrigt (16 stycken), där några underliggande

marknadsmisslyckanden inte bedöms finnas. I den förra kategorin återfinns hinder som transaktionskostnader underskattas eller tidsbrist, resursbrist

(transaktionskostnader), medan exempel på hinder i Övrigt är inget

underhållsbehov i samband med energieffektivisering, begränsad tillgänglighet, hur energieffektivisera utan att sabotera varumärket, åtgärder gjorts etappvis (köpte bra för ett par år sedan, sen kommer ännu bättre) och oseriösa aktörer på marknaden.