Scenario 2 för att nå energipolitiska mål och bidra till

I en långsiktig strategi kan det finnas en politisk ambition att nå högre

energipolitiska mål och bidra till ambitionen i miljömålsarbetet. Det kan innebära ett mer energieffektivt byggnadsbestånd än det som blir resultatet av marknadens prissignaler i kombination med befintliga styrmedel och de föreslagna informativa styrmedlen. Även om de hinder som också bedöms som marknadsmisslyckande korrigeras finns det fortfarande hinder som gör att fastighetsägaren väljer en lägre energieffektiviseringsnivå och/eller takt, se kapitel 7 Hinder för en ökad

energieffektivisering .

Om ett högre energipolitiskt mål ska uppnås behövs ytterligare styrmedel än de som föreslås i scenario 1. I scenario 2 förutsätts att befintliga styrmedel fortsätter och att förslagna informativa styrmedel i scenario 1 införs.

I uppdraget har det ingått att analysera vilka styrmedel för energieffektivisering i samband med renovering som skulle kunna vara aktuella för att nå politiska mål. Vid en analys av scenario 2 bedöms ytterligare styrmedel endast leda till en marginell ytterligare effekt. Analysen återfinns i Bilagor kapitel 3 Scenarior till

2050.

Även om nuvarande styrmedel fortsätter och kompletteras med förslagen bedöms energieffektiviseringen inte nå hela vägen mot ett halveringsmål. För att nå en halverad energieffektivisering till 2050 behöver renoveringstakten öka eller andra åtgärder som också omfattar effektivisering av verksamhetsel, hushållsel och fastighetsel genomföras. Eftersom syftet med strategin inte har varit att öka omfattningen av renoveringar i beståndet faller detta utanför uppdraget.

Vid beräkningar av scenario 2 har det antagits att flertalet fastighetsägare fram till 2050 kommer behöva byta ut enskilda komponenter på grund av utgången

livslängd. De fastighetsägare som genomför energieffektivisering i samband med renovering antas i scenario 2 gå ytterligare ett steg. Det kan innebära att vid utgången livslängd genomföra mer långtgående energieffektiviseringsåtgärder t.ex. en tilläggsisolering på 200 mm istället för 100 mm. Totalt sett skulle det, utifrån utredningens förutsättningar, endast innebära en marginell besparing om 0,4 TWh fram till 2050. Av det skälet föreslås inga bidrag riktade för att förbättra byggnaders energiprestanda vid renoveringstillfället.

För att få en större effekt behöver omfattningen av renoveringar öka. En ökad omfattning innebär att fler fastighetsägare genomför energieffektiva renoveringar. Det innebär också att incitamentet för ytterligare renovering behöver öka för att nå det gamla delmålet, att halvera byggnadernas energianvändning till 2050 i

förhållande till 1995.

Eftersom syftet med strategin inte har varit att öka renoveringstakten i beståndet faller det utanför uppdraget. Vi konstaterar att få till stånd själva renoveringen är ett hinder för många fastighetsägare som behöver lösas.

Även om effekterna av scenario 2 visade sig bli marginella har det ändå ingått i uppdraget att analysera vilka styrmedel som skulle kunna vara bäst lämpade för att nå politiska mål.

Vi har analyserat styrmedelsförslag från fastighetsägare och andra utredningar utifrån kriterierna:

 Kostnadseffektivitet innebär att de effektivaste åtgärderna genomförs först och

till en nivå som innebär att alla fastighetsägare har samma marginalkostnad för den sista sparade kilowattimmen.

 Additionalitet, innebär att det är på grund av att ett styrmedel införs som

åtgärder genomförs. För att ett styrmedel ska vara effektivt behöver det vara additionellt, inga åtgärder skulle genomföras utan styrmedlet.

 Effekter på statsbudgeten, en uppskattning av vilka kostnader som införande av

ett styrmedel har på statsbudgeten.

För att styrmedel ska vara effektiva måste de korrigera olika hinder. Av den anledningen är det omöjligt att t.ex. föreslå både ett energieffektiviseringsavdrag med både arbets- och materialkostnad i kombination med ett investeringsbidrag. Efter en kvalitativ analys av styrmedelsförslagen, en översikt presenteras i Tabell 5, anser vi att en energikartläggningscheck som omfattar alla fastighetsägare är ett lämpligt styrmedel för att uppnå politiska mål. Vår bedömning baseras bl.a. på företagsekonomiska kalkyler som indikerar att de flesta åtgärder är lönsamma men att problemet för fastighetägarna är att de saknar möjlighet att finansiera en renovering. Ett annat underlag är marginalkostnadskurvorna från BETSI-

undersökningen indikerar att lönsamma åtgärder genomförs med de antaganden som vi antar i referensalternativet, för mer information se avsnitt 8.4.4 BETSI -

marginalkostnadskurvor. För de styrmedelsförslag som vi avvisar har vi en tydlig

motivering i Tabell 10.

En mer detaljerad beskrivning för de styrmedel vi anser är bäst lämpade för att uppnå politiska mål och de styrmedel som vi avvisar, baserad på kriterierna kostnadseffektivitet, additionalitet och effekter på statsbudgeten finns i bilaga

Tabell 10 En sammanfattning av bedömningen av föreslagna styrmedel för att ge incitament att genomföra energieffektiviseringsåtgärder baserad på styrmedlets kostnadseffektivitet, additionalitet och effekter på statsbudgeten. Även vilket upplevt hinder som styrmedlet förväntas korrigeras redovisas. Styrmedelsförslag Hinder Målgrupp Kostnadseffektivitet Additionalitet Statsbudget-

effekter

Kommentar Energikartläggnings-

check Ägare till flerbostads- hus, lokaler och småhus som

genomfört en energideklaration.

Styr ej mot

kostnadseffektivitet Låg Ja, på kostnadssidan Ökad kunskap om egen byggnad

Investeringsbidrag Alla fastighetsägare Beror på utformning

Beror på utformning

Ja, på kostnadssidan

Kan utformas med hänsyn till kostnads-effektivitet men det innebär höga administrativa kostnader. Energieffektiviserings-

avdrag

Alla fastighetsägare Beror på utformning

Beror på utformning

Ja, på intäktssidan Kan utformas med hänsyn till kostnads-effektivitet men det innebär höga administrativa kostnader Skärpta energikrav/

komponentkrav i BBR Alla fastighetsägare Nej Ja Nej För mer information se 10.3.4Styrmedelsförslag Skärpta energikrav/komponentkrav i BBR

Differentierad

fastighetsskatt Alla fastighetsägare Nej Låg Ja, på intäktssidan

För mer information se, 10.3.5Styrmedelsförslag

Differentierade fastighetsavgifter

Skattefria underhålls- fonder

- Eftersom strategiuppdraget studerar vilka ytterligare

energieffektiviseringar kan komma ifråga vid renoveringstillfället faller förslaget om underhållsfonder utanför uppdraget

Momsrabatt - Omöjligt p.g.a. EU:s statstödsregler

Frivilliga avtal Energibolag och energitjänsteföretag

Nej Låg Uppgifter saknas För mer information se 10.3.8Styrmedelsförslag

3.5

Nyttor och kostnader i samband med

energieffektivisering

Nyttan av styrmedelsförslagen i scenario 1 är att energiprisernas styrande effekt kompletteras genom att de identifierade marknadsmisslyckandena

informationsbrist/problem vid informationsinhämtning samt asymmetrisk information korrigeras. Det innebär att om de föreslagna informativa styrmedlen införs, och fungerar i kombination med befintliga styrmedel, kommer vi att få en effektiv marknad. Kostnaden för att få en mer väl fungerande marknad är det utökade kostnaderna för de styrmedelsinsatserna som behövs.

I scenario 2 förväntas fler fastighetsägare investera i energieffektiviserande åtgärder i samband med renovering. Åtgärderna förväntas också genomföras i större utsträckning och antas därför leda till högre energieffektivisering i jämförelse med referensalternativet och scenario 1.. Det innebär både ökade samhällsekonomiska nyttor och kostnader.

De förväntade nyttorna av en energieffektiv renovering är:

 Minskade produktionskostnader för el, värme, fjärrvärme till följd av minskad

efterfrågan, vilket också leder till minskad miljöpåverkan.

 Förbättrad hälsa exempelvis genom minskat buller och bättre inomhusmiljö,

vilket leder till minskade samhällsekonomiska kostnader för minskad sjuklighet och dödlighet.

 En ökad försörjningstrygghet med bl.a. minskad risk för framtida energiprishöjningar

 Möjlighet till minskade drifts- och underhållskostnader till följd av minskat behov av värmesystem.

Energieffektiviseringsåtgärder innebär även samhällekonomiska kostnader, exempelvis:

 Direkta åtgärdskostnader för material och arbetskraft, ingår vanligtvis i energikalkyler.

 Utbildningskostnader.

 Transaktionskostnader uppstår för en fastighetsägare för att hitta och tillgodogöra sig information om möjliga åtgärder för effektivare energianvändning i byggnader.

 Risk för ökade underhållskostnader- och underhållskostnader till följd av exempelvis komplexa system för värme och ventilation.

 Övriga kostnader, exempelvis för minskad yta till följd av invändig tilläggsisolering är en kostnad som bör belasta energikalkylen.

 Om utföraren saknar tillräcklig kompetens kan kostnader uppstå för eventuella negativa effekter till följd av strängare krav på energihushållning.

– För låg luftomsättning

– Ökning av förekomsten av fukt och mögel – Förlust av kulturvärden och estetiska värden

4

Underlag inför kommande