Enkäten

28 stycken elvaåringar deltar i studien. Majoriteten av eleverna bor i villa, fem av eleverna bor på en gård och en elev bor varannan vecka i lägenhet. 23 elever bor med både sin mamma och pappa och fem elever bor med sin mamma eller varannan vecka hos mamma och pappa. Det är 23 elever som är födda i Sverige vars båda föräldrar också är födda i Sverige. En elev har föräldrar födda utomlands, men är själv född i Sverige. Två elever har föräldrar födda utomlands och är även själva födda utomlands. Det är två elever födda i Sverige vars mammor är födda utomlands och där papporna är födda i Sverige. Eleverna åker buss eller går till skolan vilket tyder på att det finns både elever som bor på landsbygden och i samhället.

43 Det finns inget ensambarn utan eleverna har minst ett syskon. I vissa fall är eleverna funktionella ensambarn, det vill säga har mycket äldre syskon och är enda barnet som bor hemma.

Social bakgrund - föräldrarnas yrke

Det verkar finnas en skolklass med högre social bakgrund och en skolklass med lägre social bakgrund. I den ena skolklassen har majoriteten av föräldrar yrken som kräver examen på högskolenivå och i den andra skolklassen är det vanligast att föräldrarna har yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. Mammorna är mer välutbildade än papporna. I de båda skolklasserna är det få elever som känner till sina föräldrars utbildningsnivå och det är vanligare att elever med föräldrar med högskoleutbildning vet. Det är flera elever som vill gå i sina föräldrars fotspår.

Skriva uppsats

Det är totalt 11 elever som tycker det är lätt att skriva uppsats och av dessa är det sex stycken som bor på landet och här återfinns samtliga som bor på gård. De som bor på landet tycks tycka det är enklare att skriva uppsats, eftersom de beskriver det som roligt och lätt. De flesta tycker det är svårt och inte roligt att skriva uppsats.

Skriva dagbok

Det är totalt åtta elever som skriver dagbok och samtliga elever som skriver dagbok tycker det är lätt att skriva uppsats. De flesta av eleverna som skriver dagbok är medvetna om deras föräldrars utbildningsbakgrund.

Bokintresse

Utifrån enkäten framkommer att fler flickor än pojkar tycker om att läsa böcker. De flesta eleverna tycker om att läsa böcker och en tredje del tycker inte om att läsa böcker. Av de som inte tycker om att läsa böcker återfinns pojkar, dock har de trots det låga intresset läst mer än tjugo böcker och läser böcker på fler språk än svenska. De flesta eleverna har läst fler än 20 böcker. Det är två elever som ingen har läst högt för när de var yngre och ytterligare två som svarar att förskolepersonal har läst för dem. Elevernas bokintresse verkar inte påverkas av den sociala bakgrunden. Bland eleverna som tycker om att läsa böcker finns föräldrar med olika studiebakgrunder och yrken. Eleverna som inte tycker om att läsa böcker kommer också från

44 olika sociala bakgrunder, vilket framkommer genom att det finns föräldrar med varierade utbildningsbakgrund och yrken. Det är ett fåtal elever som varken tycker det är roligt eller inte roligt att läsa böcker. De eleverna har i flera fall angivit svaret: varken eller till exempel gällande enkätfrågan om uppsatsmomentet och historieintresset. De flesta av dessa elever vet inte vad deras föräldrar arbetar med.

Språkintresse

Språkintresset skiljer sig mellan de båda skolklasserna. I skolklass ett är det fler än hälften eleverna som läser böcker på ett annat språk än svenska och engelska är vanligast men även tyska, bosniska och polska förekommer. Det finns olika anledningar till att de läser på flera språk, en anledning är att eleverna med utländsk bakgrund läser på det språk som talas i föräldrarnas ursprungsland och en annan anledning är att det finns flera elever i familjer där ett annat språk än svenska används för att viljan att lära finns: ”för att jag vill lära mig tyska”. Det är knappt hälften av eleverna som förutom svenska talar ett annat språk hemma och där återfinns liknande anledningar som vid bokläsandet ovan; antingen att en familjeanknytning finns och/eller en mer motivationsgrundande anledning: ”vi brukar prata det språket för jag vill lära mig”. I skolklass två är det endast en elev som brukar läsa böcker på ett annat språk än svenska och i detta fall är det andra språket engelska. Samma elev talar även engelska hemma och uppger att orsaken till detta är att hennes lillasyster inte ska förstå vad hon och hennes föräldrar talar om.

Fritid

SCB:s (2009:7) undersökningen kring barns fritid visar att det är mycket vanligt bland barn och ungdomar i Sverige att umgås med vänner på sin fritid efter skolan, något som överensstämmer med denna grupp där ”träffar kompisar” är vanligt. På fritiden är det lika vanligt hos eleverna i skolklass ett och två att träffa kompisar, kolla TV, spela dataspel och sköta om sitt husdjur. Eleverna som tycker om att läsa böcker svarar att de förutom detta även målar och ritar och skriver dagbok. De som inte tycker om att läsa böcker uppger däremot att de idrottar och facebookar i högre utsträckning. Det framkommer även att utövandet skiljer sig mellan flickor och pojkar, vilket kan vara värt att notera. Efter skolan svarar pojkarna att de brukar idrotta, medan flickorna svarar att de läser böcker, målar och ritar. De flesta eleverna har en organiserad eller schemalagd fritidsaktivitet i veckan. Pojkarna har vanligen en aktivitet och innebandy, hockey och fotboll är vanligast. Men även att spela instrument till

45 exempel synt och trummor förekommer. Hos flickorna är det vanligast att ha två fritidsaktiveter och de ägnar sig främst åt ridning och att spela ett instrument till exempel piano och gitarr. Bland flickorna är även dans och sång en förekommande fritidsaktivitet. I denna text används begreppet schemalagd fritidsaktivitet efter SCB:s (2009:33) kriterier att en organiserad fritidsaktivitet är en organiserad verksamhet ledd av en vuxen ledare. Det finns indikationer på att fritidsaktiviteten engagerar hela familjen till exempel en elev berättar att hon rider och jag frågar om någon av hennes föräldrar också rider eller har ridit. Det har hennes mamma gjort tidigare och det är också hon som kör sin dotter till träningen. En elev berättar att efter skolan görs läxorna samtidigt som föräldrarna lagar mat allt för att läxorna ska hinna blir klara innan fritidsaktiviteten och föräldrarna ska hinna skjutsa. Ytterligare en elev beskriver i sin berättelse att familjen minst en gång i veckan tittar på hockey tillsammans. Föräldrarnas inflytande i barnens fritidsaktivitet ger en förståelse för hur familjens kulturella kapital överförs från föräldrar till barn (Bourdieu 1999:114–122, Lareau 2003:1-2).

Det är en fjärdedel av eleverna som inte har någon schemalagd fritidsaktivitet och det är vanligare hos elever som bor på landet. Dessa elever har dock husdjur som de sköter efter skolan, vilket skulle kunna tyda på mer eget ansvar och tidsplanering. SCB:s undersökning (2009:7) visar att elever till ensamstående föräldrar, barn med utlandsfödda föräldrar och elever i arbetarhushåll har mindre organiserad fritid. I mitt material visar det sig att eleverna som inte har en schemalagd fritidsaktivitet kommer från olika sociala bakgrunder. Det är vanligast att föräldrarna har gymnasialutbildning som högsta utbildning, ett fåtal har eftergymnasial utbildning inom den akademiska världen. Elever till utlandsfödda föräldrar och ensamstående föräldrar finns även företrädda i denna grupp med elever utan schemalagda fritidsaktiviteter.

Skola

De båda skolklasserna skiljer sig kring vilket ämne de tycker är roligast i skolan. Enligt eleverna i skolklass ett är de roligaste ämnena hemkunskap, musik och bild. I skolklass två är idrott och historia favoritämnen. Eleverna tycker att det som är roligast med skolan är att träffa kompisar och några tycker det roligaste med skolan är att lära sig saker. Det var första gången som eleverna i skolklasserna svarade på en enkät. Eleverna i skolklass två nämnde två svar på frågan vad som var roligast med skolan. Medan eleverna i skolklass ett endast nämnde en sak som var roligast med skolan. Trots denna skillnad ger svaren en uppfattning om

46 elevernas inställning till skolan. Detta visar att eleverna kan tolka skolans innehåll på olika sätt, men även att de kan ha uppfattat enkäten på olika sätt.

Intresse för historia

Intresset för ämnet historia varierar mellan eleverna i skolklass ett och två, men totalt sett är det nästintill lika många som tycker det är roligt som inte tycker det är roligt med historia. Det finns en variation kring vad eleverna helst vill lära sig om medeltiden och det skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Dubbelt så många flickor som pojkar vill lära sig om människornas levnadsförhållande, medan majoriteten av pojkarna vill lära sig om riddare, borgar och slott. Majoriteten av eleverna vill lära sig om riddare, borgar och kungar/drottningar. En tredjedel är intresserade av människornas levnadsförhållande.

Tabell 1: De som tycker om historia.

Elev Antal hobbys

Fler språk

Lära sig Mammas yrke Pappas yrke Elevens framtidsyrke 1 2 - Kung & drottning 1 4 4 2 4 Ja Hur barnen levde 1 1 2 3 3 Ja människor s liv 1 4 1 eller 4 4 1 Ja Allt 4 4 - 5 1 - Allt utom riddare 1 3 1 eller 3 6 - Ja Människor s liv 4 3 1 eller 2 7 - Ja Människor nas liv 1 1 1 8 2 Ja Allt 1 1 - 9 2 Ja Riddare 1 3 - 10 2 - Kung & drottning 3 3 - 11 1 - Kung & drottning 3 3 -

Majoriteten av eleverna som tycker om historia kan flera språk och har schemalagda fritidsaktiviteter. Föräldrarna arbetar inom yrkeskategorier 1-4, vilket innebär att det finns föräldrar med olika sociala bakgrunder (se metodkapitalet: Bearbetning av enkäten).

47 Tabell 2: De som inte tycker om historia

Elev Antal hobbys

Fler språk Lära sig Mammas yrke Pappas yrke Elevens framtidsyrke 1 3 - Borgar och slott 1 1 1 2 3 - Borgar och slott 1 3 3 3 1 - Krig 2 1 - 4 - - Inget 3 3 3 5 6 Ja Borgar och slott 1 3 3 7 - - Inget 1 3 2 8 1 - Riddare 4 4 - 9 1 - Riddare 3 4 - 10 - - Hur barnen levde 1 3 2 11 1 Ja Borgar & slott 2 1 2

Majoriteten av eleverna som inte tycker om historia kan inte flera språk och vill lära sig om riddare, borgar och slott. Föräldrarna arbetar inom samtliga yrkeskategori 1-4, vilket betyder att det finns flera sociala bakgrunder representerade bland de som inte tycker om historia (se metodkapitalet: Bearbetning av enkäten).

6.2. Observationer