Framtida forskning

Studien visar även att de elever som bor på landet har enklare att skriva uppsats och ge uttryck för sin kompetens gällande historiemedvetande. Bo på landet verkar påverka men i dagsläget kan jag inte fastställa vad detta är en indikator på. En möjlig tolkning till dessa elevers positiva berättelser och utveckling av historiemedvetandet kan vara att högläsningsboken utspelar sig på landet och att det blir enklare för elever som själva är uppväxta i denna miljö att förstå innehållet och sedan kunna beskriva det. Ett elevnära ämne som berör eleverna socioemotionellt påverkar utvecklingen positivt och sammanväver det genetiska och genealogiska perspektivet som synliggör för eleverna att de är en del av historien men även skapar historien (Eliasson 2009:322–323, Hermansson Adler 2009a:14-15, Hartsmar 2001:239). Den personliga anknytningens påverkan framkommer även i Ingemanssons studie (2010:290) ”[u]tvecklingen av historiemedvetande gynnas av elevernas emotionella engagemang”, vilket förtydliga vikten av valet av högläsningsbok och att ämnet är elevnära. Jag tog hänsyn till båda delarna i planeringen av studien och mer om valet av bok finns under metodkapitlets avsnitt med namnet tillvägagångssätt.

7.2. Framtida forskning

Utifrån min undersökning och de indikatorer som används för historiemedvetande visar det sig att den sociala bakgrunden inte påverkar utvecklandet av historiemedvetandet. Det kan finnas flera andra faktorer som istället påverkar. Några bidragande orsaker till utveckling verkar vara intresse, läsvanor, språkvanor, motivation och inställning till ämnet. Vidare skulle en annan faktor kunna vara samhället eleverna växer upp i, tyvärr kan detta inte utvecklas av anonymitetsskäl på grund av att orten är specifikt i sin karaktär.Det empiriska materialet visar att föräldrarnas engagemang verkar vara betydelsefullt. Resultatet visar att bland annat ”skriva dagbok” påverkar utvecklandet av historiemedvetandet. Det går dock inte att säga att detta betyder att eleverna har ett högt kulturellt kapital, eftersom det finns andra indikatorer på kulturellt kapital som inte har använts i denna studie, men som skulle kunna påverka elevernas utvecklande och därmed ge ett annat resultat.

Tidigare forskning visar att skönlitteratur kan medverka till att utveckla historiemedvetandet, att det personliga intresset påverkar och att ämnet behöver elevanknytas (Ingemansson 2007 & 2010 & Hartsmar 2001). Inledningsvis beskrev jag att det finns få empiriska studier. Min studie med en sociologisk utgångspunkt kan bidra till att ge en första förståelse för hur den

71 sociala bakgrunden och vissa indikatorer på det kulturella kapitalet, till exempel skriva dagbok, tala flera språk, ha ett bokintresse och tycka historia är intressant, kan påverka utvecklingen. Uppsatsen skrivs inom kursen barndomsstudier och det specifika med denna studie är att det kulturella kapitalet undersöks genom ett barnperspektiv och hur elevernas kulturella kapital till exempel språkkunskaper och bokintresse påverkar deras skolprestation.

Min studie fokuserar på det kulturella kapitalets betydelse för eleverna i de tidiga skolåren, vilket är relativt outforskat i de tidiga skolåren och därför finner jag ett syfte med att genomföra studien. Ämnet och resultaten väcker flera frågor och skulle kunna användas som en fältstudie till en större studie med större urvalsgrupp som kan undersöka den sociala bakgrundens, det kulturella kapitalets och den sociala kontextens betydelse för utvecklandet av historiemedvetandet genom skönlitteratur, boksamtal och skriva berättelser. En uppföljning av dessa elever i årskurs nio skulle vara intressant att genomföra och se hur de har utvecklats. I den studien skulle det vara intressant att ställa samma frågor och se om resultatet skulle vara samma eller om deras kulturella kapital och sociala bakgrund påverkar dem på ett annat sätt i deras skolframgång. Genusskillnader finns och är synliga, dock är detta ett utforskat område i alla skolstadier. I en framtida forskning skulle det vara intressant att se hur kön, social bakgrund, kulturellt kapital och social kontext samverkar. Vidare har fakta kring vem som deltar i studier beroende på social bakgrund synliggjorts, vilket skulle kunna undersökas i vidare studier med större urvalsgrupper. I denna studie framkommer att de som deltar ofta har föräldrar som skrivit examensarbete på högskolenivå. Dessutom hade det varit intressant att ha ett geografiskt perspektiv och undersöka hur närheten till ett universitet påverkar deltagandet. Uppsatsen är fokuserad på elevernas förändring och inte på vilka tema som berörs i elevernas berättelser. I en annan uppsats med andra frågeställningar hade det varit intressant att undersöka om det finns en variation kring vilka ämnen som eleverna skriver om utifrån deras sociala bakgrund. Inledningsvis nämner jag att lärare som läser uppsatsen ska få ökad inspiration och förståelse för att skapa ”en skola för alla”. Min studie visar att undervisningen behöver vara elevnära och intresseväckande. Lärare behöver vara lyhörd för alla elevers tankar och intressen. Slutligen vill jag säga att utifrån det valda ämnet framkommer det att de resultat som synliggörs väcker flera frågor som väntar på att bli besvarade i en större framtida forskningsuppgift.

72

Referensförteckning

Ambjörnsson, Ronny (1988). Den skötsamme arbetaren. Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle 1880-1930. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Amman, Göran och Jönsson, Ingrid (1983). Segregation och svensk skola. Lund: Arkiv. Ammert Niklas (2009). Finns då (och) nu (och) sedan? Uttryck för historiemedvetande i grundskolans historieböcker. I: Karlsson Klas- Göran & Zander Ulf (red.) (2009). Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. 2:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Björnsson, Mats (2005). Kön och skolframgång. Tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Liber Distribution AB.

Bourdieu, Pierre (1999). Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg: Daidalos AB.

Bourdieu, Pierre (1986a). “The Forms of Capital”. I: Richardson, John G. (red). Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, Connecticut:

Greenwood Press.

Bourdieu, Pierre (1986b). Kultursociologiska texter. I urval av Donald Broady och Mikael Palme. Stockholm: Salamander.

Bourdieu, Pierre (1984). Distinction. A social critique of the judgement of taste. London: Routledge.

Broady, Donald (1990). Sociologi och Epistemologi. Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS förlag.

Broady, Donald och Palme, Mikael (1985). ”Pierre Bourdieus kultur- och

utbildningssociologi. En introduktion.” I: Broady, Donald (red.) Kultur och utbildning. Om Pierre Bourdieus sociologi. Skriftserie 1985:4. Växjö: Universitets- och

högskoleämbetet. Forskning och utveckling för högskolan.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:1. Malmö: Liber AB. Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 1. Malmö: Liber AB. Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Norstedt. Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber AB. Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur och Kultur.

Ekelund, Gabriella (2007). Om barn och böcker: samtal kring berättelser. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR).

Eliasson, Annika (2010). Kvantitativ metod från början. Upplaga. 2:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Eliasson, Per (2009). Kan ett historiemedvetande fördjupas? Om historiemedvetande och bedömning i gymnasieskolans undervisning. I: Karlsson, Klas- Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. 2:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (2007). Skola för deliberativ kommunikation. I: Englund, Tomas (red.) (2007). Utbildning som kommunikation. Göteborg: Daidalos.

Gens, Ingmar (2007). Myten om det motsatta könet. Från förskolepedagogiken vid Tittmyran och Björntomten till det maskulina samhällets undergång. Stockholm: Idéimperiet/Leva!.

Ginsburg, Herbert (1974). Fattiga barns språk. I: Loman, Bengt (red.) Barnsspråk i klassamhälle. Lund: Liber AB.

Györki, Irené & Sjögren A., Peter (1986). Bonniers svenska ordbok.

Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning – barnboken i undervisningen. Solna: Ekelunds Förlag AB.

73 Hartsmar, Nanny (2001). Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext. Malmö:

Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

Hedenborg, Susanne (2005): ”Svensk barndomshistoria”. I: Heywood, Colin (red.) (2005) Barndomshistoria. Lund: Studentlitteratur.

Hedenqvist, Jan- Anders & Håkansson, Jan (2008). Formulera och utvärdera mål. Älmhult: Jan Håkansson [distributör].

Hermansson, Adler Magnus (2009a). Framtidens historia – Ämnesdidaktiska utmaningar för en ny historieundervisning. Stockholm: Liber AB.

Hermansson, Adler Magnus (2009b). Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber AB.

Hultqvist, Elisabeth & Palme, Mikael (2009). Stå vid rodret eller tappa bort sig. En sociologisk studie av rekryteringen till lärarutbildningen och dess följder. Praktiske Grunde. Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab. Nr.4 /2009.

Köpenhamn/Århus: Hexis.

Ingemansson, Mary (2010). "Det kunde lika gärna ha hänt idag": Maj Bylocks

Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Göteborg: Makadam förlag.

Ingemansson, Mary (2007). Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Växjö: Institutionen för humaniora, Växjö universitet.

Jacobson, Per – Ola (2002). Historiemedvetenhet. I: Konsten att lära och viljan att uppleva: historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtli. Aronsson Peter & Larsson Erika (red.) (2002) Växjö: Centrum för kulturforskning, Växjö universitet.

James, Allison & James, Adrian (2008): Key Concepts in Childhood Studies. London: Sage Publications.

Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling: Liber distribution.

Jensen, Bernard Eric (2003). Historie – livsverden og fag. Köpenhamn: Gyldendal.

Jensen, Bernard Eric (1997). Historiemedvetande – begreppsanalys, samhällsteori, didaktik. I: Karlegärd Christer & Karlsson Klas-Göran (red.) (1997). Historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo och Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningensmetoder och språklig utformning. Tredje upplagan. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Karlsson, Klas- Göran (2009a). Historiedidaktik: begrepp, teori och analys. I: Karlsson Klas- Göran & Zander Ulf (red.) (2009). Historien är nu. En introduktion till

historiedidaktiken. 2:e upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Lareau, Annette (2003). Unequal childhoods: class, race and family. Berkeley: University of California Press.

Lund, Anna (2008). Mellan scen och salong. En kultursociologistisk analys av ungdomsteater. Lund: Arkiv Förlag.

Medierådet (2010). Unga & Medier 2010. Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Medierådet.

Månson, Per (2000). Båten i parken. 4:e upplagan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Nationalencyklopedin (NE) (2011a). http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/historiedidaktik

74 Orlenius, Kennert (2004). Gårdagens elever utbildar morgondagens vuxna. I: Nordenfalk, Katta (red.) (2004). Etik i princip & praktik. En antologi om lärares yrkesetik. Stockholm: Lärarnas riksförbund.

Palme, Mikael (2008). Det kulturella kapitalet. Studier av symboliska tillgångar i det svenska Persson, Magnus (2009). Vägen till lärarutbildningen: Motiv och föreställningar hos blivande

gymnasielärare vid Växjö universitet. Praktiske Grunde. Nordisk tidskrift for kultur- og samfundsvidenskab. Nr.4 /2009. Köpenhamn/Århus: Hexis.

Rosenqvist, Mia Maria och Andrén Maria (2006:69) Uppsatsens mystik: om konsten att skriva uppsats och examensarbete. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

SCB (2009). Barns fritid. Levnadsförhållanden rapport 116.

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0106_2006I07_BR_LE116BR0901.pdf

[Hämtat:2011-04-20].

SCB (2007). Barn, boendesegregation och skolresultat. Demografiska rapporter. Nr. 2007:2

http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0102_2006a01_br_be51st0702.pdf

[Hämtat:2011-04-20].

Skardhamar, Anne-Kari (1994). Litteraturundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr11.

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.sk olverket.se%3A8080%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FReco rd%3Fk%3D2575 [Hämtat 2011-05-10].

Skolverket (2010a). 15-åringars läsförståelse och skolans likvärdighet har försämrats.

http://www.skolverket.se/sb/d/3341/a/23170 [Hämtat: 2011-05-16].

Skolverket (2010b). Vad är PISA? http://www.skolverket.se/sb/d/254 [Hämtat:2011-05-20]. Skolverket (2006). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo94. http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 [Hämtat

2011-05-16].

Skolverket (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.

Stainton Rogers, Wendy (2009). Promoting better childhoods. Constructions of child concern. I: Kehily, Mary Jane (2009). An Introduction to Childhood Studies. Berkshire: Open University Press.

Stensson, Britta (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos AB.

Stock, Åsa (1996) Rymlingen. Gusum: Hegas.

Trondman, Mats (1994). Bilden av en klassresa. Sexton arbetarklassbarn på väg till och i högskolan. Stockholm: Carlsson Bokförslag AB.

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Virta, Arja (1997). Elevernas historietexter – en möjlighet att betrakta tänkande. I: Ahonen, Sirkka (red.) (1997) Historiedidaktik i Norden 6 : [historiemedvetandet - teori og praksis] / Nordisk konferens om historiedidaktik, Tammerfors 1996. København: Institut for historie og samfundsfag, Danmarks Lærerhøjskole.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/H0014.pdf [Hämtat:2011-02-15].

Willis, Paul E (1983). Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda bokförlaget.

Queckfeldt, Eva (2009). Det var en gång… Om historiska romaner och romaner som blivit historiska. I: Karlsson, Klas- Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu. En introduktion till historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.

75 Bilagor: