Urval

Undersökningen genomfördes på en F-9 skola med cirka 660 elever i Sydsverige. Skolans upptagningsområde är stort och sträcker sig från länsgränsen i norr till nästa samhälle i söder. Det finns såväl elever som bor i det närliggande samhället och går till skolan, som elever som bor cirka 7-15 km från skolan i byar eller i den närliggande staden och åker buss till skolan. I årskurs fem går totalt 48 elever i tre parallellklasser och i förstudien deltog en skolklass på 16 elever och resterande 32 elever tillfrågades att delta i denna studie. Det var två skolklasser och 28 elever som valde att delta i undersökningen. Valet av skola utgjordes av ett bekvämlighetsurval (Bryman 2011:194–196), vilket innebär att jag genom min verksamhetsförlagda utbildning hade kontakt med rektor och lärare, vilket av praktiska skäl gjorde det möjlighet att få tillträde till skolan och genomföra fältstudien.

Projektet kom att omfatta elever i årskurs fem, vilket var ett noga genomtänkt val. Det finns flera skäl till att denna åldersgrupp valdes, till exempel finns det uppnåendemål kring historiemedvetande för denna årskurs. Åldersmässigt var årskurs fem en passande åldersgrupp eftersom eleverna i denna ålder vanligen har kunskap om att skriva berättelse, kan delta i diskussioner och har undervisning om medeltiden. I efterhand kan jag reflektera över två svårigheterna som uppkom genom att denna åldersgrupp valdes. För det första ett tidsmässigt skäl då eleverna under samma period genomförde de nationella proven för årskurs fem vilket gjorde att lärarna var tidspressade och det var svårt att planera in tiden för undersökningen. För det andra är eleverna i årskurs fem i förpuberteten, vilket kan ge trotsålders beteende, lägre skolmotivation och allmän ”inte vilja göra kultur”. Fördelarna vägde dock tyngre än nackdelarna. Eleverna i årskurs fem var en intressant och givande målgrupp, dels på grund av deras förmåga att skriva berättelser, som gav intressanta resultat, dels åldersmässigt genom den identitetsutveckling som sker och som påverkar elevernas inställning till skolan.

39 5.3.3. De som inte deltog

Det var totalt 28 av 32 elever som valde att delta i undersökningen och därmed fyra stycken som valde att inte delta. Det kan finnas flera faktorer som påverkar vilka som deltar och inte deltar i undersökningar, till exempel kan beslutet påverkas av social bakgrund, social kontext och kulturellt kapital. Eleverna som deltog i studien hade ibland föräldrar som själva hade skrivit examensarbete vid högskola, vilket framkom i ett spontant samtal med en elev: ”mamma har också skrivit sånt arbete som du och hon tyckte att jag skulle vara med”. Det är ovanligt med lärarstudenter som genomför undersökningar på skolan, vilket kan bidra till att när studier genomförs känns det främmande. Jag tror att bortfallet kunde motverkats genom att i inledningen av arbetet anordna ett föräldramöte där föräldrarna fick träffa mig, få information och ställa fråga till mig om undersökningen.

5.3.4. Etiska övervägande

I mitt arbete med undersökningen arbetade jag efter Vetenskapsrådets etiska regler (2002) för forskare. Det innebar att jag bland annat tog hänsyn till individskyddskravet som består av fyra delar: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. I tur och ordning informerades och tillfrågades rektor (se bilaga 1), lärare (se bilaga 2), föräldrar och elever (se bilaga 3). I missiven beskrevs uppgiftens karaktär och innehåll, undersökningens frivillighet, anonymiteten för deltagarna samt användningen av uppgifterna och uppsatsen.

Under arbetets gång gjordes etiska övervägningar, till exempel anonymiserades det insamlade materialet eleverna producerade genom ett siffersystem. Det fanns ingen anledning till att kunna identifiera enkäterna med en enskild elev. Det var dock viktigt att kunna knyta texterna till enkäterna för att kunna förklara förändringen. Enkäten och berättelserna bestod inte av några känsliga frågor eller ämnen, men alla dokument var anonymiserade vid inlämningen. Det genomfördes genom att enkät- och berättelsearken var märkta med en sifferkombination tillsammans med namnet vid utlämnandet till eleverna. Vid inlämningen suddade eleven ut namnet, därmed kunde enkät och berättelse knytas till varandra, men eleverna var anonyma. Det var ett medvetet val att använda detta system eftersom det uppmärksammade eleverna kring anonymiseringsprocessen. Sifferkombinationen var konstruerad så att skolklasserna skildes åt genom olika siffror, elevernas kön markerades genom F för flicka och P för pojke, därefter fick eleverna en siffra efter klasslistan och slutligen fanns det på berättelsearken en

40 bokstav A för första texten och B för andra texten. Dessutom delades föräldrarnas yrken in i yrkeskategorier för att anonymisera resultatdelen och orten för genomförandet hölls anonym.

5.3.5. Metodologisk diskussion

I arbetet med undersökningen har flera övervägningar gjorts för att öka undersökningens validitet och reliabilitet. Enkäten, observationer och berättelser användes som metod, vilket gav undersökningen en kvantitativ och kvalitativ ansats. Det fanns en medveten tanke kring att välja flera metoder för att förstärka studiens argument. Det finns positiva och negativa aspekter med alla metoder, dock kan fler metoder påverka undersökningens giltighet.

Under arbetets gång har det gjorts flera beslut för att öka studiens tillförlitlighet och trovärdighet det vill säga öka reliabilitet. Det användes flera metoder för att besvara uppsatsens frågeställningar och därmed öka validiteten. I denna uppsats har användningen av fler metoder gett mig möjligheten att se historiemedvetandets utveckling. Enkätens styrka som bidrar till giltigheten är att jag var närvarade vid ifyllandet av enkäten, vilket gjorde att eleverna kunde ställa frågor direkt till mig ifall de undrade något. Eleverna är dock ganska unga och vissa frågor kan ha missuppfattats genom slarv eller språkmissar (Johansson & Svedner 2001:105). Observationerna dokumenterades genom att jag skrev ned händelserna i ett skrivhäfte direkt efter varje lektion. Den omedelbara dokumentationen medförde förhoppningsvis att mina observationer var färska i minnet och inte hunnits bearbetas och analyseras innan dokumentationen. Det finns flera faktorer som kan ha påverkat undersökningen bland annat att eleverna upplever uppgiften som att det är en annorlunda uppgift, eftersom de inte är så vana vid att skriva sådana här ”fria” texter där de får utveckla sina egna tankar och fantasier. Detta visar på att läraren formar sin skolklass och påverkar dem. Det är enklare att vara klasslärare och skapa en uppgift för dem, än att vara lärarstudent och inte känna skolklassen. Gällande textanalysen gjordes tydliga definitioner kring vad som bedömdes gällande utvecklandet av historiemedvetandet, vilket skulle bidra till en likvärdig bedömning. Valet av högläsning var ett medvetet val. Min tanke var bland annat att högläsning skulle minska bortfallet, eftersom alla som är i skolan lyssnar och hör samma berättelse vid samma tidpunkt. Högläsning kan fungera bra i det avseende att även de som inte har motivation eller tid för egenläsning lyssnar på högläsning.

41 Om jag hade gjort om studien med samma förutsättningar hade jag gjort på liknande vis. Däremot med andra förutsättningarna till exempel om det hade funnits mer tid, hade jag möjligen delat upp enkäten i flera delar och utökat enkäten med fler frågor. Enkäten innehöll frågor som berörde olika områden, eftersom jag inledningsvis inte visste vad som påverkade förändringen av historiemedvetandet. Om jag skulle göra om denna enkät och utgå från att undersöka det kulturella kapitalets påverkan skulle jag utöka enkäten med fler specifika frågor som rör det kulturella kapitalinnehavet, till exempel familjens semestervanor. I efterhand kan jag även se att enkäten mer synliggör föräldrarnas sociala bakgrund och mer elevernas kulturella kapital. Jag inser nu att föräldrarnas sociala bakgrund inte behöver sammanfalla med deras kulturella kapital. Föräldrarnas kulturella kapital skulle kunna undersökas genom att bland annat fråga eleverna vad familjen gör en vanlig lördagskväll, om man åker på semester och vart man åker och vilken musiksmak föräldrarna har. Enkäten som användes i denna studie var dock inte möjlig att utöka mer fler frågor, eftersom det kunde leda till att eleverna inte orkade slutföra ifyllandet av enkäten.

Undervisningsförsök tar tid är slutligen en notering från min sida. Om jag skulle göra om undersökningen skulle jag ge ännu mer tid åt undervisningen och låta studien pågå under ett helt läsår, det skulle bidra till studiens tillförlitlighet. Först hade jag räknat med 40- 60 minuter för eleverna till att skriva berättelse, men redan vid första skrivtillfället upptäckte jag att det tog längre tid. Tack vare lärarnas flexibilitet gick det att förlänga skrivtiden, vilket gjorde att eleverna kunde skriva lugnt och stilla. Om jag skulle göra om studien skulle jag direkt planera skrivtillfällena till 90 minuter.

Jag valde att undersöka två skolklasser och resultaten utifrån observationerna presenteras även klassvis. Det är ett medvetet val från min sida att presentationen sker klassvis, eftersom det ska ge en förståelse för historiemedvetandets utveckling under fältstudiens gång i de två skilda skolklasserna, eftersom skolklassammansättningen kan påverka undervisningens utfall (Amman & Jönsson 1983:65). Utvecklingen av historiemedvetandet visar dock inte på en uppdelning mellan skolklasserna utan varje elev utvecklades individuellt. I analysen av deras kunskapsutveckling skapas nya grupper utifrån utvecklingen av historiemedvetandet och i dessa grupper finns elever från båda skolklasserna (se mer under rubrik 6.3 Berättelserna).

42 Gällande urvalet är syftet med studien inte att dra generella slutsatser kring en grundskoleelev. En avgränsning har gjorts att endast låta elever i årskurs fem på en skola delta i studien. Däremot har två skolklasser deltagit och flera metoder använts för att öka giltigheten. Studiens unikum är att den visar vad som gäller för eleverna i årskurs fem på denna skola i södra Sverige våren 2011. Urvalsgruppen bestod av 28 elever och det går inte att generalisera utifrån denna skola eller grupp, eftersom gruppen omfattar för få individer utifrån ett socialt, ekonomiskt, geografiskt och etniskt ursprung. Studien väcker flera frågor och enligt min mening skulle den kunna fungera som en förstudie för en större forskningsuppgift.