Skriva uppsats och dagbok, språkkunskaper, historieintresse, bokintresse

Utvecklingen av historiemedvetande genom denna studie bygger på elevernas skriftliga berättelser, vilket medverkar till att förmågan att uttrycka sig skriftligt är central. Förmågan att uttrycka sig skriftligt kan innebära ett högt kulturellt kapital (Lund 2008:156). I denna

68 studie av utvecklandet av historiemedvetande genom högläsning av skönlitteratur och att skriva berättelser framkommer att: språkintresse, skriva dagbok, bo på landet, bo på gård och intresse för historia påverkar utvecklandet och skrivandet positivt. Eleverna i grupp ett som redan har ett historiemedvetande innan undersökningen har ett starkt självförtroende och är de enda eleverna som framhåller att deras föräldrar inte hjälper dem med läxorna för att de vill klara de själva. Ansvar att klara sin skolgång brukar vara något som rör social bakgrund som i sin tur brukar vara bärare av kulturellt kapital (Lidegran 2009:89, Palme 2007:195). Samtliga elever i grupp ett skriver även dagbok, tycker historia är roligt och de flesta kan flera språk. Eleverna med dessa förutsättningar verkar ha lättare för att skriva uppsats, de tycks ha större fantasi, kunna organisera minnet och skapa inre bilder, vilket leder till detaljrika berättelser som synliggör en utveckling av historiemedvetande. Denna studie visar att de som hade lättare för att uttrycka sig skriftligt synliggjorde sitt historiemedvetande och att ha lättare uttrycka sig skriftlig kan vara en indikator på ett högt kulturellt kapital, vilket skulle kunna betyda att ett högt kulturellt kapital till viss del kan påverka elevernas framgång i denna studie. Det kulturella kapitalet verkar inte samspela med den sociala bakgrunden. En faktor som i denna studie verkar påverka eleverna kan vara föräldrarnas engagemang och tiden de ger sitt barn. Samtliga barn har föräldrar som mer eller mindre engagerar sig och är närvarande i sina barns liv. Dessa barn är barn av sin tid och deras uppväxt kan vara påverkad av den rådande samhällsdiskursen. FN:s barnkonvention har bidragit till att barn har hamnat i centrum och föräldrar agerar utifrån ”barnets bästa” (James & James 2008:12–14 & Stainton Rogers 2009:141ff) eller sociala reformer i det svenska samhället har skapat förutsättningar, till exempel barnbidraget (Hedenborg 2005:257).

En faktor som i denna studie verkar påverka utvecklingen av historiemedvetandet är att skriva dagbok. Det är nästan en tredjedel av eleverna som skriver dagbok och samtliga elever som skriver dagbok tycker det är lätt att skriva uppsats. Detta tyder på att skriva dagbok verkar påverka eleverna att tycka det är lätt att skriva uppsats. Skriva dagbok kan vara en indikator på högt kulturellt kapital (Lund 2008:156). De flesta av eleverna som skriver dagbok är medvetna om deras föräldrars utbildningsbakgrund och har föräldrar med gymnasialutbildning.

Att förstå skoluppgifterna kan vara en indikator på kulturellt kapital (Palme och Hultqvist 2009: 87-88). Eleverna som redan har ett utvecklat historiemedvetande förstår skrivuppgiften.

69 Flera elever har svårt att se syftet med att skriva berättelse, vilket kan tyda på ett lågt kulturellt kapital. Ett högt kulturellt kapital medför oftare att det blir enklare att se målet med skoluppgifter och det leder i sin tur till en bättre prestation (Palme och Hultqvist 2009: 87-88). Det är en ny situation för eleverna att en lärarstudent kommer till skolklassen och bedriver undervisning.

Av de som tycker om att läsa böcker har samtliga elever, förutom två, minst en schemalagd fritidssysselsättning i veckan och nära hälften bor på landet. Ungefär hälften av elever läser böcker och/eller pratar fler språk än svenska hemma och drygt hälften av eleverna är äldst i sin syskonskara. Endast en elev går på fritids. Med tanke på att knappt hälften av eleverna bor utanför samhället och flera av dessa elever har fritidssysselsättning blir de antagligen körda av sina föräldrar till träningar och liknande, vilket troligen kräver att föräldrarna har körkort, bil och tid.

Bland de som inte tycker om att läsa böcker finns även de elever som inte någon har läst för som barn och några av de elever som inte har någon schemalagd fritidsaktivitet. Samtliga med undantag av en elev bor i villa i samhället.

Språkintresset är större hos de elever som tycker om historia, än hos de som inte tycker om historia. De som tycker historia är roligt är intresserade av människornas liv och förutsättningar. Medan de som inte tycker om historia helst vill lära sig om borgar, slott och riddare. En av eleverna som inte tycker om historia säger vid skrivningen nummer 2: ”Varför läsa historia, alla är ju redan döda ändå?”, vilket tyder på att eleverna som inte tycker om historia verkar ha svårt att se syftet med att läsa historia. Alla elever ska utveckla ett historiemedvetande (Skolverket 2011:172), därför är det en utmaning att som lärare inspirera alla elever att se syftet med historieämnet. Den sociala bakgrunden verkar inte påverka intresset för historia, eftersom det finns föräldrar från samtliga eller nästan samtliga yrkeskategorier både i gruppen av elever som tycker om historia och som inte tycker om historia. Det verkar därför inte som om kompetens och intresse sammanfaller i denna undersökningsgrupp. Det är fler elever som tycker om historia som bor på landet och eleverna som tycker om historia har ett mindre antal fritidsaktiviteter än de som inte tycker om historia, dock bor fler på gård och har husdjur som de sköter om efter skolan. Eleverna som inte tycker om historia och har en fritidsaktivitet har samma fritidsaktivitet.