Enkätundersökning

För att få en bild av hur ofta särskild medling används av domstolarna genomförde jag en enkätundersökning¹²³ bland de medlare som fanns upptagna i domstolsverkets för-teckning. Frågorna som ställdes syftade till att ta reda på i vilket omfattning medlarna i förteckningen hade fått medlingsuppdrag genom hänvisning från domstol, samt att un-dersöka om medlarna ansåg att de hade fått en ökad mängd uppdrag sedan medlingsla-gens införande. Jag ville även skapa mig en bild av vilka som fanns upptagna på listan och hur dessa personer ansåg att särskild medling fungerade idag samt hur de ansåg att förfarandet kunde förbättras lagstiftningsmässigt i Sverige.

274 personer är idag (uppgift hämtad juni 2014) upptagna på domstolsverkets förteck-ning över medlare. En del medlare uppgav i förteckförteck-ningen att de endast medlade i äkt-enskapsmål, vårdnadstvister och liknande. Jag undantog dessa från utskicket av enkäten då deras erfarenheter faller utanför undersökningens syfte. Totalt skickades enkäten till 253 personer.

Av de 253 som tillfrågades svarade 28 personer på enkäten. Detta låga antal gör att det inte går att dra några säkra slutsatser. Dock kan vi utifrån svaren skönja vissa tendenser.

123 Se bilaga 1.    

Nedan följer de frågor som skickades ut till medlarna. Hela enkäten finns bifogad som bilaga. 1.

1. Hur länge har du varit verksam som medlare?

2. Uppskattningsvis hur stor procentandel av de mål som du åtar dig leder till en medlingsöverenskommelse i vilken parterna förliks?

3. A) Har du märkt av en ökning av medlingsuppdragen efter augusti 2011?

- Ja - Nej

- Ingen uppfattning

B) Om ja på fråga 3 A) anser du att ökningen går att tillskriva Lag (2011:860) om medling i vissa privaträttsliga tvister (medlingslagen)?

- Ja - Nej

- Till viss del - Ingen uppfattning

C) Om ja på fråga 3 A) vilken skulle du säga var den största anledningen till ök-ningen?

- ökad attraktionskraft och användbarhet med hänsyn till medlingsförfa-randet

- Allmän attitydförändring angående medling - Ökad tillgång till fler kompetenta medlare

- Ökning av tvister som lämpar sig väl för medling

- En ökad vilja hos domstolarna att hänskjuta tvister till medling - Övrigt

4. Hur stor del av dina uppdrag erhåller du genom domstolsförordnande respektive direkt från parterna?

5. Vilka åtgärder skulle du anse vara viktigast för att öka användandet av medling som tvistlösningsmetod? Bör medling göras obligatorisk vid dispositiva tviste-mål, som en del av förberedelserna inför huvudförhandling?

6. Medlingslagen ämnade ge rättsliga ramar för medlingens rättsverkningar. Anser du att dessa regler har underlättat för parterna i medlingen och på så vis stärkt medlingens attraktionskraft? Ser du några brister i lagen? Vilka ytterligare lag-stiftningsåtgärder kan, enligt dig, behövas?

Den första frågan syftade till att undersöka hur länge medlarna hade varit verksamma.

Denna fråga är av vikt, dels för att få en överblick över erfarenhetsnivån på de personer som fanns upptagna på listan, dels för att fråga tre undersöker huruvida medlingslagen har gjort att de märkt av någon ökning av antalet uppdrag. Den andra frågan rörde hur stor procent av de medlingar som personerna genomförde som ledde till att parterna nådde en överenskommelse. Fråga tre är uppdelad i tre delfrågor. Syftet är att se om medlarna märkt av någon ökning av uppdrag efter 2011. Om de märkt av en ökning ville jag veta vad de tillskrev ökningen; införandet av medlingslagen eller något annat.

Fråga fyra ämnade klargöra varifrån medlarna fick sina uppdrag. Detta för att se i vilken utsträckning domstolarna använde sig av särskild medling som tvistlösningsmetod.

I fråga fem gav jag medlarna utrymme att ge sina egna förslag på hur man ska öka an-vändningen av medling och om de ansåg att medling skulle göras obligatorisk, som en del av förberedelsen inför huvudförhandling, vid dispositiva tvistemål.

Fråga sex behandlande medlingslagen. Ansåg medlarna att den hade stärkt medlingens attraktionskraft och gjort medling till en mer attraktiv tvistlösningsmetod. Såg de några brister i denna lag och hur ansåg de att man ytterligare skulle kunna lagstifta för att öka medlingens attraktionskraft.

5.2.1  Resultat  av  enkätundersökningen    

Trots det relativt låga antalet svaranden kan man skönja vissa tendenser. Av de svar som inkom kunde man se följande:

Många av de svarande hade inte medlat i en enda tvist. Ytterligare några av de svarande hade medlat i tvist, men arbetade inte med medling i dispositiva tvistemål, utan inom andra områden. Medlarna hade varit verksamma i allt från ett till tjugo år. I snitt hade de flesta varit verksamma i 5-6 år. Det var endast en eller två personer som hade erhållit uppdrag från domstol.

Vidare uppgav två medlare att de märkt av en ökning av antal uppdrag efter 2011. Ingen av de tillfrågade personerna tillskrev denna ökning de lagändringar som infördes 2011, utan uppgav att anledningen var en positiv attitydförändring gentemot medling av parter i tvist. De åtgärder som medlarna anser vara viktigast för att öka användningen av med-ling är följande: komma tillrätta med att medmed-lingen inte är kostnadsfri, utbildning och certifiering av medlare för att stärka kvaliteten och anseendet för förfarandet, öka kun-skapen om förfarandet bland allmänhet och näringsliv. Endast en medlare ansåg att medling skulle göras obligatorisk som en del i förberedelsen inför huvudförhandling.

Ett antal ansåg att det tydligt borde anges i lag att domstolen ska väcka frågan om med-ling.

Vad gällde medlingslagen var den rådande uppfattningen att den inte gjort mycket för att öka användandet av medling men dock att det var bra att den kommit till. De med-lare som hade genomfört medlingar uppgav att de varit mycket framgångsrika i att nå överenskommelser, förlikningsprocenten låg mellan 75-100%. Värt att notera var att vissa av de personer som återkom till mig inte arbetade med den för uppsatsen avsedda typen av medling. Det fanns personer som sysslade med medling vid brottmål, äkten-skapsskillnad, vårdnadstvister och även chefscoaching. Detta kan dock ses som ett in-tressant resultat då det visar på en viss spretighet vad gäller kompetens och en viss oklarhet angående vilka tjänster som de upptagna på listan erbjuder.