Som del i datainsamlingen utf¨ordes en enk¨atunders¨okning. Syftet med enk¨atunders¨okningen var att f˚a en bredare inblick i mobilanv¨andningen hos allm¨annheten. Enk¨atutf¨orandet utf¨ordes via internet och var konstruerad p˚a svenska. Valet att skriva enk¨atstudien p˚a svenska gjordes f¨or att studien riktar sig mot en svensk marknad (se avgr¨ansningar).
3.3.1 Enk¨atunders¨okning ¨over internet
Enk¨atunders¨okning ¨over internet valdes d˚a det ¨ar ett kostnadseffektivt och snabbt s¨att att f˚a tillg˚ang till stora datam¨angder. Det leder ocks˚a till en ¨okat replikationsfaktor d˚a det sker p˚a ett stan-dardiserat s¨att mot en kontrollerad grupp. Validiteten f¨or internetbaserade enk¨atunders¨okningar forts¨atter att ¨oka d˚a fler m¨anniskor har tillg˚ang till internet, b˚ade i hemmet men ocks˚a i form av smarta mobiltelefoner (som n¨amndes i inledningen (Hays m.fl., 2015). Vid unders¨okningar ¨over in-ternet kommer unders¨okningsgruppen att f¨or¨andras j¨amte om den hade skett analogt. Detta beror p˚a tillg˚angen till internet och skillnader i datorvana hos anv¨andarna. Tidigare studier har visat att respondenterna har en h¨ogre socialekonomisk status ¨an studier som gjorts analogt(Craig m.fl., 2013; Hays m.fl., 2015).
N¨ar enk¨ater sker p˚a distans, s˚a som internetbaserade enk¨ater kan g¨ora, undviks intervjuarefekten och resultatet f˚ar en ¨okad tillf¨orlitlighet. Ghrabeti och Nordqvist (2017) beskriver intervjuareffek-ten:
Intervjuareffekten inneb¨ar att ”faktorer som intervjuarnas etnicitet, k¨on och sociala bakgrund kan medverka till en skevhet i de svar som respondenterna l¨amnar” (Bry-man,2011). Dock menar Bryman (2011) att det finns andra studier som pekar p˚a att intervjuareffekten inte ¨ar lika relevant som tidigare trott. - (Ghrabeti och Nordqvist, 2017, p. 16)
Ytterligare nackdelar som b¨or tas i beaktande n¨ar enk¨ater sker ¨over distans ¨ar m¨ojligheten att respondanterna g¨or enk¨aten flera g˚anger, att respondanterna inte l¨agger ner nog med tid p˚a enk¨aten och inte l¨aser fr˚agorna ordentligt, att de bara kryssar i samma svar2(Craig m.fl., 2013). F¨or att negera riskerna med onlinebaserade enk¨ater bads respondanterna att endast fylla i enk¨aten en g˚ang - detta kommer h¨ogst troligt att fungera d˚a det inte finns n˚agon bel¨oning efter en ifylld enk¨at. ¨Aven tiden m¨attes f¨or den som utf¨orde enk¨aten f¨or m¨ojligheten att s˚alla bort de enk¨ater som utf¨orts f¨or snabbt(Hays m.fl., 2015). Ser vi ett m¨onster att respondanter kryssar i samma svar kommer vi hantera dessa.
3.3.2 Formulering av fr˚agor
Samtliga fr˚agor i enk¨aten var obligatoriska f¨or att f¨orebygga utebliven data. Det ¨ar vanligt att folk av misstag kan missa fr˚agor eller medvetet v¨alja att inte besvara en fr˚aga, vilket i sin tur leder till l¨agre svarsfrekvens (Fink, 2017). D˚a enk¨aten inte kunde slutf¨oras utan att alla fr˚agor var ifyllda kunde svarsfrekvensen tillf¨ors¨akras.
Fr˚aga 1-2
De f¨orsta tv˚a fr˚agorna i enk¨aten st¨alldes f¨or att bed¨oma relevansen av respondenternas svar.
Den f¨orsta fr˚agan, ”Vad ¨ar klockan n¨ar du p˚ab¨orjar denna enk¨at?”, st¨alldes f¨or att kunna ber¨akna tiden det tog f¨or respondenten att genomf¨ora enk¨aten. Detta f¨or att se om personen har hastat sig igenom fr˚agorna eller tagit sin tid f¨or att svara s˚a sanningsenligt som m¨ojligt.
Fr˚aga 3-7
Fr˚agorna 3-7 konstruerades f¨or att kunna urskilja vilka typer av m¨anniskor som besvarade enk¨aten och f¨or att kunna sammanst¨alla resultaten utifr˚an olika m˚algrupper. Fr˚agorna innefattade ˚alder, utbildningsgrad, k¨on och typ av mobiltelefon. Samtliga fr˚agor st¨alldes med svarsalternativ och inte med ¨oppna fr˚agor eftersom det ¨ar mindre tidskr¨avande b˚ade f¨or respondenter att svara p˚a fr˚agorna och f¨or de som analyserar svaren att avkoda och studera svaren. ¨Aven sammanst¨allning och kategorisering av svaren f¨orenklas med hj¨alp av svaralternativ (Bryman och Bell, 2011).
Fr˚aga 8-18
Dessa fr˚agor st¨alldes utifr˚an unders¨okningens forskningsfr˚agor ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att folk ska ladda ned en mobilapplikation eller inte?” och ”Vad ¨ar orsaken till att folk tar bort eller slutar anv¨anda en mobilapplikation?”. Fr˚agorna st¨alldes ¨aven s˚a att resultaten kunde utv¨arderas med hj¨alp av de teoretiska modellerna. Fr˚agorna st¨alldes i olika format med b˚ade svarsalternativ och fri text f¨or att kunna f˚a ett s˚a omfattande resultat som m¨ojligt. N¨ar fr˚agor st¨alls med fri text kan svaren m¨ojligg¨ora uppt¨ackter av omr˚aden som unders¨okningen inte har uppm¨arksammat, vilket kan skapa st¨orre f¨orst˚aelse och f¨orebygga begr¨ansningar f¨or det studerade ¨amnet (Bryman och Bell, 2011).
Fr˚aga 19-22
Fr˚agorna 19-22 innefattade anv¨andning av webbl¨asare i j¨amf¨orelse med mobilapplikationer.
Fr˚agorna st¨alldes f¨or att f¨orst˚a n¨ar mobilanv¨andare laddar ner och anv¨ander en mobilapplika-tion ist¨allet f¨or att anv¨anda en hemsida i webbl¨asaren p˚a mobilen. Dessa fr˚agor kunde ¨aven skapa ett underlag till den tekniska f¨ordjupningen som utf¨ordes i samarbete med denna marknadsun-ders¨okning. ¨Aven h¨ar st¨alldes fr˚agorna s˚a att resultaten kunde utv¨arderas med hj¨alp av de olika modellerna och i olika format med b˚ade svarsalternativ och fri text f¨or att kunna f˚a ett s˚a omfat-tande resultat som m¨ojligt.
Fr˚aga 23-27
De sista fem fr˚agorna st¨alldes utifr˚an skalor f¨or att f¨orst˚a m¨anniskors generella upplevelse kring anv¨andning av mobilapplikationer. Formuleringen av fr˚agorna ¨ar grundade i TAM utifr˚an Davis (1985); Davis m.fl. (1989) och besvarades med hj¨alp av skalorna 1-5 f¨or att beskriva sin upplevelse kring olika p˚ast˚aenden.
3.3.3 Pilotenk¨at
Fink (2017) beskriver att varje enk¨at m˚aste pilottestas innan den kan skickas ut, f¨or att f¨ors¨akra att varje fr˚aga uppfattas i enlighet med sitt syfte. Om fr˚agor inte uppfattas r¨att ¨ar det vanligt att de hoppas ¨over eller att de besvaras p˚a ett s¨att som inte efterfr˚agas. Pilotenk¨ater kan d¨arf¨or bidra till eliminering av faktorer som kan minska svarsfrekvensen (Fink, 2017).
Innan enk¨aten f¨or marknadsunders¨okningen skickades ut utf¨ordes d¨arf¨or en pilotstudie d¨ar ett ut-kast av enk¨aten skickades ut till 18 personer. Pilotenk¨aten skickades ut f¨or att kunna utv¨ardera fr˚agornas relevans med hj¨alp av svaren samt f¨or att kunna ¨andra fr˚agor inf¨or den slutgiltiga enk¨atunders¨okningen. Efter pilotstudien f¨ortydligades enk¨atfr˚agorna d˚a respondenterna till pilo-tunders¨okningen tenderade att missuppfatta enstaka fr˚agor. Andra mindre korrigeringar p˚a me-ningsuppbyggnader samt stavfel gjordes ocks˚a.
3.3.4 Intervjuer baserade p˚a enk¨at
F¨or att uppn˚a en ¨okad validitet utf¨ordes ¨aven intervjuer med 9 respondenter fr˚an enk¨aten, som en del av datainsamlingen. Intervjufr˚agorna baserades p˚a fr˚agorna i enk¨aten med syfte att f¨ortydliga och komplettera informationen som erh˚allits fr˚an enk¨aten.
Fr˚agorna delades in i tre delar, d¨ar de f¨orsta tv˚a delarna syftade till att besvara marknadsun-ders¨okningens tv˚a huvudfr˚agor: ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att folk ska ladda ned en mobilapplika-tion eller inte?” och ”Vad ¨ar orsaken till att folk tar bort eller slutar anv¨anda en mobilapplika-tion?”. Den sista delen var ¨amnad till att skapa ett underlag och besvara fr˚agor till den tekniska f¨ordjupningen som utf¨ordes i samarbete med marknadsunders¨okningen. Intervjufr˚agorna f¨or den tekniska f¨ordjupningen innefattade anv¨andarupplevelse kring mobilapplikationer och anv¨andning av mobilapplikationer i j¨amf¨orelse med webbl¨asare och webb-baserade mobilapplikationer.
3.3.5 Etik
Vid genomf¨orandet av en studie som ber¨or m¨anniskor finns det fyra allm¨anna etiska huvudkrav p˚a forskningen som ska f¨oljas som etiska principer (Regeringskansliet, 2015). Bryman och Bell (2011); Vetenskapsr˚adet (2009); Regeringskansliet (2015), f¨orklarar att de fyra principerna ¨ar in-formationskravet, samtyckeskravet, konfidentilitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet inneb¨ar att forskaren ska se till att de som kommer i kontakt med forskningen ska informeras om syftet till den aktuella forkskningen (Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). Informations-kravet f¨oljdes genom att vi inledde varje intervju med information till informanten om intervjuns syfte. Det fanns ¨aven en beskrivande text i b¨orjan av enk¨atunders¨okningen, som f¨orklarade varf¨or enk¨atunders¨okningen gjordes.
Samtyckeskravet inneb¨ar att deltagarna sj¨alva i unders¨okningen har r¨att till att best¨amma ¨over sin medverkan (Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). Detta f¨oljdes genom att l˚ata re-spondenterna sj¨alva best¨amma att fylla i enk¨aten. Det fanns inga krav p˚a deltagande i varken enk¨atunders¨okningen eller intervjuerna.
Konfidentialitetskravet inneb¨ar att alla personuppgifter i en unders¨okning ska f˚a st¨orsta m¨ojliga konfidentialitet(Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). ¨Aven om personuppgifter publi-ceras utan att deltagarnas namn n¨amns finns det m¨ojlighet att identifiera en individ ifall annan data ¨ar tillr¨ackligt detaljerade. D¨arf¨or m˚aste risken f¨or att individer identifieras, ¨aven om det ¨ar oavsiktligt, v¨agas in (Vetenskapsr˚adet, 2009). Enk¨atunders¨okningen var anonymiserad p˚a s˚a s¨att att respondenterna inte kunde fylla i namn eller personnummer. Formul¨aret sparade inte respon-denternas IP-adresser eller MAC-adresser som responrespon-denternas enheter kopplar upp sig med. De epostadresser som uppgavs i enk¨atunders¨okningen togs bort i forskningsperiodens slut. Fink (2017) menar att en enk¨at eller formul¨ar ska raderas efter unders¨okningens slut och d¨arf¨or valde vi att radera enk¨atunders¨okningen mot arbetets slut. Fink (2017) f¨orklarar att vissa m¨anniskor har blivit misst¨anksamma kring enk¨atunders¨okningar. Det finns en r¨adsla att den informationen som de ger ut kommer att anv¨andas p˚a ett ol¨ampligt vis. D¨arf¨or menar Fink (2017) att de som ger ut enk¨aten ska f¨ors¨akra potentiella respondenterna att det finns teknik implementerat f¨or att skydda deras in-formation. Detta g¨ors genom att bevara alla svar och liknande filer fr˚an enk¨aten s¨akert, genom att bara l˚ata ett begr¨ansat antal personer har tillg˚ang till filerna (Fink, 2017). Alla uppgifter som sam-lades in om enskilda personer anv¨andes enbart till examensarbetet. P˚a s˚a s¨att f¨oljdes ocks˚a nyttjan-dekravet, som inneb¨ar att alla uppgifter enbart anv¨ands till forsknings¨andam˚al(Vetenskapsr˚adet, 2009).
Enligt Uppsala universitet (2020) h˚alls en god forskningsed n¨ar f¨oljande principer uppfylls: god kvalit´et p˚a forskningen, att den utf¨ors och rapporteras sanningsenligt, respekterar de viktiga
samh¨alleliga v¨arden och att forskarna tar ansvar f¨or sin forskning och dess f¨oljdverkningar. D¨arf¨or innefattar oredlighet i forskning f¨orfalskning, f¨orvanskning, plagiat och underl˚atenhet att inh¨amta tillst˚and eller f¨olja uppst¨allda villkor. En god forskningsed har f¨oljts genom att dessa principer efterstr¨avas genom hela studien.