Att använda eller att inte använda?

UPTEC IT 20020

Examensarbete 30 hp Juni 2020

Att använda eller att inte använda?

En studie om användning av mobilapplikationer

Agnes Lind

Teknisk- naturvetenskaplig fakultet UTH-enheten

Besöksadress:

Ångströmlaboratoriet Lägerhyddsvägen 1 Hus 4, Plan 0

Postadress:

Box 536 751 21 Uppsala

Telefon:

018 – 471 30 03

Telefax:

018 – 471 30 00

Hemsida:

http://www.teknat.uu.se/student

Abstract

To use or not to use?

Agnes Lind

Since the introduction of smartphones in 2007, mobile phones have become a significant part of our daily lives. More specifically, the usage of mobile applications have increased vastly, since thousands of new mobile applications are released every month and people spend more hours on their mobile phones every day. Research has shown that a person spends over six hours online daily, of which almost four hours are spent on mobile phones.

This study aims to determine the deciding factors behind mobile application usage and more specifically to study the determining factors behind the decision to download and use a mobile application and the decision to remove and stop using a mobile application. The research was done using a explorative method. Throughout the research; surveys and interviews were carried out, where the results were analyzed using the theory framework called textit{Technology Integration Model}. The study also aims to contribute to the research community through giving a basis for future research within the same field and to strengthen the theory of the Technology Integration Model, using the results of this study.

Analysis of the responses from the survey and the interviews, showed that some of the main deciding factors behind mobile application usage were the price of the application, whether the functions fulfill a purpose or not and situational factors. The study concludes that the price is a determining factor behind the decision of using a mobile application and that the functions of the applications need to be good enough in order to fulfill a purpose within its situational context.

Inneh˚ all

1 Inledning 5

1.1 Bakgrund . . . 6

1.2 Problemformulering och fr˚agest¨allning . . . 6

1.2.1 Covid-19 . . . 7

1.3 Bidrag till r˚adande forskning . . . 7

1.4 Avgr¨ansningar . . . 8

2 Litteraturstudie 9 2.1 Theory of Reasoned Action (TRA) . . . 9

2.2 Technology Acceptance Model (TAM) . . . 10

2.3 Technology Integration Model (TIM) . . . 12

3 Metod 15 3.1 Marknadsunders¨okning . . . 15

3.1.1 Explorativ unders¨okningsmodell . . . 16

3.1.2 Informationsinsamling . . . 17

3.2 Intervjuer . . . 18

3.2.1 Pilotstudie . . . 18

3.2.2 Prim¨ar studie . . . 18

3.2.3 Intervjuguide . . . 19

3.3 Enk¨atunders¨okning . . . 19

3.3.1 Enk¨atunders¨okning ¨over internet . . . 20

3.3.2 Formulering av fr˚agor . . . 20

3.3.3 Pilotenk¨at . . . 22

3.3.4 Intervjuer baserade p˚a enk¨at . . . 22

3.3.5 Etik . . . 23

3.4 Metod- och k¨allkritik . . . 24

4 Empiri 25

4.2.1 ˚Alders- och k¨onsf¨ordelning . . . 26

4.2.2 Utbildningsniv˚a . . . 27

4.2.3 Appanv¨anding . . . 27

4.2.4 Att inte ladda ner, anv¨anda eller ta bort en mobilapplikation . . . 30

4.2.5 S¨akerhet . . . 31

4.2.6 Webbl¨asaren . . . 31

4.3 Intervjuer . . . 32

4.3.1 Avg¨orande faktorer att ladda ner en mobilapplikation . . . 33

4.3.2 Avg¨orande faktorer att inte ladda ner en mobilapplikation . . . 34

4.3.3 S¨akerhet . . . 36

4.3.4 Avg¨orande faktorer att anv¨anda / ta bort en mobilapplikation . . . 37

5 Diskussion 38 5.1 Kostnads- och f¨orm˚ansbeslut . . . 38

5.1.1 Teknologisk expandering och subtrahering . . . 39

5.1.2 Inre och yttre motivationer . . . 41

5.2 Situationellt sammanhang . . . 42

5.3 Upplevd anv¨andbarhet samt upplevd anv¨andarv¨anlighet . . . 42

6 Slutsats 44 7 F¨orslag till vidare forskning 46 8 Teknisk f¨ordjupning 47 8.1 Problemformulering och fr˚agest¨allning . . . 47

8.1.1 Begr¨ansningar . . . 47

8.2 Bakgrund . . . 48

8.3 Metod . . . 50

8.3.1 Intervjufr˚agor . . . 50

8.4 Resultat . . . 51

8.4.1 Anv¨andarupplevelse vid anv¨andning av mobilapplikatioer . . . 52

8.4.2 Mobilapplikation i j¨amf¨orelse med webbl¨asare . . . 53

8.4.3 PWA . . . 54

8.5 Diskussion . . . 55

8.5.1 Kostnads- och f¨orm˚ansbeslut . . . 55

8.5.2 Situationellt sammanhang . . . 57

8.6 Slutsats . . . 58

Referenser 60

Apendix 64

1 Inledning

”Digitaliseringen ¨ar en av de mest samh¨allsomv¨alvande processerna sedan industrialiseringen”

(Gulliksen Jan, 2015, s. 7). V¨arlden och det s¨att vi interagerar med den f¨or¨andras snabbt. I dag ¨ar vi mer uppkopplade ¨an n˚agonsin f¨orut och 53,6 % av v¨arldens befolkning har tillg˚ang till internet - en ¨okning p˚a drygt 5,0 % p˚a ett ˚ar. Inte bara antalet m¨anniskor som har tillg˚ang till internet

¨okar utan ocks˚a tiden som vi tillbringar d¨ar. Under 2018 tillbringade vi i snitt 6,3 timmar dagligen online - 2,0 av dessa var via en dator och 3,6 var via mobiltelefoner (resterande 0,7 % via ¨ovriga anslutna enheter). En stor del av den fortsatta digitaliseringen tillh¨or de smarta mobiltelefonerna.

Exempelvis, gick mobiltelefoner om TVn i genomsnitt per dag som enheten ges uppm¨arksamhet,

˚ar 2018 (Mary Meeker, 2019).

Sedan den smarta mobiltelefonens introduktion 2007, i och med att Apple lanserade iPhone (Apple Inc, 2007), har mobiltelefonen blivit en stor del av v˚ar verklighet. I Sverige har 86,0 % av befolk- ningen en smart mobiltelefon (forts¨attningsvis kallad mobiltelefon), 10,0 % en ”dum” mobiltelefon och endast 2,0 % s¨ager sig leva utan en mobiltelefon.

Internationella teleunionen (ITU) estimerar att totalt 7,858 miljarder mobiltelefoner ¨ar i anv¨andning - n˚agot som kan j¨amf¨oras med jordens totala befolkning p˚a 7,684 miljarder (Inter- national Telecommunication Union, 2019; CIA, 2020). Att mobiltelefonen blivit en viktig del i v˚ara liv ¨ar tydligt och forskningen visar p˚a att vi har utvecklat en djupare social anknytning till mobiltelefonerna. Hoffner m.fl. (2016) visar att ungdomar som ¨ar utan sina mobiltelefoner upplever en stor saknad och Konok och Pog (2017) visar att m¨anniskor skapar en typ av samh¨orighet till mobiltelefoner som vi tidigare bara sett i relationer mellan m¨anniskan och levande entiteter.

Pedotto och Chen (2017) visar att 87,0 % av tiden som tillbringas online p˚a mobiltelefonen till- bringas i en mobilapplikation och endast 13,0 % p˚a webben. Vid en unders¨okning av antalet unika bes¨okare hos en tj¨anst sker 69,0 % av dessa via webben, men tiden som en bes¨okare tillbringar hos en tj¨anst ¨ar 16 g˚anger st¨orre hos anv¨andare av mobilapplikationer ¨an hos de som ansluter via webben. Enligt Comscore (2019) tillbringas 63,0 % (en ¨okning med 26,0 % sedan 2017) av all tid online via en mobiltelefonapp, 7,0 % via mobiltelefonens webl¨asare och 23,0 % via en dator.

Givet den snabba f¨or¨andringen inom teknik och v˚art beteende gentemot ny tekniken, har det- ta bidragit till en f¨or¨andring i v˚ar anv¨andning av dagens mobiltelefoner och mobilapplikationer.

D¨arf¨or ¨ar det intressant att unders¨oka och f¨orst˚a anv¨andingen av mobiltelefoner och dess medier s˚asom mobilapplikationer i dagsl¨aget, f¨or att kartl¨agga marknaden s˚a som den ser ut idag. I detta examensarbete kommer denna kartl¨aggning g˚a ut p˚a att studera vad som ¨ar avg¨orande f¨or att mobilanv¨andare ska ladda ner och anv¨anda sig utav en mobilapplikation och vad som ¨ar avg¨orande

f¨or att en mobilapplikation ska tas bort eller sluta anv¨andas. Detta kommer att ske med hj¨alp utav en marknadsunders¨okning d¨ar en enk¨atstudie och intervjuer kommer att utf¨oras. Resultaten kan f¨orhoppningsvis bidra till dataunderlag f¨or forskning om anv¨andning av mobilapplikationer i Sverige.

1.1 Bakgrund

Detta examensarbete utf¨ordes i samarbete med f¨oretaget Sisyfos Digital i Uppsala som specia- liserar sig inom digitalisering av aff¨ar, verksamhet och f¨oretagskultur med hj¨alp av innovation och utveckling. Sisyfos Digital levererar egenbyggda produkter och skr¨addarsydda l¨osningar f¨or organisationer som vill snabba p˚a sin digitala transformation. Inf¨or lanseringen av en ny platt- form f¨or apputveckling var f¨oretaget intresserade av en liknande marknadsunders¨okning som detta examensarbete syftar till, f¨or den nya produkten.

Unders¨okningen i examensarbetet har f¨or avsikt att studera vad som ¨ar avg¨orande f¨or att mobi- lanv¨andare ska ladda ner och anv¨anda sig utav en mobilapplikation och vad som ¨ar avg¨orande f¨or att en mobilapplikation ska tas bort eller sluta anv¨andas.

Inom examensarbetet utf¨ordes ¨aven en teknisk f¨ordjupning inom ¨amnet m¨anniska, maskin och samh¨alle d˚a examensarbetet samtidigt var ett tv¨ardisciplin¨art arbete mellan masterprogrammet Entrepren¨orskolan och Civilingenj¨orsprogrammet inom Informationsteknologi vid Uppsala uni- versitet. I den tekniska f¨ordjupningen studerades anv¨andarupplevelsen kring mobilapplikationer med hj¨alp av TIM (Technology Integration Model) och j¨amf¨orelser med anv¨andares upplevelse av webbl¨asare.

1.2 Problemformulering och fr˚ agest¨ allning

F¨or att f˚a ett vetenskapligt underlag vid utveckling av ny teknik f¨or mobilanv¨andning, syftar mark- nadsunders¨okningen till att unders¨oka och f¨orst˚a anv¨andningen av mobilapplikationer i dagsl¨aget, f¨or att kunna optimera och identifiera potentiella kundsegment. Marknadsunders¨okningen syftar till att besvara f¨oljande f¨oljade fr˚agor:

Vad ¨ar avg¨orande f¨or att mobilanv¨andare ska ladda ner eller anv¨anda sig av en mobilappli-

F¨or att besvara fr˚agorna ovan kommer framf¨or allt modellen Technology Integration Model samt Technology Acceptance Model att anv¨andas.

Den tekniska f¨ordjupningen presenteras i avsnitt 8 och syftar till att unders¨oka anv¨andarupplevelsen kring mobilapplikationer utifr˚an Technology Integration Model och j¨amf¨orelser med anv¨andares upplevelse av webbl¨asare och webbapplikationer.

1.2.1 Covid-19

December ˚ar 2019 b¨orjade ett nytt virus spridas i v¨arlden, kallad covid-19 (Folkh¨alsomyndigheten, 2020b). Den 11 mars 2020 klassade V¨arldsh¨alsoorganisationen WHO (2020) coronaviruset som en pandemi och ett hot f¨or v¨arlden. Folkh¨alsomyndigheten (2020c) uppmanade d¨arefter alla inv˚anare i Sverige att d¨ampa spridningstakten av convid-19 genom att inte g¨ora on¨odiga resor in- och utrikes samt att inte uts¨atta andra f¨or smitta om man sj¨alv ¨ar sjuk genom att stanna hemma vid tecken p˚a symptom. Vidare f¨orbj¨ods alla evenemang med fler ¨an 50 deltagare (Folkh¨alsomyndigheten, 2020d). Folkh¨alsomyndigheten (2020a) rekommenderade ocks˚a att undervisning i gymnasieskolan, h¨ogskolor och universitet sker p˚a distans. Alla dessa ˚atg¨arder p˚a grund av pandemin p˚averkade v˚art arbete, och d¨arf¨or gjordes mycket av den empiriska insamlingen f¨or detta examensarbete digitalt.

I och med att alla gymnasieskolor och universitet undervisade p˚a distans b¨orjade de anv¨anda sig di- gitala verktyg f¨or att m¨ojligg¨ora genomf¨orandet av undervisningen. M˚anga universitet anv¨ande sig av Zoom som hj¨alpmedel f¨or distansunvervisningen. Zoom, som ¨ar den ledande kommunikations- teknologin i dagsl¨aget har under b¨orjan av ˚ar 2020 blivit den mest nedladdade mobilapplikationen p˚a App Store (Zoom Video Communications, 2020) (Swisher, 2020). F¨ore ˚ar 2020 hade Zoom i genomsnitt 56,000 nedladdningar per dag globalt men efter utbrottet av Covid-19 steg Zooms ge- nomsnittliga nedladdningar per dag till ¨over tv˚a miljoner (Murphy Kelly, 2020). Zooms utbredning och den r˚adande pandemin b¨or tas i beaktande d˚a det p˚averkar v˚art s¨att att samla empirisk da- ta och resultatet av data. Kommunikationsverktyget Zoom kommer ¨aven vara det mest anv¨anda kommunikationsverktyget i denna unders¨okning och ett verktyg n¨ar empirisk datainsamling sker.

1.3 Bidrag till r˚ adande forskning

I och med fr˚agest¨allningen ¨amnar uppsatsen bidra till nedanst˚aende omr˚aden.

1. Dataunderlag f¨or forskning av mobiltelefonanv¨andning

2. Dataunderlag f¨or forskning av mobiltelefonanv¨andning i Sverige och p˚a den svenska mark-

naden.

1.4 Avgr¨ ansningar

Studien ¨ar avgr¨ansad till att enbart innefatta mobilanv¨andare inom Sverige och d¨arf¨or har studien fokuserat p˚a en svensk demografi. D¨armed utesl¨ots andra marknader p˚a grund av dess irrelevans f¨or studien.

D˚a examensarbetets syfte ¨ar att unders¨oka anv¨andning av olika mobilapplikationer och liknande tj¨anster var det avg¨orande att alla v˚ara respondenter ¨agde en smart mobiltelefon. D¨arf¨or att avgr¨ansades studien till de som ¨ager mobiler som kan anv¨anda och ladda ner mobilapplikationer.

P˚a grund av den r˚adande pandemin begr¨ansades m¨ojligheterna att sprida enk¨aten personligen. De restriktioner som gjordes av Folkh¨alsomyndigheten samt fokus p˚a att minska spridningen av viruset ledde till en enbart digital enk¨at. F¨or detta anv¨andes tv˚a sociala medier: Facebook och Linkedin.

D¨arf¨or avgr¨ansades ocks˚a v˚ar m˚algrupp till de som hade tillg˚ang till Facebook och Linkedin.

2 Litteraturstudie

I f¨oljande avsnitt presenteras en litteraturstudie som inneh˚aller introduktion till teorier och be- grepp som kommer anv¨andas i examensarbetet. Dessa teorier och begrepp kommer anv¨andas f¨or att analysera data som samlats in och till den metodik vi anv¨ande f¨or att genomf¨ora examens- arbetet. H¨ar beskrivs Theory of Reasoned Action (TRA), Technology Acceptance Model (TAM) och Technology Integration Model (TIM). TIM-modellen ¨ar central i examensarbetet och den byg- ger p˚a TAM-modellen, som i sin tur bygger p˚a TRA-modellen, vilket ¨ar varf¨or vi b¨orjar med att klarg¨ora de tidigare modellerna innan TIM presenteras.

2.1 Theory of Reasoned Action (TRA)

TRA har inte anv¨ants f¨or att analysera resultat i denna unders¨okning men ¨ar viktig att f¨orst˚a, d˚a det ¨ar grunden till b˚ade TAM och TIM som anv¨ands f¨or att analysera data i denna unders¨okning.

TRA introducerades av Fishbein & Ajzen (1975) och har sedan dess blivit en etablerad socialpsy- kologisk modell f¨or att unders¨oka medvetna beslut. En av anledningarna till dess popularitet ¨ar att den ¨ar intuitiv, nerskalad och insiktsfull n¨ar beteende ska f¨orklaras. Enligt TRA kan en per- sons beteende h¨arledas av dess beteendegrundande intentioner (BI) och de kan i sin tur h¨arledas av inst¨allningen mot beteendetm¨onstret (A) tillsammans med upplevt grupptryck (SN) (Figur 1) (Joo och Sang, 2013; Davis m.fl., 1989):

BI = A + SN (1)

Övertygelse och utvärdering

Inställning mot beteendemönster

(A)

Upplevt grupptryck (SN)

Beteendegrundande

intentioner (BI) Faktisk handling

Normativ övertygelse samt motivation till

handling

Figur 1: Theory of Reasoned Action (TRA)

De beteendegrundande intentionerna ¨ar ett m˚att p˚a viljan att f¨olja ett specifikt beteendem¨onster.

Inst¨allningen mot beteendem¨onstret definieras som en individs k¨anslor (positiva eller negativa) f¨or

att utf¨ora beteendem¨onstret. Det upplevda grupptrycket ¨ar definierat utefter vad individer som ¨ar viktiga f¨or individen tycker om sj¨alva handlingen.

2.2 Technology Acceptance Model (TAM)

TAM introducerades 1985 av Fred D. Davis som en vidareutveckling av TRA som modifierats f¨or att modellera anv¨andarnas godtagande av informationssystem. M˚alet med TAM ¨ar att f¨orklara de avg¨orande faktorerna f¨or anv¨andarnas mottaglighet av teknologi p˚a ett generellt s¨att. TAM ska ocks˚a kunna f¨orklara beteendet hur slutanv¨andarna oavsett vilken teknologi de uts¨atts f¨or och oavsett vilken populationsgrupp som unders¨okts samtidigt som den ska kunna vara b˚ade ner- skalad och teoretiskt f¨orsvarbar. D˚a modeller ska kunna f¨orklara och inte endast visa p˚a utfall

¨ar ett av TAMs huvudsyften att bidra med en bas f¨or att h¨arleda inverkan av externa faktorer p˚a anv¨andarnas f¨orest¨allningar, attityder och avsikter (Davis, 1985; Davis m.fl., 1989). TAM- modellen kommer delvis att anv¨andas vid analys av den insamlade datan i denna unders¨okning eftersom TAM f¨orklarar slutanv¨andares beteenden i relation till teknologi. Eftersom forsknings- fr˚agorna i detta arbete handlar om beteenden och anv¨andning av teknologi, ¨ar det intressant att urskilja kopplingar mellan denna teori och resultaten. TAM ¨ar ¨aven grunden till TIM som ¨ar den huvudsakliga modellen vid analys av reultat.

Modellen f¨oruts¨atter att tv˚a faktorer spelar stor roll i hur mottaglig anv¨andaren ¨ar f¨or teknologi, n¨amligen upplevd anv¨andbarhet samt upplevd anv¨andarv¨anlighet (Figur 2). Upplevd anv¨andbarhet (U) definieras som antagandet hos en anv¨andare att anv¨andandet av en applikation eller teknologi kommer att leda till en ¨okad relevant effektivitet. Upplevd anv¨andarv¨anlighet (E) ¨ar graden av antagen anv¨andarv¨anlighet som en anv¨andare f¨oruts¨atter att ett system kommer att ha. Den faktiska anv¨andningen av systemen. TAM f¨oruts¨atter precis som TRA att anv¨andandet av det faktiska systemet h¨arleds av anv¨andarens intentioner att anv¨anda systemet (BI) men skiljer sig fr˚an TRA genom att BI h¨arleds fr˚an U samt anv¨andarens inst¨allning att anv¨anda systemet (A) (Davis, 1985; Davis m.fl., 1989):

BI = A + U (2)

Relationen mellan BI och U som visas i ekvation 2 bygger p˚a id´en att m¨anniskor kommer att

Externa faktorer

Upplevd användbarhet (U)

Upplevd användarvänlighet

(E)

Inställning att använda systemet

(A)

Intentioner att använda systemet

(BI)

Användandet av det faktiska

systemet

Figur 2: Technology Acceptance Model (TAM)

befordran eller l¨onef¨orh¨ojning. Relationen mellan BI och U st˚ar f¨or den direkta effekten av ett beteende - m¨anniskor kommer att skapa en bed¨omning av ett system utifr˚an hur det kommer att p˚averka deras effektivitet (Davis m.fl., 1989).

Till skillnad fr˚an TRA tar TAM inte h¨ansyn till det upplevda grupptrycket (SN) som en term till BI (se ekvation 1). Denna koppling mellan SN och BI ¨ar enligt Davis m.fl. (1989) en av de minst f¨orst˚adda aspekterna av TRA och en stor anledning till varf¨or TAM utvecklats. Davis m.fl. (1989) h¨avdar att TAMs s¨att att h¨arleda BI bygger p˚a empirisk data, n˚agot som TRAs anv¨andande av det upplevda grupptrycket som en term till BI inte g¨or.

Som vi ser i figur 2 f˚as A genom termerna U och EOU:

A = U + EOU (3)

Sambandet i ekvation 3 ¨ar inspirerat fr˚an TRAs teori att beteendem¨onstret ¨ar kopplat till en

¨overtygelse och utv¨ardering. F¨or att styrka kopplingen refererar (Davis m.fl., 1989, s. 987) till tidigare forskning som visar p˚a empirisk data som styrker p˚ast˚aendet. Vi ser ocks˚a att EOU har en signifikant inverkan p˚a A och TAM lyfter fram tv˚a aspekter; effektivitet samt instrumentallitet.

Om ett system blir l¨attare att anv¨anda (anv¨andbarhet) kommer b˚ade effektiviteten att ¨oka men ocks˚a anv¨andarens sj¨alvk¨ansla inf¨or tekniken. I och med att sj¨alvk¨anslan inf¨or tekniken kommer att ¨oka kommer ¨aven motivationen att anv¨anda sig av systemet att ¨oka, EOUs inverkan p˚a A ¨ar d¨ar f¨or att visa p˚a den relationen. Precis som den upplevda anv¨andarv¨anligheten (EOU) har en positiv inverkan p˚a det inst¨allningen att anv¨anda systemet har det en inverkan p˚a den upplevda anv¨andbarheten (U) (Davis m.fl., 1989):

U = EOU + ExternaF aktorer (4)

Som vi ser i ekvationen samt figur 2 p˚averkas den upplevda anv¨andbarheten b˚ade av EOU men ocks˚a externa variabler. Davis m.fl. (1989) exemplifierar detta genom tv˚a system som anv¨ands f¨or att analysera v¨ader. Om det ena systemen ger en objektivt b¨attre v¨aderleksrapport ¨an det andra kommer det att anv¨andas ¨over det andra, ¨aven om de ¨ar lika enkla att anv¨anda.

Det sista beroendet vi ser i figur 2 ¨ar EOUs beroende av externa variabler:

EOU = ExternaF aktorer (5)

Davis m.fl. (1989) tar liksom tidigare upp exempel fr˚an tidigare forskning f¨or att f¨orklara rela- tionen i ekvationen ovan (ekvation 5), exempel p˚a detta ¨ar funktioner som ¨ar till f¨or att ska- pa anv¨andbarhet s˚a som menyer, m¨oss, ikoner och peksk¨armar (nutida exempel ¨ar touch-id,

¨

ogonscanner etc). ¨Ovriga aspekter kan vara uppl¨arning, dokumentation och applikationssupport.

2.3 Technology Integration Model (TIM)

TIM ¨ar en ytterligare modell, skapad f¨or att kunna f¨orutsp˚a l˚angsiktig anv¨andning av teknologi d¨ar skildringar f¨or kontinuerlig teknologianv¨andning presenteras. Modellen introducerades av Heather Shaw m.fl. (2018), med syfte att skissera motiven bakom kontinuerligt teknologianv¨andande. Med hj¨alp av modellen kan f¨oruts¨agelser genereras, utifr˚an sammanst¨allda faktorer som enligt modellen

¨ar bidragande till l˚angsiktig teknologianv¨andning (Shaw m.fl., 2018).

Shaw m.fl. (2018) menar att orsaken till kontinuerligt och l˚angsiktigt anv¨andande av teknologi inte

¨ar fullst¨andigt definierat i nul¨aget och saknar tillr¨ackligt vetenskapligt underlag. Detta kan be- ro p˚a avsaknaden av tv¨arvetenskapliga studier och samarbeten, framf¨orallt mellan datavetenskap och psykologi. Tidigare forskning, exempelvis Technology Acceptance Model (TAM), beskriver anv¨andares mottaglighet av teknologi men saknar redog¨orelse f¨or l˚angsiktig anv¨andning av tekno- logi (Davis, 1985; Davis m.fl., 1989). TIM syftar d¨arf¨or till att skapa ett underlag och en st¨orre f¨orst˚aelse f¨or slutanv¨andares l˚angsiktiga beteende g¨allande teknik, n˚agot forskare och utvecklare kan dra nytta av vid utveckling och design av ny teknik (Shaw m.fl., 2018).

Eftersom TIM f¨orutsp˚ar l˚angsiktig och kontinuerlig anv¨andning av teknologier, ¨ar det intressant att anv¨anda detta teoriramverk i unders¨okningen f¨or att kunna urskilja kopplingar mellan teorin

¨aven dras f¨or vad som f˚ar mobilanv¨andare att sluta anv¨anda en mobilapplikation, d˚a TIM ¨aven kan f¨orklara skildringar f¨or icke-kontinuerligt anv¨andande av en mobilappliaktion.

Genom att studera m¨anniskans beteende i relation till teknologianv¨andning kan flera samband ut- stakas, vilket TIM illustrerar med hj¨alp av ˚atta variabler, se Figur 14. Modellen f¨oresl˚ar att det finns tv˚a huvudsakliga och direkta motiv bakom teknologianv¨andning: kostnads- och f¨orm˚ansbeslut (R1) och situationellt sammanhang (R2). Dessa variabler ¨ar dominerande, d˚a undermedvetna beslut om anv¨andning av teknologi oftast orsakas av endera faktorer. Situationellt sammanhang inneb¨ar de kontextuella faktorerna som avg¨or beslut i och med teknologianv¨andning. Vid ett undermedvetet beslutsfattande kan f¨orh˚allanden s˚a som plats, vanor, tidspress, tidpunkt och milj¨o spela in.

Kostnads- och f¨orm˚ansbeslut innefattar beslut som avg¨ors beroende p˚a det uppfattade v¨ardet av en viss teknologi. Om en anv¨andare anser att v¨ardet av en teknologi ¨ar h¨og och att anv¨andningen av teknologin kommer att tillfredsst¨alla ett behov, blir f¨orm˚anen st¨orre ¨an kostnaden och d¨armed kommer beslutet att anv¨anda teknologin gynna anv¨andaren. M¨atningen av kostnads- och f¨orm˚ansbeslutet ¨ar f¨ordelaktigt d˚a utfallet av detta p˚averkar direkt valet till att anv¨anda tekno- login eller inte anv¨anda teknologin. Detta leder till att den mest effektiva metoden till att f˚a en persons ˚asikt av teknologin innan anv¨andning, ¨ar genom deras personliga utv¨ardering av kostnad och f¨orm˚aner av teknologin. Konsekvensen av den personliga utv¨arderingen kan direkt observeras genom att de antingen anv¨ander teknologin, eller inte anv¨ander teknologin (Shaw m.fl., 2018).

Kostnads- och f¨orm˚ansbeslut influeras av de ¨ovriga variablerna (R3-R7). Shaw m.fl. menar att kostnads- och f¨orm˚ansbeslut huvudsakligen determineras utav teknologisk expandering och sub- trahering (R3) och inre och yttre motivationer (R4). Med teknologisk expandering menas tekniska funktioner som expanderar en m¨anniskas f¨orm˚agor, milj¨o och innehav. Dock kan teknologi ocks˚a h¨amma en m¨anniskas f¨orm˚agor och ha s¨amre inflytande i vissa avseenden, d¨armed teknologisk subtrahering. Teknologisk expandering och subtrahering f¨orutsp˚as genom att studera de positiva respektive negativa effekter teknologi har p˚a anv¨andare med hj¨alp av de tre ˚aterst˚aende vari- ablerna (R5-R7). De tre variablerna betr¨affar: tekniska funktioner (R5) vilket innefattar h˚ard- och mjukvarjuegenskaper f¨or ett tekniskt objekt, makt (R6) vilket innefattar k¨anslan av kontroll

¨over b˚ade sig sj¨alv och sin omgivning och individuella olikheter (R7) som inkluderar m¨anskliga egenskaper, demografi och andra faktorer som kan beskriva en anv¨andare. Fler exempel p˚a indivi- duella olikheter kan vara en individs tidsplanering, mentala och fysisk h¨alsa, kognitiva funktioner,

˚alder, personlighet, social relationer och status, kultur och hum¨or. Inom TIM ¨ar processen av teknologisk expandering och subtrahering en samverkan mellan hur en teknologi l¨agger till eller tar bort meningserbjudandet¹ fr˚an en anv¨andare. Det uppfattade kostnads- och f¨orm˚ansbeslutet

1Fr˚an engelskans affordance, som beskriver anv¨andandet av en resurs som g˚ar utanf¨or det syfte som det var best¨amt f¨or fr˚an b¨orjan.

kommer att p˚averkas av den teknologiska expanderingen/subtraheringen, ifall den ligger i linje med anv¨andarens personliga motivationer till att anv¨anda en teknologi. Med andra ord kommer anv¨andaren att v¨aga f¨or- och nackdelar med teknologin tillsammans med kostnader och f¨orm˚aner, f¨or att avg¨ora ifall teknolign ¨ar v¨ard att anv¨anda. Utfallet av detta val ¨ar bin¨art, och om det ¨ar positivt kommer teknologin att anv¨andas (Shaw m.fl., 2018).

De inre och yttre motivationerna (R4) som ocks˚a ¨ar avg¨orande f¨or kostnads- och f¨orm˚ansbeslut, in- kluderar sociala faktorer s˚a som normer, image och social status. N¨ar anv¨andaren vill tillfredsst¨alla sin inre eller yttre motivation har teknik ofta en f¨orm˚aga att expandera m¨anniskors handlingar, funktioner och identitet och d¨armed hela individen. Med inre motivation menas motivationen att anv¨anda teknologi f¨or att uppn˚a en inre tillfredsst¨allande k¨ansla, exempelvis gl¨adje, upprymdhet, njutning eller gemenskap. Yttre motivation ¨ar d¨aremot mer m˚alorienterad d¨ar teknologi anv¨ands f¨or ett specifikt syfte, exempelvis hantering av pengar eller h¨alsovanor. Enligt teorin som st¨odjer TIM, kommer teknik ¨aven att anv¨andas p˚a l¨angre sikt om tekniken g˚ang p˚a g˚ang tillfredsst¨aller en anv¨andares inre och yttre motivation, samt expanderar en person (Shaw m.fl., 2018).

Tekniska funktioner

Makt

Individuella olikheter

Teknologisk expandering och subtrahering

Kostnads- och förmånsbeslut

Inre och yttre motivationer Situationellt sammanhang

Teknologi- användning R5

R6

R7

R3

R4

R1 R2

Itereringar per användning.

3 Metod

I detta avsnitt beskrivs de metoder som anv¨andes f¨or att besvara problemformuleringen och fr˚agest¨allningarna: ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att mobilanv¨andare ska ladda ner elle anv¨anda sig av en mobilapplikation?” och ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att mobilanv¨andare v¨aljer att ta bort eller sluta anv¨anda sig av en mobilapplikation?” Metoddelen ¨ar indelad i de olika delar som representerar de steg som togs f¨or att genomf¨ora examensarbetet.

Examensarbetet ¨ar byggd p˚a en marknadsunders¨okning, som b¨orjar med en explorativ studie d¨ar prim¨ardata data samlades in f¨or att formulera fr˚agest¨allningen. Detta genomf¨ordes med kvalitati- va, semistrukturerade intervjuer i liten skala (en pilotstudie, se avsnitt 3.3.3). D¨arefter samlades data in via en litteraturstudie f¨or att skapa en bild av r˚adande forskning och relevanta metoder.

Prim¨ardata samlades in via en kvantitativ datainsamling genom en enk¨atunders¨okning, f¨orlaga till denna var en pilotstudie i from av en enk¨at med fr˚agor grundade i litteraturstudien. Baserat p˚a enk¨atunders¨okningen gjordes en kvalitativ intervjustudie f¨or att komplettera insamlad kvantitativa data.

3.1 Marknadsunders¨ okning

Till examensarbetet gjordes en marknadsunders¨okning. En marknadsunders¨okning ¨ar enligt Kotler och Armstrong (2012) ett systematiskt s¨att samla, analysera och rapportera relevant data i en bred variation av situationer. En marknadsunders¨okning ger insyn till kundmotivation, k¨opbeteende och kundn¨ojdhet. Denna information ¨ar f¨ordelaktig n¨ar f¨oretag och andra aktiva akt¨orer i marknaden vill ha tillg˚ang till marknadspotential och -andel och f¨or att effektivisera priss¨attningen och pro- dukter. Marknadsunders¨okningen best˚ar av fyra steg (Kotler och Armstrong, 2012).

1. Problemformulering samt att definiera unders¨okningsm˚al 2. Utveckla en unders¨okningsplan f¨or insamlandet av information 3. Implementering av unders¨okningsplanen - samla och analysera data 4. Tolkning och rapportering av resultatet

Dessa steg f¨oljdes genom hela marknadsunders¨okningen. Det f¨orsta steget som gjordes under exa- mensarbetet var att arbeta med problemformuleringen och unders¨okningsm˚alet f¨or arbetet. Kotler och Armstrong (2012) menar att definiera ett problem ¨ar det f¨orsta steget i en marknadsana- lys, d¨arefter ska unders¨okningsm˚alet klarg¨oras. N¨ar problemformuleringen ska definieras menar

Bradley (2010) att det viktigt att ha m¨anniskorna i ˚atanke och st¨alla sig f¨oljande fr˚agor: vilka

¨ar involverade i denna marknad? Vilka ¨ar spelarna? Vem borde vara i centrum under marknads- unders¨okningens och vart befinner de sig? Att definiera m˚algruppen som har en viktig koppling mellan marknadsf¨oring och marknadsunders¨okning enligt Faarup och Hansen (2011) ¨ar n˚agot alla marknadsf¨orare b¨or ha gjort. D¨arf¨or var dessa punkter viktiga faktorer under arbetets g˚ang till att hitta r¨att problemformulering.

N¨ar problemformuleringen hade b¨orjat forma sig valde vi tidigt att b¨orja fundera p˚a vilken typ av unders¨okningsmodell som vi skulle anv¨anda oss av under arbetet. I valet av unders¨okningsmetod b¨or vilka som v¨aljs samt hur dessa v¨aljs tas i beaktande (Bradley, 2010).

Kotler och Armstrong (2012) och Faarup och Hansen (2011) f¨orklarar att en marknadsunders¨okning har i regel en av tre oli†ka typer av unders¨okningsmodeller:

I Explorativ unders¨okningsmodell - En marknadsunders¨okning d¨ar den prim¨ara uppgiften ¨ar att samla information som hj¨alper att definiera problem och ger f¨orslag till en hypotes.

II Deskriptiv unders¨okningsmodell - En marknadsunders¨okning som beskriver problem som finns p˚a marknaden, situationer eller marknadspotential f¨or en produkt eller kunddemografin, eller m¨atning av kundattityd.

III Kausal unders¨okningsmodell - Marknadsunders¨okning som testar hypoteser om orsak- och effektrelationer.

Faarup och Hansen (2011) trycker p˚a vikten att avg¨ora vilken information som ¨ar relevant nog f¨or att samlas in s˚a att beslut kan fattas g¨allande marknadsf¨oringen. D¨arefter ska karakt¨aren av unders¨okningsmodellen best¨ammas, vilket ing˚ar i val av metod. D¨arf¨or ¨overv¨agdes informations- insamlingen noga f¨or att d¨arefter avg¨ora vilken unders¨okningsmodell som skulle passa b¨ast till examensarbetet. I och med att examensarbetet b¨orjade med en ¨oppen problemformulering d¨ar vi

¨

annu inte skalat ner till den exakta fr˚agest¨allningen, b¨orjade examensarbetet med en explorativ unders¨okningsmodell.

3.1.1 Explorativ unders¨okningsmodell

Examensarbetet b¨orjade med en explorativ studie f¨or att kunna f¨ormulera och smalna av problem-

lanseras (Faarup och Hansen, 2011). Antingen finns det ett klart syfte f¨or att utf¨ora sj¨alva un- ders¨okningen, eller s˚a ¨ar den explorativ (Bradley, 2010; Faarup och Hansen, 2011). Det viktiga med en explorativ unders¨okning enligt Faarup och Hansen (2011) ¨ar att hypotesen ska formuleras och Bradley (2010) f¨orklarar i sin bok att den hypotesen inte ska vara allt f¨or specifik, d˚a det kan missleda en explorativ unders¨okning, vidare menar Faarup och Hansen (2011) att unders¨okningen ska leda till att man kommer fram till insikter. En s˚adan unders¨okning kan bidra till att identi- fiera variabler som ¨ar bakomliggande en betydande marknadsf¨oring. Informationsbehovet i dessa unders¨okningar ¨ar ofta vagt definierat, vilket leder till att unders¨okningsprocessen ska vara flex- ibel i dessa fall. Ju mer information man f˚ar, desto l¨attare blir det att anpassa datainsamlingen.

N¨ar en explorativ unders¨okning utf¨or anv¨ands vanligtvis kvalitativa unders¨okningar som metod och insamling av information (Faarup och Hansen, 2011). Kotler och Armstrong (2012) f¨orklarar att n¨ar unders¨okningsmodellen ¨ar vald och n¨ar problemformuleringen och unders¨okningsm˚alen ¨ar definierade kan de v¨agleda resten av unders¨okningsprocessen, vilket ¨ar ett argument till varf¨or unders¨okningsmodellen ska v¨aljas i ett tidigt stadie av examensarbetet.

3.1.2 Informationsinsamling

Efter val av unders¨okningsmodell samt definition av problemformulering ¨ar n¨asta steg enligt Kotler och Armstrong (2012) att best¨amma vad f¨or typ av information som beh¨ovs f¨or unders¨okningen.

D¨arefter ska en plan utformas p˚a hur man ska samla informationen p˚a ett effektivt s¨att. Den data som samlas in delas upp i tv˚a kategorier: sekund¨ar data och prim¨ar data (Faarup och Hansen, 2011; Bradley, 2010; Kotler och Armstrong, 2012).

Sekund¨ar data

Sekund¨ar data ¨ar den vanligaste typen av data att samla in i explorativa unders¨okningar enligt Faarup och Hansen (2011). Det ¨ar existerande data som samlats in f¨or syften som skiljer sig fr˚an den nya studien (Kotler och Armstrong, 2012), detta leder ofta till att sekund¨ar data ¨ar l¨atttillg¨anglig (Bradley, 2010). Enligt Faarup och Hansen (2011) beh¨over inte sekund¨ar data vara kopplad till en konkret fr˚agest¨allning och Kotler och Armstrong (2012) menar att unders¨okningar vanligtvis b¨orjar med insamlandet av sekund¨ar data. Insamlandet utf¨ors generellt via internetba- serade s¨okmotorer (Kotler och Armstrong, 2012) vilket medf¨or att kostnaden f¨or sekund¨ar data generellt ¨ar l˚aga(Bradley, 2010; Kotler och Armstrong, 2012). Sekund¨ar data ¨ar information om det problem man vill unders¨oka och belysa, och kan ofta bidra till att besvara fr˚agest¨allningen (Faarup och Hansen, 2011). Det som kan vara en begr¨ansning med sekund¨ar data ¨ar att den redan

¨ar insamlad f¨or ett annat syfte ¨an just det nuvarande forskningssyftet, vilket kan leda till att den ¨ar felaktig eller utdaterad - en risk som b¨or tas i beaktande vid insamling av sekund¨ar data (Bradley, 2010).

Prim¨ar data

Prim¨ar data ¨ar den information som samlas in f¨or att besvara den aktuella fr˚agest¨allningen, vilket inneb¨ar att fr˚agest¨allningen ¨ar formulerad innan sj¨alva datainsamlingen sker. Detta leder till att den information som skapas under unders¨okningens g˚ang alltid ¨ar direkt kopplad till den ursprungliga fr˚agest¨allningen (Faarup och Hansen, 2011). Den insamlade prim¨ara datan presenteras i n¨asta stycke.

3.2 Intervjuer

En del av den prim¨ara datan som samlades in semistrukturerade intervjuer. F¨orst genomf¨ordes intervjuer p˚a Sisyfos Digital som en pilotstudie f¨or att f˚a en st¨orre f¨orst˚aelse kring den nuvarande marknaden. D¨arefter utf¨ordes intervjuer som blev tillsammans med en enk¨atunders¨okning, se 4, den huvudsakliga datainsamlingen f¨or unders¨okningen. Traditionellt sett ¨ar marknadsunders¨okning den information som samlats in via intervjuunders¨okningar med hj¨alp av en intervjuguide (Faarup och Hansen, 2011).

3.2.1 Pilotstudie

Syftet med de f¨orsta intervjuerna p˚a Sisyfos Digital var att samla in kvalitativ information som skapar en bas och ¨oversk˚adlig f¨orst˚aelse f¨or sj¨alva f¨oretaget i sin helhet. Intervjuerna gjordes i ett tidigt stadie under examensarbetet f¨or att l¨attare skapa en problemformulering till rapporten.

Aven om pilotstudien inte var den prim¨¨ ara metoden f¨or att samla in data till en kvantitativ studie,

¨ar metoden ofta anv¨and f¨or att samla prelimin¨ar data innan unders¨okningen ¨ar definierad (Qu och Dumay, 2011), vilket var syftet till v˚ara intervjuer med de anst¨allda p˚a f¨oretaget.

3.2.2 Prim¨ar studie

Intervjuerna som utf¨ordes i under¨oskningen var tillsammans med en enk¨atunders¨okning den prim¨ara datainslamlingen. Intervjuerna skedde till f¨oljd utav enk¨atunders¨okningen, 4, med 9 infor- manter som hade genomf¨ort enk¨aten. I och med den r˚adande pandemin skedde alla intervjuer p˚a distans (f¨orutom i ett fall d˚a intervjun skedde personligen men p˚a beh¨origt avst˚and). Alla intervju- er i den andra omg˚angen skedde med tv˚a intervjuare och en informant (f¨orutom vid intervjun som

Tabell 1: En lista p˚a intervjuade informanters syssels¨attning och datum samt digitala plats/plats som intervjuerna ¨agde rum, andra omg˚angen.

Syssels¨attning Datum Digitala plats/plats Informant Tid

Nordisk chef 20.04.2020 Zoom 1 22 min 00 sek

Utvecklare 20.04.2020 Hangout 2 29 min 16 sek

Pension¨ar 20.04.2020 Skype 3 18 min 33 sek

Egenf¨oretagare 21.04.2020 Zoom 4 16 min 37 sek

Projektledare inom bygg 21.04.2020 Facetime 5 23 min 25 sek

Student 21.04.2020 Zoom 6 19 min 03 sek

Student 21.04.2020 Discord 7 14 min 27 sek

Teknisk support 21.04.2020 Zoom 8 20 min 29 sek

Fritidspedagog 22.04.2020 Hos informanten 9 25 min 28 sek

3.2.3 Intervjuguide

Samtliga intervjuer var semistrukturerade. I semistrukturerade intervjuer g¨ors fr˚agorna innan inter- vjun, dessa fr˚agor ¨ar ofta ¨oppna som l˚ater andra fr˚agor komma upp i dialogen mellan intervjuaren och den som blir intervjuad. (DiCicco-Bloom och Crabtree, 2006) Denna struktur leder till mer ut- vecklade svar p˚a fr˚agorna, och det i sin tur leder till att intervjuaren f˚ar en st¨orre f¨orst˚aelse f¨or det

¨overgripande ¨amnet fr˚agorna ¨ar strukturerade kring. (Qu och Dumay, 2011) Vidare menar Qu och Dumay (2011) att semistrukturerade intervjuer ¨ar flexibla, tillg¨angliga, begripliga och framf¨or allt kan dessa intervjuer eliminera viktiga och oftast g¨omda aspekter av m¨anskligt och organisatoriskt beteende.

Generellt kan intervjuguider som ¨ar semistrukturerade variera mellan h˚art manusstyrda till relativt l¨osa, d¨aremot har alla guider samma syfte: att temat h˚alls igenom hela intervjun.(Qu och Dumay, 2011) Studiens intervjuer varierade d˚a den f¨orsta intervjun skedde med anst¨allda med b˚ade olika positioner inom bolaget men ocks˚a olika ˚aldrar och arbetslivserfarenheter. Detta ledde till att vissa fr˚agor var mer relevanta f¨or vissa anst¨allda ¨an andra. I och med detta f¨oljdes inte intervjuguiden ord f¨or ord och ledde d¨armed till en avslappnad dialog med informanterna.

3.3 Enk¨ atunders¨ okning

Som del i datainsamlingen utf¨ordes en enk¨atunders¨okning. Syftet med enk¨atunders¨okningen var att f˚a en bredare inblick i mobilanv¨andningen hos allm¨annheten. Enk¨atutf¨orandet utf¨ordes via internet och var konstruerad p˚a svenska. Valet att skriva enk¨atstudien p˚a svenska gjordes f¨or att studien riktar sig mot en svensk marknad (se avgr¨ansningar).

3.3.1 Enk¨atunders¨okning ¨over internet

Enk¨atunders¨okning ¨over internet valdes d˚a det ¨ar ett kostnadseffektivt och snabbt s¨att att f˚a tillg˚ang till stora datam¨angder. Det leder ocks˚a till en ¨okat replikationsfaktor d˚a det sker p˚a ett stan- dardiserat s¨att mot en kontrollerad grupp. Validiteten f¨or internetbaserade enk¨atunders¨okningar forts¨atter att ¨oka d˚a fler m¨anniskor har tillg˚ang till internet, b˚ade i hemmet men ocks˚a i form av smarta mobiltelefoner (som n¨amndes i inledningen (Hays m.fl., 2015). Vid unders¨okningar ¨over in- ternet kommer unders¨okningsgruppen att f¨or¨andras j¨amte om den hade skett analogt. Detta beror p˚a tillg˚angen till internet och skillnader i datorvana hos anv¨andarna. Tidigare studier har visat att respondenterna har en h¨ogre socialekonomisk status ¨an studier som gjorts analogt(Craig m.fl., 2013; Hays m.fl., 2015).

N¨ar enk¨ater sker p˚a distans, s˚a som internetbaserade enk¨ater kan g¨ora, undviks intervjuarefekten och resultatet f˚ar en ¨okad tillf¨orlitlighet. Ghrabeti och Nordqvist (2017) beskriver intervjuareffek- ten:

Intervjuareffekten inneb¨ar att ”faktorer som intervjuarnas etnicitet, k¨on och sociala bakgrund kan medverka till en skevhet i de svar som respondenterna l¨amnar” (Bry- man,2011). Dock menar Bryman (2011) att det finns andra studier som pekar p˚a att intervjuareffekten inte ¨ar lika relevant som tidigare trott. - (Ghrabeti och Nordqvist, 2017, p. 16)

Ytterligare nackdelar som b¨or tas i beaktande n¨ar enk¨ater sker ¨over distans ¨ar m¨ojligheten att respondanterna g¨or enk¨aten flera g˚anger, att respondanterna inte l¨agger ner nog med tid p˚a enk¨aten och inte l¨aser fr˚agorna ordentligt, att de bara kryssar i samma svar²(Craig m.fl., 2013). F¨or att negera riskerna med onlinebaserade enk¨ater bads respondanterna att endast fylla i enk¨aten en g˚ang - detta kommer h¨ogst troligt att fungera d˚a det inte finns n˚agon bel¨oning efter en ifylld enk¨at. ¨Aven tiden m¨attes f¨or den som utf¨orde enk¨aten f¨or m¨ojligheten att s˚alla bort de enk¨ater som utf¨orts f¨or snabbt(Hays m.fl., 2015). Ser vi ett m¨onster att respondanter kryssar i samma svar kommer vi hantera dessa.

3.3.2 Formulering av fr˚agor

Samtliga fr˚agor i enk¨aten var obligatoriska f¨or att f¨orebygga utebliven data. Det ¨ar vanligt att folk av misstag kan missa fr˚agor eller medvetet v¨alja att inte besvara en fr˚aga, vilket i sin tur leder till l¨agre svarsfrekvens (Fink, 2017). D˚a enk¨aten inte kunde slutf¨oras utan att alla fr˚agor var ifyllda kunde svarsfrekvensen tillf¨ors¨akras.

Fr˚aga 1-2

De f¨orsta tv˚a fr˚agorna i enk¨aten st¨alldes f¨or att bed¨oma relevansen av respondenternas svar.

Den f¨orsta fr˚agan, ”Vad ¨ar klockan n¨ar du p˚ab¨orjar denna enk¨at?”, st¨alldes f¨or att kunna ber¨akna tiden det tog f¨or respondenten att genomf¨ora enk¨aten. Detta f¨or att se om personen har hastat sig igenom fr˚agorna eller tagit sin tid f¨or att svara s˚a sanningsenligt som m¨ojligt.

Fr˚aga 3-7

Fr˚agorna 3-7 konstruerades f¨or att kunna urskilja vilka typer av m¨anniskor som besvarade enk¨aten och f¨or att kunna sammanst¨alla resultaten utifr˚an olika m˚algrupper. Fr˚agorna innefattade ˚alder, utbildningsgrad, k¨on och typ av mobiltelefon. Samtliga fr˚agor st¨alldes med svarsalternativ och inte med ¨oppna fr˚agor eftersom det ¨ar mindre tidskr¨avande b˚ade f¨or respondenter att svara p˚a fr˚agorna och f¨or de som analyserar svaren att avkoda och studera svaren. ¨Aven sammanst¨allning och kategorisering av svaren f¨orenklas med hj¨alp av svaralternativ (Bryman och Bell, 2011).

Fr˚aga 8-18

Dessa fr˚agor st¨alldes utifr˚an unders¨okningens forskningsfr˚agor ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att folk ska ladda ned en mobilapplikation eller inte?” och ”Vad ¨ar orsaken till att folk tar bort eller slutar anv¨anda en mobilapplikation?”. Fr˚agorna st¨alldes ¨aven s˚a att resultaten kunde utv¨arderas med hj¨alp av de teoretiska modellerna. Fr˚agorna st¨alldes i olika format med b˚ade svarsalternativ och fri text f¨or att kunna f˚a ett s˚a omfattande resultat som m¨ojligt. N¨ar fr˚agor st¨alls med fri text kan svaren m¨ojligg¨ora uppt¨ackter av omr˚aden som unders¨okningen inte har uppm¨arksammat, vilket kan skapa st¨orre f¨orst˚aelse och f¨orebygga begr¨ansningar f¨or det studerade ¨amnet (Bryman och Bell, 2011).

Fr˚aga 19-22

Fr˚agorna 19-22 innefattade anv¨andning av webbl¨asare i j¨amf¨orelse med mobilapplikationer.

Fr˚agorna st¨alldes f¨or att f¨orst˚a n¨ar mobilanv¨andare laddar ner och anv¨ander en mobilapplika- tion ist¨allet f¨or att anv¨anda en hemsida i webbl¨asaren p˚a mobilen. Dessa fr˚agor kunde ¨aven skapa ett underlag till den tekniska f¨ordjupningen som utf¨ordes i samarbete med denna marknadsun- ders¨okning. ¨Aven h¨ar st¨alldes fr˚agorna s˚a att resultaten kunde utv¨arderas med hj¨alp av de olika modellerna och i olika format med b˚ade svarsalternativ och fri text f¨or att kunna f˚a ett s˚a omfat- tande resultat som m¨ojligt.

Fr˚aga 23-27

De sista fem fr˚agorna st¨alldes utifr˚an skalor f¨or att f¨orst˚a m¨anniskors generella upplevelse kring anv¨andning av mobilapplikationer. Formuleringen av fr˚agorna ¨ar grundade i TAM utifr˚an Davis (1985); Davis m.fl. (1989) och besvarades med hj¨alp av skalorna 1-5 f¨or att beskriva sin upplevelse kring olika p˚ast˚aenden.

3.3.3 Pilotenk¨at

Fink (2017) beskriver att varje enk¨at m˚aste pilottestas innan den kan skickas ut, f¨or att f¨ors¨akra att varje fr˚aga uppfattas i enlighet med sitt syfte. Om fr˚agor inte uppfattas r¨att ¨ar det vanligt att de hoppas ¨over eller att de besvaras p˚a ett s¨att som inte efterfr˚agas. Pilotenk¨ater kan d¨arf¨or bidra till eliminering av faktorer som kan minska svarsfrekvensen (Fink, 2017).

Innan enk¨aten f¨or marknadsunders¨okningen skickades ut utf¨ordes d¨arf¨or en pilotstudie d¨ar ett ut- kast av enk¨aten skickades ut till 18 personer. Pilotenk¨aten skickades ut f¨or att kunna utv¨ardera fr˚agornas relevans med hj¨alp av svaren samt f¨or att kunna ¨andra fr˚agor inf¨or den slutgiltiga enk¨atunders¨okningen. Efter pilotstudien f¨ortydligades enk¨atfr˚agorna d˚a respondenterna till pilo- tunders¨okningen tenderade att missuppfatta enstaka fr˚agor. Andra mindre korrigeringar p˚a me- ningsuppbyggnader samt stavfel gjordes ocks˚a.

3.3.4 Intervjuer baserade p˚a enk¨at

F¨or att uppn˚a en ¨okad validitet utf¨ordes ¨aven intervjuer med 9 respondenter fr˚an enk¨aten, som en del av datainsamlingen. Intervjufr˚agorna baserades p˚a fr˚agorna i enk¨aten med syfte att f¨ortydliga och komplettera informationen som erh˚allits fr˚an enk¨aten.

Fr˚agorna delades in i tre delar, d¨ar de f¨orsta tv˚a delarna syftade till att besvara marknadsun- ders¨okningens tv˚a huvudfr˚agor: ”Vad ¨ar avg¨orande f¨or att folk ska ladda ned en mobilapplika- tion eller inte?” och ”Vad ¨ar orsaken till att folk tar bort eller slutar anv¨anda en mobilapplika- tion?”. Den sista delen var ¨amnad till att skapa ett underlag och besvara fr˚agor till den tekniska f¨ordjupningen som utf¨ordes i samarbete med marknadsunders¨okningen. Intervjufr˚agorna f¨or den tekniska f¨ordjupningen innefattade anv¨andarupplevelse kring mobilapplikationer och anv¨andning av mobilapplikationer i j¨amf¨orelse med webbl¨asare och webb-baserade mobilapplikationer.

3.3.5 Etik

Vid genomf¨orandet av en studie som ber¨or m¨anniskor finns det fyra allm¨anna etiska huvudkrav p˚a forskningen som ska f¨oljas som etiska principer (Regeringskansliet, 2015). Bryman och Bell (2011); Vetenskapsr˚adet (2009); Regeringskansliet (2015), f¨orklarar att de fyra principerna ¨ar in- formationskravet, samtyckeskravet, konfidentilitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet inneb¨ar att forskaren ska se till att de som kommer i kontakt med forskningen ska informeras om syftet till den aktuella forkskningen (Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). Informations- kravet f¨oljdes genom att vi inledde varje intervju med information till informanten om intervjuns syfte. Det fanns ¨aven en beskrivande text i b¨orjan av enk¨atunders¨okningen, som f¨orklarade varf¨or enk¨atunders¨okningen gjordes.

Samtyckeskravet inneb¨ar att deltagarna sj¨alva i unders¨okningen har r¨att till att best¨amma ¨over sin medverkan (Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). Detta f¨oljdes genom att l˚ata re- spondenterna sj¨alva best¨amma att fylla i enk¨aten. Det fanns inga krav p˚a deltagande i varken enk¨atunders¨okningen eller intervjuerna.

Konfidentialitetskravet inneb¨ar att alla personuppgifter i en unders¨okning ska f˚a st¨orsta m¨ojliga konfidentialitet(Regeringskansliet, 2015; Vetenskapsr˚adet, 2009). ¨Aven om personuppgifter publi- ceras utan att deltagarnas namn n¨amns finns det m¨ojlighet att identifiera en individ ifall annan data ¨ar tillr¨ackligt detaljerade. D¨arf¨or m˚aste risken f¨or att individer identifieras, ¨aven om det ¨ar oavsiktligt, v¨agas in (Vetenskapsr˚adet, 2009). Enk¨atunders¨okningen var anonymiserad p˚a s˚a s¨att att respondenterna inte kunde fylla i namn eller personnummer. Formul¨aret sparade inte respon- denternas IP-adresser eller MAC-adresser som respondenternas enheter kopplar upp sig med. De epostadresser som uppgavs i enk¨atunders¨okningen togs bort i forskningsperiodens slut. Fink (2017) menar att en enk¨at eller formul¨ar ska raderas efter unders¨okningens slut och d¨arf¨or valde vi att radera enk¨atunders¨okningen mot arbetets slut. Fink (2017) f¨orklarar att vissa m¨anniskor har blivit misst¨anksamma kring enk¨atunders¨okningar. Det finns en r¨adsla att den informationen som de ger ut kommer att anv¨andas p˚a ett ol¨ampligt vis. D¨arf¨or menar Fink (2017) att de som ger ut enk¨aten ska f¨ors¨akra potentiella respondenterna att det finns teknik implementerat f¨or att skydda deras in- formation. Detta g¨ors genom att bevara alla svar och liknande filer fr˚an enk¨aten s¨akert, genom att bara l˚ata ett begr¨ansat antal personer har tillg˚ang till filerna (Fink, 2017). Alla uppgifter som sam- lades in om enskilda personer anv¨andes enbart till examensarbetet. P˚a s˚a s¨att f¨oljdes ocks˚a nyttjan- dekravet, som inneb¨ar att alla uppgifter enbart anv¨ands till forsknings¨andam˚al(Vetenskapsr˚adet, 2009).

Enligt Uppsala universitet (2020) h˚alls en god forskningsed n¨ar f¨oljande principer uppfylls: god kvalit´et p˚a forskningen, att den utf¨ors och rapporteras sanningsenligt, respekterar de viktiga

samh¨alleliga v¨arden och att forskarna tar ansvar f¨or sin forskning och dess f¨oljdverkningar. D¨arf¨or innefattar oredlighet i forskning f¨orfalskning, f¨orvanskning, plagiat och underl˚atenhet att inh¨amta tillst˚and eller f¨olja uppst¨allda villkor. En god forskningsed har f¨oljts genom att dessa principer efterstr¨avas genom hela studien.

3.4 Metod- och k¨ allkritik

I och med att stora m¨angder av sekund¨ar data finns l¨attillg¨angligt ¨ar det enligt Faarup och Hansen (2011) viktigt att skapa en bed¨omning p˚a kvalit´en av den data man har samlat in. De menar att det finns flera aspekter som man b¨or ha i akt n¨ar man kontrollerar sekund¨ar data f¨or att f¨ors¨akra om att informationen ¨ar p˚alitlig:

• Metodvalet f¨or datainsamlingen, antalet intervjuer och svarsprocent samt bortfall av data

• Hur data analyserades

• Felk¨allor - vad f¨or problem har det uppst˚at med metoden som anv¨ands och finns det felk¨allor?

• Finns det tillr¨ackligt med kompetens och kunskap p˚a den unders¨okning som har genomf¨orts?

Dessa punkter f¨oljdes genomg˚aende under hela examensarbetets g˚ang f¨or att f¨ors¨akra oss om att vi uppn˚adde h¨og tillf¨orlitlighet i v˚aran studie. H¨ar blev v˚ara ambitioner att beskriva inneh˚allet i den data vi samlade p˚a ett transparent s¨att f¨or att ¨oka trov¨ardigheten i studien.

4 Empiri

I detta avsnitt presenteras den empiriska data som samlats in genom enk¨atunders¨okningen samt intervjuer, d¨ar l¨asaren kan f˚a en ¨overblick ¨over respondenterna samt deras svar i v˚ara enk¨atfr˚agor.

H¨ar presenteras ocks˚a faktorer som p˚averkat v˚ar datainsamling. Vi vill belysa att omst¨andigheterna kring viruset Covid-19 inte bara p˚averkade v˚ar datainsamling utan att den mest troligt ocks˚a p˚averkade svaren. Vi tror att en mer stillasittande vardag som orsakas av folk¨alsomyndigheternas rekommendationer, resulterar till ett st¨orre behov av teknik, och d¨armed p˚averkar anv¨andning av mobilapplikationer. Alla direkta svar och tillg˚ang till enk¨atens r˚adata hittas i apendix.

4.1 Avkodning

Vid enk¨atunders¨okningens slut exporetades alla svar till excel d¨ar de sedan beredes f¨or avkodning.

Innan avkodningen b¨orjade togs dubblerade svar bort. Under avkodningsprocessen likst¨alldes lik- nande svar och data f¨or att m¨ojligg¨ora en fortsatt analys. Varje fr˚aga hade en huvudavkodare som ansvarade f¨or fr˚agan och sedan tv˚a avkodare som kontrollerade och lyfte ut fr˚agetecken. Vid fr˚agor som hade flera svar delades dessa svar upp i olika celler f¨or att varje cell endast skulle inneh˚alla ett svar. N¨ar alla fr˚agor behandlats sammanst¨alldes dessa i ett huvuddokument som finns l¨ankat till i Appendix. Det sista som utf¨ordes var en radering av all personlig data - exempelvis email- adresser f¨or att s¨akerst¨alla respondenternas anonymitet. B˚ade orginaldata (anonymiserad) och den avkodade datan finns att tillg˚a i det l¨ankade dokumentet.

4.2 Sammanst¨ allning av enk¨ at

I och med den p˚ag˚aende pandemin h¨amtades respondenterna fr˚an fyra omr˚aden d¨ar majoriteten hittades via Facebook eller LinkedIn. Enk¨atunders¨okningen var tillg¨anglig i tv˚a veckor och totalt fick enk¨aten 595 svar varav 594 stycken var fr˚an unika respondenter. Det duplicerade svaret radera- des och kommer inte att behandlas i avkodningen eller analysen av enk¨aten. G¨allande f¨ordelningen kring vad f¨or mobiltelefon v˚ara respondenter hade, visade sig 55,9 % anv¨anda en iPhone och 43,8

% en androidmobil. Tv˚a personer hade en mobiltelefon fr˚an n˚agot annat ekosystem. Figur 4 visar att f¨ordelningen mellan kvinnor och m¨an ¨ar j¨amt f¨ordelat mellan de tv˚a olika mobilekosystemen.

Figur 4: H¨ar st¨alldes fr˚agan ”Vad f¨or mobiltelefon anv¨ander du?” Stapeldiagrammet visar pro- centenheten p˚a y-axeln och mobilekosystemet p˚a x-axeln. Den bl˚aa stapeln som ¨ar till v¨anster representerar kvinnorna och den orangea stapeln representerar m¨annnen.

4.2.1 ˚Alders- och k¨onsf¨ordelning

Fr˚an enk¨atunders¨okningen kan vi konstatera att majoriteten av studiens respondenter hade en

˚alder p˚a mellan 18-29 ˚ar och att majoriteten av respondenterna var kvinnor. Ungef¨ar 60,0 % av respondenterna var mellan 18-19 ˚ar och ungef¨ar 20,0 % var mellan 40-59 ˚ar. ˚Aldersf¨ordelningen visualiseras i figur 5.

Figur 5: ”Vad ¨ar din ˚alder?”

G¨allande k¨onsf¨ordelningen svarade 450 respondenter att de identifierade sig som en kvinna och resterande 144 m¨an. Det var inga av respondenterna som valde att kryssa i ”Annat” som sitt svar.

4.2.2 Utbildningsniv˚a

En majoritet (67,2 %), svarade att de hade en utbildningsgrad eller p˚ag˚aende utbildning p˚a mas- terniv˚a vid universitetet. Det n¨ast vanligaste svaret med 22,7 % var en kandidatutbildning. Tre- hundrafyrtioen (341) respondenter svarade d¨aremot att de just nu inte var en student. Av alla studenter som svarade p˚a enk¨aten var 142 av de student p˚a Uppsala universitet, 22 personer fr˚an KTH och 21 personer fr˚an Chalmers tekniska h¨ogskola. Resterande studerande respondenter var utspridda fr˚an olika universitet.

4.2.3 Appanv¨anding

Tv˚ahundrasjuttiosex (276) respondenter svarade att de laddar ner en mobilapplikation 1-3 g˚anger i m˚anaden. Tv˚ahundrafyrtiotre (243) respondenter svarade att de laddar ner en mobilapplikation en g˚ang per kvartal. Det var endast ett f˚atal som svarade att de laddar ner en mobilapplikation minst en g˚ang i veckan. S¨attet som de huvudsakligen uppt¨acker nya mobilapplikationer ¨ar via v¨anner och bekanta. 65,7 % av respondenterna n¨amnde v¨anner och bekanta som en betydande faktor till hur de oftast uppt¨acker nya mobilapplikationer, och d¨arefter var det 39,7 % som n¨amnde sociala medier som en faktor. 131 personer, vilket utg¨or 22,0 %, svarade att de uppt¨acker nya mobilapplikationer via de hemsidor som uppmanar anv¨andaren att ladda ned motsvarade mobilapplikation.

P˚a fr˚agan ”N¨ar laddade du senast ner en mobilapplikation?” svarade totalt 53,0 % ”Under senaste veckan” och ”Under senaste 48 timmarna”. Svaren representeras i ett cirkeldiagram nedan i figur 6.

Figur 6: ”N¨ar laddade du senast ner en mobilapplikation?”

N¨ar anv¨andarna laddat ner en mobilapplikation visar v˚ar unders¨okning att det viktigaste f¨or

anv¨andarna n¨ar de av¨ander en tj¨anst p˚a mobilen ¨ar dess funktioner. Mobilapplikationen ska vara snabb, den ska vara l¨att att f¨orst˚a och s¨akerheten ¨ar ocks˚a viktiga faktorer f¨or respondenterna.

I grafen nedan (figur 7) visas de ˚atta mest behandlade aspekterna och ¨ovriga svar summeras in under kategorin ” ¨Ovrigt”.

Figur 7: Stapeldiagrammet visar fr˚agan ”Vad ¨ar viktigast f¨or dig n¨ar du anv¨ander en tj¨anst p˚a mobilen?” och p˚a y-axeln ¨ar procentenheterna angivna och x-axeln visar vilka faktorer som ¨ar viktiga f¨or en tj¨anst.

Det som f˚ar respondenterna att beh˚alla en mobilapplikation i minst 6 m˚anader ¨ar huvudsakligen att mobilapplikationen anv¨ands. 463 respondenter, vilket motsvarar 77,9 %, n¨amner det forsatta anv¨andandet av en mobilapplikation som en av huvudanledningarna till att den finns kvar. Res- terande svar var n¨amnde: mobilapplikationens funktioner, att den fyller ett behov samt lagrings- utrymme i mobilen ocks˚a var faktorer till att beh˚alla en mobilapplikation. Endast 2 respondenter svarade att de beh˚aller en mobilapplikation som inte skapar ett beroende.

I enk¨atunders¨okningen fick respondenterna skriva in den senaste mobilapplikationen de laddade ned. I resultatet fick vi en stor m¨angd svar med olika mobilapplikationer, vilket visade en stor diversitet i appanv¨andingen. Den mobilapplikation som mest frekvent n¨amndes i unders¨okningen var Zoom, d¨ar 29 respondenter n¨amnde att de laddade ned Zoom senast. D¨arefter kommer Skat- teverkets mobilapplikation med 20 respondenter, och p˚a tredje plats kom n˚agon form av spelapp som n¨amndes av 16 respondenter. Olika typer av kommunikationsappar, spel, banktj¨anster och leverans s˚asom Foodora var de vanligaste typerna av mobilapplikationer som laddades ner senast.

V˚ara respondenter fick ocks˚a svara p˚a de fem mest anv¨anda tj¨ansterna p˚a mobilen. D¨ar var olika mobilapplikationer fr˚an sociala medier h¨ogst upp i listan, bland annat Instagram, Facebook och Snapchat. Andra mobilapplikationer som Spotify, Mailen, Chrome, Safari och BankID var ocks˚a

p˚a olika typer av mailtj¨anster. Detta presenteras i tabellerna nedan. Den f¨orsta (figur 8) visar topp 20 av svaren medan den andra (figur 9) visar svarsalternativen p˚a plats 21-40. Hela listan finns att hitta i apendix.

Figur 8: ”Vilka ¨ar dina FEM mest anv¨anda tj¨anster p˚a mobilen?” top 20. P˚a y-axeln visas antal respondenter och x-axeln visar olika tj¨anster i mobilen.

Figur 9: ”Vilka ¨ar dina FEM mest anv¨anda tj¨anster p˚a mobilen?” svar 21-40. P˚a y-axeln visas antal respondenter och x-axeln visar olika tj¨anster i mobilen.

I svaren p˚a den fem mest anv¨anda tj¨ansterna p˚a mobilen finns en skillnad beroende p˚a k¨on. I figur 10 ser vi att kvinnorna i mycket h¨ogre grad anv¨ander sig av Instagram och Facebook. Vi kan ocks˚a se att fler m¨an anv¨ander Spotify, Snapchat, Chrome och Youtube ¨an kvinnorna.

Figur 10: ”Vilka ¨ar dina FEM mest anv¨anda tj¨anster p˚a mobilen?” med k¨onsf¨ordelning. P˚a y-axeln visas m¨angden respondenter i procent och x-axeln visar tj¨anster i mobilen

4.2.4 Att inte ladda ner, anv¨anda eller ta bort en mobilapplikation

Den st¨orsta faktorn till varf¨or respondenterna v¨aljer att inte ladda ner en mobilapplikation ¨ar priset. Med andra ord, om mobilapplikationen kostar pengar visar enk¨atunders¨okningen att 284 respondenter inte laddar ner mobilapplikationen. De andra tv˚a topp tre anledningar till varf¨or de inte skulle ladda ner en mobilapplikation ¨ar on¨odiga funktioner p˚a mobilapplikationen samt mobi- lapplikationens recensioner och betyg. Med 187 och 134 svar p˚a respektive orsak. 44 respondenter tog upp s¨akerheten som en faktor, som ¨ar den fj¨arde mest n¨amnda anledningen.

Den kostar, den ¨ar f¨or stor, den har f¨or d˚aliga recensioner, jag beh¨over godk¨anna f¨or mycket villkor. - en respondent ang˚aende varf¨or personen inte laddar ner en mobilap- plikation

Varf¨or anv¨andarna tar bort sin mobilapplikation visar unders¨okningen att den huvudsakliga an- ledningen ¨ar att mobilapplikationen s¨allan eller aldrig anv¨ands (51,0 %). Aspekter som att mobi- lapplikationen tar f¨or mycket plats, att den ej motsvarar f¨orv¨antningarna, att den har f¨or mycket reklam ¨ar ocks˚a v¨asentliga anledningar. Respondenterna fick ocks˚a fr˚agan ifall de tar bort en mo- bilapplikation ifall den drar f¨or mycket batteri, d¨ar de fick svara i en skala mellan 1-5. D¨ar visade det sig att 44,7 % oftast tar bort eller slutar anv¨anda mobilapplikationen om det skulle vara fallet.

Resultatet visar ¨aven att det finns en viss skillnad i svaret beroende p˚a mobilekosystemet man

¨ager samt k¨on. Tabell 2 visar att fler IOS-anv¨andare ¨ar m˚ana om priset, ¨an android¨agare. Vi kan ocks˚a se att 53,1 % kvinnor klickade i ”Prissom avg¨orande faktor till att inte ladda ner en mobilapplikation, medan 31,3 % av m¨annen klickade i samma svar. F¨or m¨annen var det 41,7 % som tyckte att ett saknat behov och on¨odiga funktioner var mer avg¨orande.

Tabell 2: Resultat fr˚an fr˚aga 11: Vad ¨ar avg¨orande f¨or att du inte ska ladda ned en mobilapplikation?

sorterat p˚a k¨on och mobilekosystem

Svar Android Apple M¨an Kvinnor

Pris 40,4 % 53,6 % 31,3 % 53,1 %

Saknat behov/on¨odiga funktioner 27,7 % 34,6 % 41,7 % 28,2 % Recensioner/betyg 30,0 % 16,9 % 18,1 % 24,0 % S¨akerhet/Op˚alitlig 8,1 % 6,9 % 9,7 % 6,7 % Tar upp f¨or mycket minne 8,5 % 4,5 % 5,6 % 6,7 % D˚alig beskrivning/intryck/verkar oseri¨os 5,8 % 6,9 % 10,4 % 5,1 % Beh¨orighetskrav, krav p˚a persondata 9,2 % 4,2 % 2,1 % 7,8 % F¨or mycket reklam 5,8 % 5,1 % 7,6 % 4,7 %

4.2.5 S¨akerhet

F¨orutom att s¨akerhet n¨amns i olika former genom enk¨atunders¨okningen, fick respondenterna ¨aven svara p˚a en fr˚aga om personlig data. De fick ange p˚a en skala fr˚an 1-5 hur oroliga de k¨ande f¨or att just deras personliga data utnyttjas p˚a fel s¨att mot personens vilja. H¨ar s˚ag vi en ganska liksidig kurva i figur 11.

Figur 11: Tabellen visar fr˚agan ”Jag oroar mig f¨or att min personliga data utnyttjas p˚a fel s¨att mot min vilja.” D¨ar y-axeln visar antalet respondenter och x-axeln visar siffror som representerar en skapa mellan 1-5 p˚a hur mycket de h˚aller med fr˚agans p˚ast˚aende.

4.2.6 Webbl¨asaren

I resultatet av enk¨atfr˚agorna visar respondanterna att de i anv¨ander webbl¨asaren mer ¨an mobi- len i st¨orsta grad p˚a grund av sporadisk anv¨andning, eller att de anv¨ander tj¨ansten enbart ett f˚atal g˚anger. Annars ¨ar webbl¨asaren ocks˚a ett alternativ n¨ar mobilapplikationen brister p˚a ett eller annat s¨att, vilket kan vara allt ifr˚an att dess funktioner inte fungerar som den ska eller att informa- tionen som presenteras i mobilapplikationen inte ¨ar anpassad f¨or mobilsk¨arm. Generellt visar ¨aven enk¨atunders¨okningen att det finns ett f˚atal anv¨andare som anv¨ander webbl¨asaren f¨or att minska ett beroende till en mobilapplikation. I samband med detta svar har mobilapplikationen Facebook n¨amnts som mobilapplikationen anv¨andarna var beroende av.

Fr˚aga 19 i enk¨atunders¨okningen d¨ar fr˚agan om n¨ar respondenterna hellre anv¨ander tj¨anster via en webbsidor ist¨allet f¨or en mobilapplikation (figur 12) svarar 24,6 % ”Vid enskata fall”, det vill s¨aga n¨ar de tror sig endast beh¨ova tj¨ansten en g˚ang eller ett f˚atal g˚anger sporadiskt. M˚anga (99 stycken eller 16,7 %) av respondenterna g˚ar till webben n¨ar mobilapplikationen saknar funktioner eller ¨ar bristf¨allig. I figuren nedan (figur 12) visas de 20 vanligaste aspekterna i svaren.

28,9% av de som besvarade enk¨aten anv¨ande hellre mobilapplikationen n¨ar den var generellt smi- digare och/eller snabbare att anv¨anda, det som var avg¨orande d¨aremot f¨or respondanterna var att tj¨ansten skulle anv¨andas ofta, d¨ar 171 personer beskrev det med sina egna ord p˚a ett eller annat

Figur 12: ”N¨ar anv¨ander du hellre tj¨anster via webbsidor ist¨allet f¨or en mobilapplikation?” P˚a y-axeln visas de olika svaren fr˚an respondenterna och x-axeln visar antalet respondenter.

s¨att.

Majoriteten av respondanterna svarade i enk¨aten att de tj¨anster som de anv¨ande via webbl¨asaren ocks˚a skulle finnas som mobilapplikation. Fr˚aga 21 (representeras i figur 13) kan vi se att 60% av respondenterna oftast eller alltid vill att de tj¨anster de anv¨ander p˚a webben ocks˚a ska finnas i form av en mobilapplikation.

Figur 13: ”Jag vill att de tj¨anster jag anv¨ander p˚a webben ocks˚a ska finnas som mobilapplikation.”

Y-axeln visar antalet respondenter och x-axeln visar svaret p˚a fr˚agan.

De flesta av respondanderna ville att de tj¨anster som de anv¨ande via en mobilapplikation ocks˚a skulle finnas p˚a webben. 22,9 % av respondanterna ville alltid att samma tj¨anst som finns i en mobilapplikation ska finnas i webbl¨asaren, och 42,8 % ville detta ”Oftast”. Vi kan se p˚a resultatet att respondanterna hellre vill ha samma tj¨anst tillg¨angligt b˚ade via en mobilapplikation och en webbl¨asare.

1. Avg¨orande faktorer att ladda ner en mobilapplikation 2. Avg¨orande faktorer att inte ladda ner en mobilapplikation 3. S¨akerhet

4. Avg¨orande faktorer att anv¨anda / ta bort en mobilapplikation 5. Anv¨andarupplevelsen i j¨amf¨orelse med webb

Den sistn¨amnda kategorin kommer presenteras i den tekniska f¨ordjupningen, och de andra fyra presenteras nedan. Den f¨orsta omg˚angen intervjuer var en pilotstudie vars syfte var att formulera en forskningsfr˚aga, och kommer d¨arf¨or inte presenteras h¨ar.

G¨allande k¨onsf¨ordelningen p˚a intervjuerna var det 3 kvinnor som deltog i intervjuerna och 6 m¨an, av totalt 9. ˚Aldersf¨ordelningen hos informanterna hade en liknande f¨ordelning som enk¨atunders¨okningen, d¨ar 2 personer var i ˚aldern mellan 18-24, 5 personer var i ˚aldern 25 till 29, och en person var i ˚aldrarna 40-59 respektive ¨over 60 ˚ar. N¨ar det kommer till ort, bor de flesta informanter i Uppsala, och d¨arefter Stockholm. Resten ¨ar spridda ¨over Sverige. I Uppsala bor 4 informanter, i Stockholm bor 3, och 1 infromant bor i Luele˚a och 1 bor i Kullavik.

4.3.1 Avg¨orande faktorer att ladda ner en mobilapplikation

Samtliga informanter beskriver vikten av att mobilapplikationen de anv¨ander har ett syfte, p˚a s˚a s¨att att anv¨andaren k¨anner ett behov av mobilapplikationen. Det viktigaste de k¨anner med att anv¨anda en mobilapplikation ¨ar att den beh¨ovs.

Den ska v¨al ge mig n˚at slags v¨arde. N˚agot som f¨or¨andrar f¨or mig. Typ den senaste appen jag har ¨ar ju den d¨ar Google kalkylrak, jag har mitt tr¨aningschema d¨ar. - Informant 2

Informant 2 ger ett exempel p˚a hur mobilapplikationen kan visa sig vara anv¨andbar i personens dagliga liv. De andra informanterna f¨orklarar ¨aven att apparna ¨ar viktiga f¨or att hitta informa- tion. Exempelvis nyhetsappar eller ¨overs¨attningsappar. Informant 6 beskriver att tj¨ansten som mobilapplikationen ger ska beh¨ovas av anv¨andaren och po¨angterar att det inte f˚ar vara f¨or mycket reklam.

Viktigast ¨ar att det ¨ar en tj¨anst som beh¨ovs. Det ¨ar viktigt att f˚a v¨alja vilka r¨attigheter appen ska f˚a. Det f˚ar inte vara f¨or mycket reklam. - Informant 6

Informant 7 f¨orklarar att det viktigaste f¨or en mobilapplikation ¨ar att den ska fungera som den ska. Den f˚ar absolut inte strula. Detta ¨ar n˚agot som samtliga informanter ˚aterkommer under hela intervjun, att apparna ska fungera som de ska. Informant 9 f¨orklarar att apparna ska vara enkel att anv¨anda.

Jag ska kunna navigera mig l¨att. S˚a att jag kommer ih˚ag hur man g¨or. Invecklade appar bidrar till frustration, den ska vara simpel. - Informant 9

N¨ar informanterna beskriver vad som lockar dem till att ladda ner en mobilapplikation skiljer sva- ren. Informant 1 f¨orklarar att det som lockar ¨ar att en mobilapplikation bidrar till n˚agot nytt, n˚agot som anv¨andaren inte upplevt innan. Ett exempel p˚a en mobilapplikation som han senast laddade ner var en golfapp, som lyssnade p˚a hans golfklubba. Informanterna 2, 4, 7 och 9 f¨orklarar att de laddar ner en mobilapplikation om de k¨anner ett behov f¨or det. Exempelvis, ber¨attar infomrant 7 och 9 att de har laddat ner UL respektive SL eftersom att de har behovet av att resa. Reseappen n¨amner ¨aven informant 5, n¨ar han ska bes¨oka en ny stad ¨ar det enklast att resa med hj¨alp av mobilapplikationen. Informant 2 f¨orklarar att reklam kan spela roll men det har bara h¨ant en g˚ang att han har laddat ner en mobilapplikation fr˚an en reklamannons. Informant 3 ber¨attar att hon p˚averkas av reklam.

Jag brukar hitta annonser ibland, det dyker upp annonser i Instagram mer ¨an i Facebook faktiskt. D˚a kan det vara n˚agot av mina intresseomr˚aden. ¨Ar det en bra annons blir jag intresserad och kollar vidare - Informant 3

Informant 4 s¨ager att loggan ¨ar avg¨orande. Den p˚averkar ifall mobilapplikationen ser ut att ha god kvalitet. Mobilapplikationen ska inte heller inneh˚alla reklam och informanten l¨aser recensioner om mobilapplikationen innan beslutet tas att ladda ner den. Han f¨orklarar att han ska f˚a k¨anslan av att han laddar ner n˚agot av kvalit´e och han till¨agger att det ¨ar viktigt att den inte ”laggar”.

Att l¨asa recensioner tycker ¨aven informant 6 ¨ar viktigt, dessutom vill hon att m˚anga ska tipsa om mobilapplikationen. Detta tycker ocks˚a informant 8, d˚a han vill f˚a rekommendationer fr˚an omgivningen.

4.3.2 Avg¨orande faktorer att inte ladda ner en mobilapplikation