Enkla vokaler

De svenska, enkla vokalljuden kan bara stavas med en bokstav. I brittisk engelska finns det endast ett fonem, /a/, som bara har ett stavningsalternativ, när det gäller

Received Pronunciation s.k. standarduttal2_{, och som skrivs med bokstaven <a>. I}

amerikansk engelska och vissa brittiska dialekter, uttalas även digrafen <au> i laugh och aunt som /a/ (Johansson 1973:147, Olsson 1981:73). Alla andra vokaler kan liksom konsonanten skrivas med både en, två eller flera bokstäver. Det svenska språket har fler grafem än engelskan för att återge enkla vokalfonem. För att spegla olika vokaler i engelskan, som å-ljudet och ö-ljudet, använder man istället ofta en kombination av fler bokstäver. I tabellerna har jag sammanfört de engelska och svenska vokalfonem som liknar varandra.

Det korta vokalljudet /e/ har tre stavningsalternativ i engelskan, <e>, <ea>, <ai>. I svenskan kan det stavas med antingen <e> eller <ä>.

Tabell 24 Stavning av fonemet /e/ i engelska och svenska ord

/e/ i engelska ord Felstavning /e/ i svenska ord Felstavning

vet 9 helst 19

guess 17 gäspar 3

undress 2 kompetens- 22

let’s 1 utvecklande 6

forget 1 väcka 8

Fler elever stavar /e/ fel i de svenska orden. De flesta skriver <e> istället för <ä> och tvärtom. I ordet kompetens skriver däremot 17 elever bokstaven <i> och 3 använder <u>. Det kan eventuellt vara så att man uttalar ordet fel och stavar det därefter. Det vanligaste stavfelet i engelska ord är att man stavar /e/ med <a> (14 fall) och förväxlar det med stavningen av /a/ (cab). Det gäller t.ex. ordet guess, där många elever frågade: ”Säger du gas, eller?” Stavning med vokaldigraf är vanligast i vet och undress.

Alla elever stavade rätt på fonemet /i/ i de svenska orden. Ljudet uttalas ganska snabbt och kan i engelskan stavas på flera sätt: <i>, <y>, <ui>, <a>. Nedanstående ord hade flera elever svårt att stava.

Tabell 25 Stavning av /i/ i engelska ord

/i/ i engelska ord Felstavning

rebuild 29 courage 38 confidence 5 his 11 2 _{Jfr. med ”rikssvenska.”}

Ljudenlig stavning (<i>) förekommer mest i rebuild (22 st) och courage (27). Confidence och his stavas med <e> i samtliga fall. Eleverna blandar troligen ihop his med he’s som uttalas likadant men med något längre i-ljud.

Fonemet /ee/ låter ungefär som /i/ men är längre, en s.k. lång vokal. Johansson (1973:21) påpekar att klangskillnaden är viktigare än längdskillnaden mellan /ee/ och /i/. Det vållar inga större svårigheter i de svenska orden men mer i de engelska. I det svenska ordet bibliotek har dock sju elever utelämnat fonemet och stavar säkerligen som de talar. Den svenska stavningen av /ee/ är <i>, men engelskan har inte den stavning. Sju engelska stavningsvarianter finns varav den vanligaste är just <ee>. Fem av dessa sju är digrafer.

Tabell 26 Stavning av fonemet /ee/ i engelska ord

/ee/ i engelska ord Felstavning

feel 15 leave 19 shouted 19 rebuild 10 churchyard 23 piece 45 evening 13 peace 17

De flesta stavar fonetiskt med i där det ska vara vokaldigraf. Det förekommer också ofta att eleverna blandar ihop de olika stavningsalternativen för /ee/. Bokstaven <y> i churchyard anser McGuinness (1998:251) är vokalljudet /ee/, som uttalas relativt snabbt. Även Stig Olsson (1981:48) och Stig Johansson (1973:66) råder svenska elever att först uttala ett kort i-ljud, ”som hastigt får glida över till nästa vokal”, eftersom det engelska ljudet inte har en lika tydlig friktion som det svenska. Enligt min uppfattning får eleverna i den svenska skolan lära sig att <y>, i t.ex. you och yes, är en konsonant eller halvvokal som uttalas som det svenska j-ljudet (jfr. s. 41). Det är därför inte underligt att många elever i undersökningen uppfattar det som ett j-ljud och stavar det med <j> (17) eller <g> (22). Det är tydligt att åsikterna går isär i den här frågan, kanske beroende på vilket engelskt uttal man refererar till, och jag överlåter åt läsaren att bilda sin egen uppfattning.

Det långa å-ljudet /aw/ respektive /or/ orsakar inte heller några problem när det gäller de svenska orden. Däremot är den engelska stavningen mycket svårare. Jag uttalar floor med brittiskt uttal utan /r/ när det står som enstaka ord. Det låter då

likadant som ordet flaw. Detta upptäckte jag först när undersökningen var igång, då en elev frågade vilket ord jag menade: golv eller fel (skavank). När fler elever i andra klasser frågade om samma sak insåg jag att jag var tvungen att säga båda uttalen. Däremot uttalar jag /r/ i floor när det binds ihop med andra ord i en mening. I vissa brittiska dialekter och i amerikanskt uttal hörs /r/ i både floor och before. McGuinness (2008:250, 275) har två beteckningar för detta fonem beroende på om det åtföljs av konsonanten /r/ eller inte: /aw/ eller /or/. Båda varianterna har 5 stavningsaltenativ, 11 tillsammans! Jag tar upp dem i samma tabell.

Tabell 27 Stavning av fonemet /aw/or/ i engelska ord

/aw/or/ i engelska ord Felstavning

law 24

floor/flaw 18

horseshoe 11

rainfall 11

before 16

Eleverna ger en mängd, olika, felaktiga stavningssätt (9 st). Det vanligaste felet i before är att de glömmer det stumma <e> på slutet. Stavning med enkelt <o> förekommer också ofta, exempelvis i floor (16), rainfall (6) och law(5). Law stavar de flesta (14) med <ow>. I horseshoe skriver 9 elever <our> istället för <or>.

Språkljudet /er/ motsvaras av det långa ö-ljudet i svenskan. Alla elever stavade rätt i de svenska orden. I amerikanskt uttal hör man /r/, men man hör det inte i brittisk engelska förutom i vissa dialekter. McGuinness (1998:275) räknar upp sju olika sätt att stava detta ljud, varav de fyra mest förekommande är <er>, <re>, <ur>, <ir>. Fonemet finns här med i tre ord, bird, churchyard och her, som 3 respektive 21 och 7 elever stavar fel.

Eleverna tar ofta fel på de olika stavningsalternativen. Exempelvis bird stavas av 2 elever med <er> eller <ur>. Att stava med <er> (4) eller <ir> (4) är det vanligaste felet när det gäller churchyard, men det förekommer även tio andra varianter på stavfel av /er/ i det ordet. Ordet her stavas med <ur> (2) eller med <ere> (3) och <ear> (2) och förväxlas med andra små ord med en snarlik stavning (here och hear).

Fonemet /u/ stavas alltid med bokstaven <a> i svenskan och vållar nästan inga bekymmer för eleverna, men i engelskan stavas det aldrig med <a> utan oftast med <u>. Andra stavningsalternativ är <o>, <o-e>, <oo> och <ou>.

Tabell 28 Stavning av fonemet /u/ i engelska ord

/u/ i engelska ord Felstavat

much 23 blood 16 trust 7 undress 15 courage 50 discussion 12 ugly 11

Det vanligaste felet eleverna gör är att stava fonemet /u/ med <a>, precis som de är vana vid i svenskan. Det verkar också som om eleverna har svårt att särskilja /u/ och /a/, för i varje klass uppstod frågor kring ordet much och om jag menade much eller match (jag upprepade bara ordet). I ordet blood skriver 10 elever med enkelt <o> och 5 med <a>. Det svåraste ordet courage stavar 28 elever med <u> och 19 med <a>. Alltså stavas vokaldigrafer oftast med bara en av vokalerna i digrafen.

Den närmaste motsvarigheten till det engelska fonemet /oo/ i svenskan är uttalet av grafemet <o> i svenskan, som i choklad och hon. Det klarade eleverna bra. När det dyker upp i de engelska orden took och could är det fler som är osäkra på stavningen. /oo/ kan stavas med <oo>, <u> eller <ou>. I orden med vokaldigraf skriver 16 respektive 15 fel. 11 stavar /oo/ med enkelt <o> i took, 3 med <u> och två med <ou> och <ao>. I could skriver 11 med <u>, 2 med <o>, 1 med <uo> och 1 med <a>. De flesta skriver alltså bara ut den ena vokalen i digrafen, några använder en annan digraf.

Uttalet av bokstaven <o> i de svenska orden fot och citroner är det närmaste man kan komma det engelska /oo/. Liksom vi sett tidigare med vokaler som i svenskan bara har ett stavningssätt (/ah/, /i/, /ee/, /er/, /u/, /oo/) har eleverna inga svårigheter med det svenska /oo/ och skriver inga fel på de svenska orden. De har större svårigheter med de engelska. Vi kan hitta sex olika sätt att stava vokalen /oo/ engelskan, t.ex. <oo>, <ew>, <u> och <ou>.

Tabell 29 Stavning av fonemet /oo/ i engelska ord

/oo/ i engelska ord Felstavning

soon 10

who 16

Ordet soon har i samtliga fall skrivits med ett <o>, varav flera har förväxlat soon med zone, vars svenska motsvarighet uttalas ungefär som soon. Tolv elever blandar nog ihop stavningen av who med how eftersom de stavar /oo/ med <ow>. Samma ord stavas även med vokaldigrafen <oo> av 4 elever. I horseshoe glömmer 13 elever bort bokstaven <e> på slutet.

Det engelska, obetonade /uh/, även kallat schwa, låter som ett kort, öppet ö- ljud. I svenskan stavar vi det ofta med <ö>, men även <e> kan uttalas med schwa i obetonad position, som i gosse, och det klarade eleverna mycket bra. Däremot undrade man mycket över ordet törs när jag läste upp orden. I nästan varje klass frågade de: ”Menar du törs eller tusch, tuschpenna?” Jag fick upprepa ordet flera gånger. Den enda grupp som inte undrade över ordet var en klass med elever i behov av mycket stöd och alla i denna grupp stavade rätt! Tydligen har ungdomarna svårt att skilja det korta ö-ljudet från det korta u-ljudet. Det båda ljuden sammansmälter till ett ljud, en allofon, som används i båda fallen, vilket Claes-Christian Elert påpekar är vanligt på olika håll i Mellansverige (2000:48) Vi hittar schwa framförallt i obetonade stavelser i flerstaviga ord. När det förekommer i början av ett ord stavas det oftast med bokstaven <a> (about). I andra positioner finns en mängd olika stavningsvarianter (McGuinness 1998:278-79, 287).

Tabell 30 Stavning av schwa, /uh/, i engelska ord

/uh/ i engelska ord Felstavning

traditional 5 traditional 23 traditional 15 impossible 11 impossible 16 castle 20 future 23 famous 30 discussion 23

När /uh/ har initial position i ordet (traditional) ger alla fem eleverna exempel på olika stavfel (<o>, <e>, <i>, <u>, <ue>). Den svenska bokstaven <ö> förekommer aldrig bland stavfelen. I traditional och discussion finns /uh/ också i stavelsen med ljuden /sh/ /uh/ /n/. Där stavar majoriteten av eleverna endast med vokalen <e>. Näst vanligast är att endast skriva <i> eller <o>. Ljudkombinationen /uh/ /l/ som hittas i ändelsen i traditional, impossible och castle stavar de flesta ljudenligt genom att byta plats på vokal och konsonant, t.ex. <el>, <ol>, <all>, <ul>.

Beträffande ordet famous skriver de flesta /uh/ med bara <u>. Därefter är stavning med <o> eller <e> vanligast. Ändelsen –ure i future skriver flertalet elever med <er> utan <e> på slutet. Att bokstaven <e> är ett stavningsalternativ till fonemet /uh/ har merparten av eleverna alltså kunskap om även om de inte vet i vilka sammanhang det hör hemma.

Språkljudet /ah/ i de svenska orden (t.ex. jag, tjat) klarar eleverna bra. I engelskan är stavning med <a> och <ar> vanligast, men det finns även andra stavningsalternativ. Två engelska ord med vokaldigrafer vållar svårigheter: heart (21 felstavningar) och laugh (24). Fonetisk stavning med <a> är det mest förekommande felet i heart (19) och laugh (21). Två elever gör reversalfel i heart (<ae>). De övriga stavfelen i laugh innehåller bokstaven <a> i en felaktig digraf: <aw>, <ae>, <ea>.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vokalljuden orsakar framförallt stavningssvårigheter i engelskan. Det är bara /e/ som är svårt i svenskan