• No results found

7. Slutsats

7.2. Ersättningsgill skada

För frågan om enskildas möjligheter att få ersättning för biträdeskostnaderna är det naturligtvis avgörande huruvida en sådan skada är ersättningsgill. I denna fråga är rättskällorna motstridiga. Enligt förarbetena till SkL bör rättegångskostnader som uppkommit till följd av felaktiga beslut av rättsskyddshänsyn vara ersättningsgilla.474 HD har stadgat att dessa endast under vissa förhållanden är ersättningsgilla.475 Vilken av rättskällorna som ska tillmätas störts betydelse och anses utgöra gällande rätt är inte helt klart. Det finns skäl som talar för dem båda och som i det följande ska diskuteras.

Det som talar för att HD:s uttalande ska tillmätas ett högre rättskällevärde är egentligen endast JK:s beslutspraxis.476 Mot bakgrund av de skäl som talar för ett lågt rättskällevärde kan JK:s beslutspraxis dock inte anses utgöra betydelsefulla skäl för ett högre rättskällevärde.

Det som talar för att HD:s uttalande ska tillmätas ett lågt rättskällevärde är dels att det inte underbyggts med något utförligt resonemang eller hänvisningar till rättskällor, dels att det ger upphov till ett cirkelresonemang. Uppsatsförfattaren har försökt finna skälen till domstolens avgörande genom att utveckla resonemang utifrån vedertagna metoder för skadebestämningen (differensläran, kausalitetsprövning och koherens477). Den förklaring till HD:s uttalande som enligt uppsatsförfattaren utgör den mest rimliga är att domstolen försökt att skapa koherens mellan rättsområdena. HD hänvisade nämligen till att enskilda inte tillerkänns ersättning får rättegångskostnader i förvaltningsmål. Sannolikt hänvisade HD till dessa regler och orsaken till dem, dvs. som HD torde ha menat vara att de är ”enkla,”478 för att skapa koherens mellan rättsområdena. Visserligen kan en förstå tanken om att om ett mål anses enkelt så vore det märkligt att en enskild kunde få ersättning i för dem i allmän domstol men inte vid förvaltningsdomstol. Problemet är dock att de utredningar som tagit ställning till huruvida en möjlighet till ersättning vid förvaltningsdomstol är lämplig, förutsatt att ersättning ska kunna utgå inom ramen för en skadeståndstalan, dvs. då det allmänna ansetts agerat oaktsamt.479 Peczenik menar att cirkelresonemang i viss mån måste godtas eftersom en annars ställer krav på skäl för skäl för skäl… För att cirklarna ska vara godtagbara behöver de dock vara tillräckligt stora och komplexa.480 I detta fall verkar HD varken ha beaktat ovan nämnda förarbetsuttalanden som ger skäl för att tillerkänna enskild ersättning för biträdeskostnader eller gjort en tillräcklig481 undersökning av skälen till den förvaltningsprocessrättsliga ordningen. För att skapa koherens som inte är elak482 måste domstolen utforska ordningens bevekelsegrunder djupare än vad den gjort.

474 Prop. 1972:5, s.354. 475 Sakägarmålet, p.4.

476 JK:s beslutspraxis kan säga något om domens prejudikatvärde, jfr. Hjerner, s.67. Exempel på JK:s beslutspraxis, se

JK dnr. 3660-13-40 och dnr. 4241-11-40.

477 Koherens är ett nyckelord för rättsdogmatiken. Domstolen kan ha använt detta syfte för att bestämma

ersättningsområdet.

478 HD hänvisade till förvaltningsförfarandets skriftlighet. Det måste tolkas som ett tecken på synen på förfarandet

som ”enkelt”. Om detta avsnitt 1.1., s.1 f.

479 Jfr. Rättshjälpsutredningen, s.73 och Domstolsutredningen, s.643. Om detta se avsnitt 5.2. 480 Peczenik, s.259.

481 HD hänvisade i målet till förfarandets skriftlighet, vilket ansetts bidra till att målen är så enkla att enskilda inte har

behov av biträde. Det stämmer att en generell rätt till ersättning av detta skäl inte finns i förvaltningsmål. Däremot har det förutsatts att en möjlighet till ersättning finns då det allmänna vållat skadan, dvs. inom ”skadeståndsalternativet”.

482 “Elak” refererar till Peczeniks resonemang om att cirklar slutna för att skapa koherens inte är elaka utan godtagbara

59 Den cirkel som HD slutit måste anses vara allt för bristfälligt motiverad och för liten för att tillmätas ett högre rättskällevärde. Följaktligen ska de uttalanden som gjorts i förarbetena anses utgöra gällande rätt eftersom de ger upphov till ett mer koherent rättssystem. Om en enskild lyckas övertyga HD om att det allmänna varit oaktsamt har denne således åtminstone någon möjlighet att få ersättning.

iv

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur

Andersson, Håkan, ERSÄTTNINGSPROBLEM I SKADESTÅNDSRÄTTEN:

SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA UTVECKLINGSLINJER BOK III, Iustus förlag, Bok III, Uppsala, 2017 [cit. Andersson, Ersättningsproblem].

Andersson, Håkan, ANSVARSPROBLEM I SKADESTÅNDSRÄTTEN:

SKADESTÅNDSRÄTTSLIGA UTVECKLINGSLINJER BOK I, Iustus förlag, Uppsala, 2013 [cit. Andersson, Ansvarsproblem].

Bengtsson, Bertil, Svensk rättspraxis: skadestånd utom kontraktsförhållanden 2016–2018, SvJT 2019 s.637-652 [cit. Bengtsson, 2019].

Bengtsson, Bertil., Strömbäck, Erland, Skadeståndslagen -En Kommentar, sjätte uppl., Norstedts Juridik, Finland, 2018 [cit. Bengtsson & Strömbäck].

Bengtsson, Bertil, Det allmännas ansvar, andra uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 1996 [cit. Bengtsson, Ansvar].

Bengtsson, Bertil, Skadestånd vid myndighetsutövning I, P A Norstedts & Söners förlag, Stockholm, 1976 [cit. Bengtsson I].

Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans-Heinrich, Finna rätt, uppl. 13, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2014 [Bernitz m.fl].

Bohlin, Alf, Warling-Nerep, Wiweka, Förvatningsrättens grunder, uppl. 2, Norstedts juridik, Stockholm, 2015 [cit. Bohlin & Warling-Nerep].

Calissendorff, Kerstin, Lambertz, Göran, & Lindskog, Stefan, Tillägg till Högsta domstolens avgöranden, samt något om skiljaktigheter, SvJT 2012 s. 313–318 [cit. Calissendorff m.fl.]. Dahlgren, Göran, Allmän förvaltningsdomstols officialprövning, SvJT 1994 s.388–406 [cit.

Dahlgren].

Diesen, Christian & Lagerqvist Veloz Roca, Annika, Bevisprövning i förvaltningsmål: Bevis 7, Norstedts Juridik, Stockholm 2003 [cit. Diesen m.fl.].

Ekelöf, Per Olof., Bylund, Torleif., Edelstam, Henrik, Rättegång: Fjärde häftet, Norstedts Juridik, 7:e uppl., Stockholm, 2016 [cit. Rättegång IV].

Ekelöf, Per Olof., Edelstam, Henrik, & Pauli, Mikael, Rättegång: Femte häftet, uppl. 8, Norstedts juridik, Stockholm, 2016 [cit. Rättegång V].

Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Pauli, Mikael, Rättegång: Första häftet, Norstedts juridik, 9:e uppl., Stockholm, 2011 [cit. Rättegång I uppl. 9].

Ekelöf, Per Olof., Bylund, Torleif., Edelstam, Henrik, Rättegång: Tredje häftet, Norstedts Juridik, 7:e uppl., Stockholm, 2006 [cit. Rättegång III].

Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Rättegång: Första häftet, Norstedts Juridik, 8:e uppl., Stockholm, 2002. [cit. Rättegång I uppl.8].

Fox, Claude L., Foundations: A Manual for the Beginning Student of Epistomology, University Press of America, Maryland, USA, 2016, s.4 [cit. Epistomology].

Hager, Richard, Värderingsrätt: Särskilt om ersättning och värdering vid expropriation, Juridiska fakulteten vid Stockholms Universitet, Stockholm, 1998 [cit. Hager].

Hassler, Åke, SPÖRSMÅL OM RÄTTEGÅNGSKOSTNAD I TVISTEMÅL, SvJT 1/1961 s.417–430 [cit. Hassler].

v Hellner, Jan., Radetzki, Marcus, Skadeståndsrätt, 10 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm,

2018 [cit. Hellner & Radetzki].

Heuman, Lars, Sammanblandning av bevisfrågor och rättsfrågor vid underlåtenhetsansvar, SvJT 2014, s.357–386.

Hjerner, Lars A.E., Om Rättsfallstolkning, uppl. 2, Stiftelsen Juristförlaget vid Stockholms Universitet, Stockholm, 1987 [cit. Hjerner].

Ingvarsson, Torbjörn, Tillägg för egen del -Doktrin i ”fel” publiceringsforum, Bylander, Eric, (red.), De Lege årsbok 2013: Doktrinen i praxis, Iustus förlag, 2013, s.93–106 [cit. Ingvarsson].

Jacobsson, Ulla, Parts kostnad i civilprocess: idéhistorisk utredning och synpunkter på kostnadsreglernas funktion, P.A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm, 1964. Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s.1–10.

Kleineman, Jan, Till frågan om rättsvetenskapen som omedelbart verkande rättskälla, JT 4/1994–95, s.621–646 [cit. Kleineman, Rättsvetenskapen].

Kleineman, Jan, De offentliga rättssubjektens skadeståndsansvar - offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 1/1991–92, s.63–79 [cit. Kleineman, Skadeståndsansvar].

Lavin, Rune, Förvaltningsprocessrätt, uppl.3, Norstedts Juridik, Stockholm, 2018.

Lehrberg, Bertil, PRAKTISK JURIDISK METOD, upp. 8, Iusté Aktiebolag, Uppsala, 2015. [cit. Lehrberg].

Lundberg, Konrad, m.fl., Juridik: Civilrätt, Straffrätt, Processrätt, Sanoma Utbildning, Stockholm, 2015 [cit. Lundberg m.fl.].

Lundin, Anna-Karin, Rättegångskostnader i förvaltningsprocessen – ett orättvist regelsystem, i Lundin, Anna-Karin (red.), Regeringsrätten 100 år, Iustus förlag, Uppsala, 2009, s.291–296 [cit. Lundin].

Peczenik, Alexander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005 s.249–272 [cit. Peczenik]. Persson, Ulf, SKADA OCH VÄRDE, CWK Gleerup, Lund, 1953.

Marcusson, Lena, Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet, Iustus förlag, Uppsala, 1989 [cit. Marcusson].

Ramberg, Christina, Prejudikat som rättskälla, SvJT 2017 s.773–782 [cit. Ramberg].

Ragnemalm, Hans, Förvaltningsprocessrättens grunder, uppl.10, Jure förlag AB, Stockholm, 2014 [cit. Ragnemalm].

Samadi, Milad, Ombud och muntlig förhandling i förvaltningsprocessen, Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund 6/2017, s.44–45 [cit. Samadi].

Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsskrivare, uppl.3, Norstedts Juridik, Stockholm, 2016 [cit. Sandgren, Rättsvetenskap].

Sandgren, Claes, ÄR RÄTTSDOGMATIKEN DOGMATISK?, Tidsskrift for Rettsvitenskap, 2005, Vol. 118, nr 4-5, s.649-656 [cit. Sandgren, Dogmatisk].

Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap Del I, JT 3/1995–96 s.726–748 [cit. Sandgren, Empiri].

Sandström, Marie, The Concept of Legal Dogmatics Revisited, Bankowski, Zenon (red.), Epistemology and Ontology, Stuttgart 2005 s. 133–140.

Schultz, Mårten, Kausalitetspraktikan, SvJT 2011 s.465–494.

Strömholm, Stig, Rätt, Rättskällor och Rättstillämpning, 5:e uppl, Norstedts Juridik, Stockholm, 1996 [cit. Strömholm].

vi Norstedt & Söners förlag, Stockholm, 1981 [cit. Sundberg-Weitman].

von Essen, Ulrik, Bohlin, Alf & Warling-Nerep, Wiweka, Förvaltningsrättens grunder, uppl. 3; Norstedts Juridik, Stockholm, 2018 [cit. von Essen m.fl.].

von Essen, Ulrik, Processramen i förvaltningsmål Ändring av talan och anslutande frågor, Wolter Kluwer, upp.2, 2016 [cit. von Essen, Processramen].

Wejedal, Sebastian, RÄTTEN TILL BITRÄDE: Om biträdeskostnadernas hantering vid svenska domstolar, Juridiska Institutionens skriftserie, skrift nr 024, Göteborg, 2017 [cit. Wejedal]. Wennergren, Bertil, FÖRVALTNINGSPROCESSEN EN FULLBORDAD TVÅPARTSPROCESS,

Förvaltningsrättslig Tidskrift, 3/1996, s.73–84 [cit. Wennergren, Tvåpartsprocess].

Wennergren, Bertil, Förvaltningens fria skön, FT, nr 4–6/1984 s.378–392 [cit. Wennergren, Skön].

Offentligt tryck

Propositioner

Prop. 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning -ny förvaltningslag. Prop. 2009/10:80 En reformerad grundlag.

Prop. 2001/02:107 Lag om Grupprättegång.

Prop. 1997/98:105 Det allmännas skadeståndsansvar.

Prop. 1995/96:22 Tvåpartsprocess m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Prop. 1988/89:126 Om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. Prop.1989/90:42 Om det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen.

Prop. 1973:87 Förslag till lag om rättegången i tvistemål om mindre värden, m.m. Prop. 1972:5 med förslag till skadeståndslag m.m.

Prop. 1971:30 med förslag till lag om allmänna förvaltningsdomstolar m.m. Statens offentliga utredningar

SOU 2001:47 En handläggningslag – förfarandet hos försäkringskassorna.

SOU 1991:106 Del A, Domstolarna inför 2000-talet: arbetsuppgifter och förfaranderegler. SOU 1971:76 Offentligt biträde och kostnadsersättning i förvaltningsärenden.

SOU 1964:27 Lag om förvaltningsförfarandet: Besvärssakkunnigas slutbetänkande. SOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk.

Nytt juridiskt arkiv, avdelning II NJA II 1943 s.445

Departementsskrivelser

Departementsserien 1989:12 Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen.

Rättspraxis

Rättsfall från Högsta domstolen NJA 2017 s.256

vii NJA 2015 s.702 NJA 2013 s.145 NJA 2013 s.842 NJA 2013 s.1210 NJA 2011 s.411 NJA 2010 s.112 NJA 2008 s.990 NJA 2007 s.862 NJA 1994 s.194 NJA 1994 s.654 NJA 1987 s.954 NJA 1987 s.360 Opublicerade rättsfall Mål nr. T 2493–17

Rättsfall från Högsta förvaltningsdomstolen RÅ 2009 ref.69

RÅ 1993 ref.44 RÅ 82 2:49

Rättsfall från Europadomstolen

Salesi v. Italy Application No. 13023/87 Deumeland v Germany Application No. 9384/81 Feldbrugge v. The Netherlands Application No. 8562/79 Beslut från justitiekanslern JK, Dnr. 3660-13-40 JK, Dnr. 4241-11-40

Författningar

Regeringsformen (1974:152) Förvaltningslag (2017:900)

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling

Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet Skatteförfarandelag (2011:1244).

Lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder Rättshjälpslag (1996:1619)

Lag (1996:1620) om offentligt biträde

Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Lag (1988:609) om målsägandebiträde och 4 § lag (1996:1620) om offentligt biträde Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall

viii Skadeståndslag (1972:207)

Förvaltningsprocesslag (1971:291) Jordabalk (1970:994)

Related documents