Den ryske psykologen Lev S. Vygotskij är lärofader och grundare till det soci-okulturella perspektivet. Vygotskij intresserade sig för människornas utveckl-ing både i ett biologiskt och ett sociokulturellt perspektiv och ville undersöka hur dessa samverkade. Han var intresserad av att utveckla en teori där indivi-dens tänkande kunde förstås genom att analysera handlingar och språk i relat-ion till både de kulturella och sociala resurser individerna använde sig av. Han ansåg språket som ett kollektivt redskap som spelar en avgörande roll för indi-videns lärande och utveckling (Säljö 2013). Kommunikation och språkanvänd-ning är grundläggande element i barns lärprocesser i det sociokulturella per-spektivet på lärandet. I centrum står samspelet mellan individ och grupper och att man visar intresse för hur dessa skapas och använder kognitiva och fysiska resurser. (Säljö, 2014).
Säljö (2000) skriver att barnet lär sig att skapa gemenskap, aktivt delta och påverka sin omgivning genom språket. Vidare skriver författaren att språket anses som ett redskap för att uppfatta och kommunicera på med omvärlden, men även som ett redskap för att förmedla våra tankar som leder till lärande och utveckling. Han menar även att lärandet alltid sker både medvetet och omedvetet samt att lärandet och utvecklingen inte kan skilja sig åt. Genom att delta i ett sammanhang sker hela tiden ett lärande. Kommunikationen har en framträdande betydelse på lärande och våra erfarenheter hjälper oss att forma en uppfattning om världen. Sociokulturellt perspektiv på lärande gör att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang. Detta lägger vikten på vad en individ lär sig snarare än om den lär sig.
3.1.1. Mediering och redskap
Med mediering avses att människor använder redskap eller verktyg för att både förstå och agera i vår omvärld. Ett medierande lärande betyder att människan
13
genom socialt samspel med språket som verktyg och med andra utvecklar nya kognitiva handlingar som sedan överförs till en tanke (Säljö, 2017).
Inom det sociokulturella perspektivet finns det två typer av redskap som är fysiska och psykologiska. De fysiska redskapen som även kallas för artefakter är de föremål som människan tillverkar som t.ex.: papper och penna, datorer o.s.v. för att kunna användas i olika praktiska sammanhang. De psykologiska verktygen är det vi använder oss av för att tänka och kommunicera som t.ex.:
alfabetet, siffersystem o.s.v. men språket är det viktigaste psykologiska red-skapet. Genom språk blir människan både delaktig i andras perspektiv och för-medlar sociokulturella erfarenheter. Språket anses som ett redskap för kommu-nikation både mellan människor och inom människor samt att vara länken mel-lan samhället och individen (Säljö, 2013).
3.1.2. Språk
Enligt Säljö (2017) är språket som ett medierande redskap och genom både det talade och skrivna språket är vi alla beroende av varandra samt att det kan hjälpa oss att organisera vår omvärld. Vidare skriver Säljö (2017) att det även finns olika kompletterade medierande system såsom bilder som kan hjälpa oss att kommunicera om dem. Han betonar vikten av att förstå språket i den soci-okulturella traditionen som ett ständigt utvecklingsbart teckensystem som sam-spelar med andra uttrycksformer. Författaren använder sig av begreppet multi-modal teckenskapare då människan hela tiden kan utveckla nya sätt att uttrycka sig på.
Vygotskijs syn på relationen mellan tanke och språk var att båda var nära be-släktade, men inte identiska. Vi erövrar språket i samspel med andra i vår när-het och på så sätt tar vi till oss specifika sätt att se på världen. Han hävdar att språket finns mellan människor för att kunna kommunicera, men att det också finns inom människor när vi tänker. Det är alltså kommunikationen med andra individer som formar vårt tänkande. Språket anses även som det viktigaste kul-turella redskapet som människor använder för att kunna beskriva, tänka och förstå omvärlden (Säljö, 2017).
3.1.3. Den närmaste proximala utvecklingszonen
Enligt Vygotskij är människan ständigt under utveckling med möjlighet att ut-veckla nya kunskaper i olika situationer. Både lärandet och utvecklingen skapas i samspel mellan människor i vardagen. Hans syn på principen om den närmaste utvecklingszonen var att det är en ständigt pågående process och han menade att när individen kan behärska ett begrepp eller en förmåga, är det mycket nära för att också behärska något nytt. Vygotskij definierade den
14
närmaste utvecklingszonen som området mellan det som ett barn inte kan klara själv och det som samma barn kan klara med hjälp av någon annan. Med hjälp kommer barnet senare att kunna göra det själv. Det handlar om vilka möjlig-heter en individ har att få lära sig och om det fick rätt hjälp. Detta perspektiv ger konsekvenser på hur lärandet bedöms. Enligt ett sociokulturellt perspektiv bör en god bedömning av ett barn eller en elev se även till den potentiella ut-veckling barnet eller eleven kan göra med rätt stöd och hjälp. Lärande är bero-ende av stöd från den som kan mer än den som lär sig för att kunna leda läran-det vidare (Säljö, 2017).
I den här kontexten använder Säljö (2017) det engelska begreppet scaffolding som betyder att man kan närma kunskaper som den andre personen hade. Det är viktigt att även den lärande ska förstå utmaningarna och ta sig vidare för att inte den kunnige gör hela processen. Därför är det viktigt att läraren ser elevens relation till en vis färdighet d.v.s. elevens utvecklingszon, och från denna fö-reteelse leda vidare på så sätt att eleven successivt får förståelse och utvecklar den nya kunskapen och det nya lärandet.
15
4 METOD
I följande avsnitt kommer jag att presentera val av metod för min studie där jag förklarar varför jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod. Däref-ter beskrivs urvalet av pedagoger och förskolor, datainsamlingsmetoden, hur jag gick tillväga när jag genomförde intervjuerna samt hur jag har bearbetat och analyserat data. Jag kommer även att reflektera över studiens reliabilitet och validitet och avslutar med vilka etiska överväganden jag har tagit hänsyn till när jag genomförde studien.