I denna studie har det utforskats hur förskolan kan vara en stöttande plats för flerspråkiga barn och dess betydelse för språkutveckling, där förskollärarnas upplevelser och erfarenheter kring arbetet framkom med hjälp av intervjuerna.
Pedagogerna i min studie betonade mycket vikten av ett bra samarbete med vårdnadshavarna och deras delaktighet i verksamheten, då detta anses viktigt för barns språkutveckling. Jag anser att det skulle vara intressant att forska vi-dare om hur vårdnadshavarna ser arbetet med språkutveckling för flerspråkiga barn och genomföra intervjuer med dessa för att kunna få fram även ett vård-nadshavaresperspektiv på detta.
34
REFERENSER
Benckert, S., Håland, P. & Wallin, K., (2010). Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2).
Stockholm: Liber.
Calderon, Lena (2004) Komma till tals – flerspråkiga barn i förskolan.
Stockholm: Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hayes, N. (2000). Doing psychological research: Gathering and analysing data. Buckingham: Open University Press.
Håkansson, Gisela. (2003). Tvåspråkighet hos barn i Sverige.
Lund: Studentlitteratur.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande. Göteborg. Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. ISBN 978-91 -7346-723-0 ISSN 0436–1121.
Hämtad den 2018.11.19 från: http://hdl.handle.net/2077/29219.
Kultti, A., 2014. Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber AB.
Ladberg, G. (2003). Barn med flera språk. Stockholm: Liber.
Loris M (2015) Språk och flerspråkighet [Elektronisk resurs].
Hämtat den 2018.11.25 från:
https://forskolan.ifokus.se/articles/558b37648e0e744ce00009b0-flersprakighet.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed – regelverk och etiska förhållningssätt.
I A. Löfdahl., M. Hjalmarsson., K. Franzén (Red.), Förskollärarens me-tod och vetenskapsteori. (s. 32–43). Stockholm: Liber.
35
Sheridan, S.& Pramling Samuelsson, I. (2006). Lärandets grogrund. Lund:
Studentlitteratur.
Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, (2010).
Förskolan-arena för barns lärande. Stockholm: Liber.
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2011:16 ISBN 978-91-977103-5-0 ISSN 1653-6037.
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Rapport 2010:16. Stockholm:
Kvalitetsgranskning. Hämtad den 2018.12.20 från:
www.skolinspektionen.se.
Skolverket. (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. 2016).
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Flerspråkighet som resurs. Hämtad den 2018.11.30 från:
https://www.skolverket.se/dow
load/18.189c87ae1623366ff3718a5/1524039100811/Flersprakighet-som-resurs-tore-otterup-20180418.pdf .
Skolverket (2018). Rätt till modersmålsundervisning. Hämtad den 2018.11.06 från: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfrag or/ratt-till-modersmalsundervisning#h-Vilkenratttillstodimodersmal etharmaniforskolanforskoleklassenochfritidshemmet.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, R (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
36
Säljö, R. (2017). Den lärande människan - teoretiska traditioner (203–263).
I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning.
Stockholm: Natur & Kultur.
Utbildningsdepartementet (2010). Förskolan i utveckling- bakgrund till ändringar i förskolans läroplan. Stockholm: Regeringskansliet.
Hämtad den 2018.11.30 från:
https://www.regeringen.se/49b71e/contentas- sets/a57a67cdd48e461abdd46c587b0e0575/forskola-i-utveckling---bakgrund-till-andringar-i-forskolans-laroplan.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed (Reviderad utgåva). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad den 2018.12.03 från:
https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forsk-ningssed_VR_2017.pdf.
Yazici, Z., Ilter, B-G. & Glover, P. (2010). How bilingual is bilingual?
Mother-tongue proficiency and learning through a second language.
International Journal of Early Years Education Vol. 18, No.3, September 2010, 259-268. ISSN: 0966-9760.
37
BILAGOR
Bilaga 1
Informations- och samtyckesblankett, förskollärare.
Hej!
Mitt namn är Andra Ranca och jag läser termin sex till förskollärarutbildning på Karlstads universitet. Det är nu dags för mig att skriva examensarbete som kommer att handla om flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Syftet med min studie är att utforska hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling samt barnets modersmålbetydelse för utveckling av det svenska språket.
I min studie ska jag fördjupa mig i tidigare forskning och litteratur kring det ämnet, men jag skulle även vilja intervjua verksamma förskollärare. Intervjun kommer att ta ca 30–60 minuter och jag kommer att spela in via en ljudinspel-ning. Vid intervju kommer jag att ta hänsyn till Vetenskapsrådet forskningse-tiska aspekter då deltagandet är frivilligt och du kan avbryta intervjun och där-med ditt deltagande när som helst. Alla uppgifter som kommer oss till del be-handlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Allt insamlat material så som ditt namn, namn på enheten och dina svar kommer att behand-las anonyma och allt material som sambehand-las in kommer enbart användas till mitt examensarbete. Uppgifterna kommer att bevars till dess att uppsatsarbetet god-känts och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se.
Har du några funderingar eller frågor är du välkommen att kontakta mig för mer information.
Student: Andra-Emanuela Ranca Mail: xxxxx
Med vänlig hälsning Andra Ranca
38
Bilaga 2.
Intervjufrågor
1. Vad har du för utbildning?
2. Hur länge har du arbetat i förskolan?
3. Har du erfarenheter av arbete med flerspråkiga barn i förskolan?
4. Hur många barn i din barngrupp är flerspråkiga eller har andra modersmål än svenska?
5. Hur tar du som pedagog tillvara på barns nyfikenhet på språk?
6. Hur ser du på begreppet språkutveckling?
7. Saknar du någon form av utbildning för att främja arbetet med flerspråkiga barn?
8. Vilka resurser anser du krävs för att kunna utveckla flerspråkiga barns utveckling i svenska?
9. Hur arbetar du med flerspråkiga barn?
10. Hur ser du på arbetet med barnets modersmål? Ser du några för-, nackdelar med det?
11. Får barnen modersmålsundervisning på förskolan? På vilket sätt då?
12. Vilka är dina tankar när flerspråkiga barn kommunicerar på sitt modersmål med varandra på förskolan? Anser du möjligheter/hindrar med detta?
13. Vilka resurser behöver du för att stödja barns modersmål i förskolan?
14. Har kan modersmålet ha betydelse vid inlärning av det svenska språket?
15. Kan du berätta något särskilt viktigt i arbetet med flerspråkiga barn?
16. Vill du tilläga något?