En problematik som jag vill lyfta fram i mitt fältarbete är de forskningsetiska riktlinjerna, främst informationskravet och samtyckeskravet. Kraven går ut på att jag som forskare ska informera berörda, i det här fallet främst elever i fem- till tolvårsåldern, om att ett deltagande i studien är frivilligt.232 För att kunna ta ställning till frågan om deltagande krävs det att berörda individer
känner till alla moment i studien, vilket har visat sig vara svårt vid arbetet med barn eftersom även ett samtycke från föräldrarna är att föredra.
Information om observationerna lämnades skriftligen och muntligen till skolans rektor samt de lärare vars undervisning jag ämnade besöka. De elever som deltog i den modersmålsundervisningen som jag observerade informerades muntligen i form av en presentation av mig som elev från en annan skola som ville veta hur modersmålsundervisningen gick till. I detta skede informerades inte barnens föräldrar då jag inte fann mitt deltagande särskilt känsloladdad.
När intervjuerna blev aktuella och barnen hade gett sitt samtycke till att mötas för samtal valde jag att kontakta föräldrarna. Jag skickade hem ett brev där jag bad föräldrarna att tillsammans med sina barn ta ställning till deltagandet i intervjun och sedan lämna sitt samtycke skriftligen (förutsatt att de samtyckte). I brevet uppgavs att jag ville spela in intervjuerna, att allt material behandlas konfidentiellt och att materialet inte används i något annat syfte än min studie, så som sig bör enligt konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.233 Det framgick också att deltagandet
både vid observation och intervju är frivilligt och att medverkande när som helst kan dra sig ur.234
Vid intervjutillfället hade eleverna dock endast med sig muntligt samtycke från föräldrarna. Jag genomförde intervjuerna trots avsaknaden av föräldrarnas skriftliga samtycke. Jag bedömer att samtalet mellan mig och eleverna inte var så pass känsloladdat och hoppas att frågor som kan tänkas uppstå i efterhand har diskuterats i hemmet. Detta kan jag emellertid inte utgå ifrån.
Ytterligare en reflektion angående samtyckeskravet är den redan nämnda eventuella maktrelationen mellan vuxna och barn. Kan barnen ta ställning till mig som någon annan än en förmyndare och kan barnens samtycke i sådana fall antas? Jag har försökt att lösa den eventuella problematiken genom att lägga stor vikt vid att utveckla ett förtroende oss emellan genom att tydliggöra barnens rättigheter som individer.
Teori
Detta bidrag i antologin fokuserar främst på teorier som berör individer inom institutioner och hur normalitet och avvikelse konstrueras och reproduceras. Dessa teorier kommer jag nu att presentera. Helhetsperspektivet på problematiken kring flerspråkighet i skolan inkluderar emellertid också antologins inledande teorier grundade på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.
232 Bryman, s. 440
233 Bryman, s. 440f
Institutionalisering
Peter L. Berger och Thomas Luckmann beskriver vad som sker under samspelet mellan individer och kallar detta för en institutionaliseringsprocess. När människor möts upptäcker den ena individen ett mönster av rutiner och vanor hos den andra individen. Under interaktionens gång utvecklas den första individens observerande till handlande, det vill säga den första individen tar efter den andra individens agerande. Resultatet blir att individerna beter sig likartat. Institutionaliseringsprocessen är fullbordad när en tredje individ imiterar de två första individernas handlingsmönster och ser handlandet som en självklarhet.235
Dessa regelbundet upprepade handlingar skapar mönster av vanor. Inom institutioner formas inte dessa mönster i en handvändning utan dessa måste växa fram.236 ”Institutioner har alltid en
historia, av vilken de är produkterna”237 menar Berger och Luckmann. Teoretiskt sett finns det
ofta många olika alternativ till en handling men alternativen reduceras till ett i och med institutionernas mönster av vanor och rutiner. Individer inom institutioner behöver så att säga inte reflektera över sitt handlande, de bara ”gör”. På så vis kan man säga att institutionerna kontrollerar det mänskliga handlandet.238
Erik Olsson håller med om detta i sin tolkning av Berger och Luckmann och menar att identiteter kan produceras, stämplas och bäras fram genom institutionellt tänkande.239 Den
institutionella ordningen skapas just genom attityder som inom ramen för institutionen framställs som naturliga och självklara. Handlingarna blir därmed legitima.240
Skolforskaren Sabine Gruber har likaså tolkat Berger och Luckmann och menar att de mönstren av beteenden som tidigare beskrivits bildas kontextuellt i och med att de utvecklas inom ramen för sociala institutioner, i det här fallet skolan. Genom denna institutionalisering konstrueras samhället.241 Berger och Luckmann beskriver detta genom att mena att ”[s]amhället
är en mänsklig produkt […] Människan är en social produkt.”242 Med förenklade ord uttrycker
Gruber att individen och sammanhanget påverkar varandra i en form av växelverkan.243 Min
tolkning av detta resonemang är att individen påverkas av institutionen samtidigt som individen skapar institutionen. Detta resonemang blir intressant i min studie i och med att modersmålsundervisningen praktiseras inom ramen för institutionen skolan. Detta betyder att verksamheten (modersmålsundervisningen) påverkas av institutionen (skolan) samtidigt som individerna har möjlighet att påverka sin vardag inom institutionen och därmed sina livsvillkor.
235 Peter L Berger & Thomas Luckmann, Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet
(Stockholm, 1998), s. 71ff
236 Berger & Luckmann, s. 69ff 237 Berger & Luckmann, s. 71 238 Berger & Luckmann, s. 71 239 Olsson, s. 232
240 Olsson, s. 27f 241 Gruber, s. 8
242 Berger & Luckmann, s. 78 243 Gruber, s. 8
Detta genom den sociala interaktionen som bland annat modersmålslärare och elever eller modersmålslärare och ordinarie lärare eller ordinarie lärare och föräldrar och så vidare har.244
Jag menar att beteendemönster som växer fram inom skolan, och som kan tyckas verka legitima, just eftersom de praktiseras inom en institution, påverkar individers identitetsskapanden och livsvillkor i allra högsta grad. Därav blir institutionliseringsperspektivet relevant i min studie i och med mitt försök att närma mig individers upplevelser av institutionen skolan med fokus på modersmålsundervisningen.
Likaså George H. Mead förklarar att det inom institutioner antas attityder individer emellan. Dessa attityder omvandlas därefter i en passningsform som stämmer överens med ens eget beteende. Resultatet blir en representation av institutionsmedlemmarnas gemensamma attityder samlade i en avgränsad kontext. Den gemensamma attityden varierar givetvis beroende på institutionsmedlemmarnas personligheter. Institutioner kan alltså beskrivas som sociala handlingar i organiserad form.245 Mead exemplifierar utbildningen, vilket jag tolkar som skolan,
som en process där organiserade attityder förs över på individer. Mead menar vidare att språket är det verktyg som organiserar dessa attityder.246
Jag ser dessa synsätt som intressanta inom ramen för språkstudier eftersom beståndsdelarna sluter sig som i en cirkel; individer interagerar tillsammans och skapar beteendemönster och attityder som i sin tur praktiseras och legitimeras inom skolan med hjälp av språket som redskap. Karin Elfving menar att språket i sin tur spelar en central roll i praktiserandet och återskapandet av identitetsmönster.247