Ytterligare en viktig aspekt är de etiska överväganden som skall tas i hänsyn vid forskning, dessa överväganden är kritiska eftersom de kommer att påverka både studien och de som studeras. Saunders, Lewis och Thornhill (2016) påpekar att etiska överväganden har blivit desto viktigare de senaste åren, inte enbart på grund av att det finns ett flertal codes of ethics att förhålla sig till (se exempelvis Academy of Management’s Code of Ethics), men även för att det anses vara en social norm att förhålla sig till vissa etiska beteenden. Denna studie förhåller sig till Saunder, Lewis och Thornhills (2016) sammanfattning av etiska överväganden eftersom den innehåller flertalet överväganden från olika instanser och ger därmed en bra helhetsbild av vad som förväntas av studien. Författarna (2016) menar att forskaren skall återge en sanningsenlig bild av det som samlats in; forskaren skall inte vilseleda de som tar del av studien (respondenter, företag samt de som läser studien). Därmed valde vi att vara transparenta i de metodval som tagits samt varit tydliga vid varje intervjusession att samtalet spelas in. Vi har förklarat syftet med studien samt delgivit sammanfattningar av inspelningarna till respektive respondent för att garantera att de reflekterar verkligheten. Forskaren skall även ta hänsyn till och respektera de som berörs av studien, de ska inte påverkas negativt av att ha deltagit (Saunders, Lewis & Thornhill 2016). Detta kan uppnås genom exempelvis anonymisering, efterfrågades eftersom studien vidrörde en känslig situation för Företag X och dess anställda. Ingen utav de utvalda respondenterna var tvingade till att delta i intervjuerna och genom att nyttja anonymisering kunde vi även ta del av information som annars inte hade delgivits.
Flertalet av respondenter var tveksamma till att delta i studien och genom att anonymisera deras namn kunde vi uppnå det respondenterna efterfrågade. En utav respondenterna valde även att vara helt anonym i studien (Intervjuperson 1). Slutligen menar Saunders, Lewis och Thornhill (2016) att det är av vikt att de dokument och liknande information som delges av respondenter och/eller företag behandlas korrekt.
Samtlig delgiven information genomgick en process där vi frågade företaget samt vidrörda respondenter om lov innan den inkluderades i studien. Till stor del nyttjades denna information till att utöka vår egen kunskap om företaget och situationen, vilket innebar att den inte behövde inkluderas.
3 Referensram
Referensramen beskriver till att börja med det sammanhang som studien utgår ifrån.
Inledningsvis beskrivs den tillverkande industrin, bilindustrins samt underleverantörernas förändrade förutsättningar och krav behandlas. Därefter följer strategi, strategiförändring, styrning och dess olika delar. Avslutningsvis diskuteras vikten av kommunikation och informationsspridning i företag.
3.1 Branschen
3.1.1 Tillverkande företag
Tillverkande företag står idag inför flertalet förändringar på marknaden. Inom bilindustrin har fokus skiftat från att kund enbart efterfrågat den billigaste produkten till att efterfråga den billigaste produkten i kombination med bäst kvalitet (Liker 2004).
Lindvall (2011) menar vidare att om fokus skiftas från kostnad till kund behöver styrningens utgångspunkt vara processerna och där blir kvalitet en viktig faktor. Noori (1990) menar att kvalitetsstyrningen har fått en viktig roll i tillverkande företag.
Tillverkande företag har höga kostnader på grund av produktionsprocesserna enligt Lindvall (2011), det blir därmed essentiellt för dem att eliminera de steg och aktiviteter som genererar onödiga kostnader och som inte bidrar med värde till slutprodukten.
Vidare har även processorientering fått en utökad roll inom tillverkande företag enligt Andersson, Audell, Giertz och Reitberger (1992) samt Nilsson (2003). Nilsson (2003) förklarar att i takt med att förändringar sker externt och internt måste företagen skifta fokus. Genom att fokusera på verksamhetens processer kan företagen bland annat uppnå flexibilitet, korta ledtider, bättre kvalitet, förändrad kultur och utöka medarbetarnas förståelse för processerna. Det vill säga att företagen kan reagera snabbare till förändringar och samtidigt skapa kundvärde. Rentzhog (1998) menar att processorientering är lämpligt, med anledning av att den kunskap som skapas om företaget och processerna är vitalt för beslutsfattande.
3.1.2 Bilindustrin
I bilindustrin i Sverige under 80-talet skedde ett skifte där fokus skiftade från människa till maskin och därmed blev ledorden produktivitet, flexibilitet, produktkvalitet samt effektivitet (Ellegård 1996), vilka fortfarande anses vara i fokus (Jerenz 2008; Heper
Mårtensson 2010; Ili, Albers & Miller 2010). Bilindustrin domineras av ett fåtal stora företag (Statistiska centralbyrån 2017). Genom att differentiera och optimera företagen för att kunna möta de nya förutsättningarna på marknaden sker en strukturomvandling, innefattande förflyttning av ansvar, tillverkning och produktutveckling till underleverantörer (Heper Mårtensson 2010). Branschen förklaras vara påverkad av överkapacitet, global konkurrens, prispress och kostnadspress internt men även i relation till leverantörer. Tiden att utveckla nya modeller har drastiskt minskat och takten att tillverka dem har ökat (von Otter 2003).
Antalet underleverantörer i bilindustrin har också utvidgats, vilket innebär att förutom att de måste konkurrera med lågkostnadsländer har konkurrensen på den egna marknaden ökat (Heper Mårtensson 2010). Trenden att samarbeta med ett fåtal, väl utvalda underleverantörer har ökat hos biltillverkarna (Söderlund 1993). Företag i denna bransch tenderar att vara selektiva vid val av underleverantör och de viktigaste aspekterna är att de kan uppvisa ett gott rykte, kontinuitet samt god service (Johansson 2010). Flexibilitet, ökat kvalitetsansvar, att delta aktivt i produktutveckling samt leverera just-in-time är andra krav som måste uppnås (Söderlund 1993). Biltillverkarna ställer krav på att underleverantörerna kan uppvisa att de hanterar samma krav och problem som biltillverkarna själva står inför, men med färre resurser och mindre kapacitet (Näringsdepartementet 2005).
3.1.2.1 Förhållandet mellan aktörerna i bilindustrin
Situationen för underleverantörer i bilindustrin har enligt Heper Mårtensson (2010) försvårats, låga marginaler karaktäriserar marknaden (Heper Mårtensson 2010). De stora bilmärkena är de som äger monteringen och besitter därmed makt över hela värdekedjan. Detta ställer höga krav på att vara effektiv och flexibel som underleverantör (Boer 1994; West & Burns 2000). För att skapa flexibilitet och effektivitet är förmågan att anpassa sig, lära sig och kontinuerligt förändras av vikt (West & Burns 2000). Förutom ett krav på att pressa kostnaderna har biltillverkarna även ökat kravet på den kvalitet som produceras, vilket innebär att underleverantörer måste minimera kostnaderna kombinerat med förbättringar i kvalitet och tillverkning (Näringsdepartementet 2005)
För att möjliggöra de förändringar som krävs av underleverantörerna är den kompetens som medarbetarna besitter vital (Johansson 2010). Storhagen (1995) menar att kraven på kortare serier, ställtider och ledtider för komponenter samt råmaterial innebär ett krav på ökad flexibilitet hos leverantörerna. Vidare menar West och Burns (2000) att hantering av förändringar är en av de viktigaste faktorerna för bilindustrin. Lärande samt kontinuerliga förbättringar anses vara nyckeln för detta (Heper Mårtensson 2010).
3.1.2.2 Projekt
Produktutveckling har för bilindustrin blivit en av de viktigaste konkurrensmedlen där målet är att överträffa redan existerande design. Vidare ställs krav på att arbetet utförs på kortare tid än tidigare vilket bidrar till rationaliserande åtgärder. Biltillverkarna har därför börjar att integrera leverantörerna i produktutvecklingen för att lösa problem som uppstår både snabbt och tidigt i processen av att utveckla en ny bilmodell (design) (Aggeri & Segrestin 2007). Vidare anser Aggeri och Segrestin (2007) att biltillverkning är en av de svåraste tillverkningsprocesserna med anledning av komplexitet.
Kombinationen av mängden tekniker och komponenter samt krav på säkerhet, miljö etcetera kräver hög prestanda. Utvecklingen av en bilmodell förklaras ta upp till 4 år samt involvera hundratals med olika aktörer.
3.1.2.3 Eftermarknad- och serieproduktion
En produkts livscykel i bilindustrin är uppdelad i serietillverkning och reservdelstillverkning. Först produceras detaljen till försäljning (serieproduktion), efter detta krävs service i form av reservdelsförsörjning (eftermarknad) (Fortuin & Martin 1999). Hagberg och Henriksson (1995) diskuterar den problematik som företag, vilka hanterar reservdelar, står inför. Författarna (1995) menar att målsättning för reservdelar är ‘minsta möjliga kostnad’, vilket innebär att kostnader för administration, lager och brist (kassation) skall minimeras. Varierande efterfrågan belyser också svårigheterna med att ha kontroll över flöden och lagring i reservdelstillverkningen med anledning av svårighet att planera (Storhagen 1995). Vidare menar Fortuin och Martin (1999) att korta livscykler, lågfrekventa volymer och att mycket beror på omständigheter visar på dilemman som finns. För att minska kostnaderna menar Hagberg och Henriksson (1995) att exempelvis korta genomloppstider krävs (tiden från det att behov uppstår tills kund kan nyttja produkten i sin anläggning) samt standardisering och driftsäker utrustning.
Vidare påpekar Engström, Johnsson och Medbo (1992) de negativa aspekterna med
serietillverkning. Förluster uppstår med anledning av krävande materialhantering, väntetider (eftersom arbetstakt varierar mellan processerna) och svårighet i att fördela arbetsuppgifter med anledning av att cykeltiderna är korta. Buffert och en grupporienterad organisation anses av författarna (1992) krävas för att skapa en flexibel och effektiv produktion.