Information kring studien har getts såväl på telefon som vid inledande samtal. Det har explicit uttryckts från början att medverkan är frivillig och att det när som helst under processen är möjligt att avsäga denna medverkan. Samtycke har undertecknats. De två ungdomarna som har medverkat har döpts om för att avidentifieras. Andra personer som framkommer i berättelserna har döpts om liksom platser. Alex berättelse innehåller många specifika händelser som inträffat i hemmet. Det skulle kunna vara så att dessa är identifierbara för de inblandande. Jag har valt att endast belysa några sådana händelser. Jag har särskilt behandlat potentiellt utelämnande och känsliga händelser och gjort bedömningen att värdet av dessa är stort och tillför viktig kunskap om Alex livsvärld, istället för att helt att utesluta dessa inslag (Gustafsson, Hermerén & Petterson, 2011). Givetvis gäller även denna avvägning i Helenas berättelse.
Jag har följt Gustafsson, Hermerén och Pettersons (2011) råd om att låta deltagarna läsa känsliga delar. Alex och Helena har haft möjlighet att läsa sina berättelser och lämna kommentarer, ta bort eller ändra text innan uppsatsen lämnades för examination. De får också del av uppsatsen som helhet när den är klar. Allt inspelat material har enbart använts för denna studies syfte och förstörs när det självständiga arbetet färdigställts.
Som grund för studiens trovärdighet används Starrin och Svenssons (1994) kvalitetskriterier för kvalitativ metod; Perspektivmedvetenhet, intern logik, innebördsrikedom, struktur, teoritillskott, heuristiskt värde, empirisk förankring och konsistens. Min förförståelse menar jag framkommer i uppsatsens inledande delar med introduktion och tidigare forskning. Förkunskaper om gruppen placerade barn har jag, men jag inte har haft några förkunskaper om de individuella och unika berättelser jag fått ta del av. Således har det varit mina förkunskaper om gruppen jag försökt lägga åt sidan i samtalet med Alex och Helena. Eftersom min utgångspunkt inför samtalen varit så pass öppen som den varit, kan en viss obalans mellan uppsatsens frågeställningar och det insamlade materialet finnas. I analys- och diskussionsdel har jag försökt hitta en balans mellan frågeställningar och resultat. Det är på sin plats att föra in min roll som
31
samtalsledare, vilken påverkar samtalet. Jag har i mesta möjliga mån försökt använda mig av upprepningar och frågor om sådant som redan sagts av berättaren, detta för att öppna upp för ytterligare beskrivningar och andra perspektiv som kommer från berättaren själv. Jag har låtit berättaren själv styra på så vis att jag låtit viktiga händelser för Alex och Helena ta plats utan att jag i allt för hög grad, styrt mot syftet.
Beskrivningarna är rika och avser spegla berättelserna, nära det som verkligen sades. Dock innebär en konstruktion alltid ställningstagande till vilka citat som ska finnas med, samt tolkningar av vad innebörden egentligen är. Almers (2009) anser det vara kreativt och därmed riskfyllt, hur empirinära man än håller sig innebär det ställningstagande och tolkningar. Genom ingången livsvärldsfenomenologi och kanske framförallt valda teoridelar, anser jag att studien lämnar ett kunskapsbidrag om förståelsen och kunskapen för lärande i stort när livsvärlden till stora delar byts ut. Gestaltningen med ordagranna citat och intonation och röstläge ger ytterligare en dimension till det berättade. Genom att låta Alex och Helena själv läsa och kommentera sina berättelser på det sätt jag valt att framställa dem, borgar det för att berättelserna så nära som möjligt speglar samtalet. Tolkningarna mot teori och tidigare forskning ansvarar jag själv för, men genom att ta del av tidigare forskning med samma ansats har jag fått perspektiv på hur detta låter sig göras, även om jag sedan utgått från min idé.
Både Starrin och Svensson (1994) och Ödman (2007) pekar på faran att vilja passa in pusselbitar som inte passar, att bortse från omständigheter med mera. Det kan uppkomma en ond cirkel som bygger på att bekräfta sig själv, omtolka ny och motstridig information så att den stämmer överens med den tidigare förståelsen eller att alternativa tolkningar avfärdas utan prövning. Detta är något jag försökt ge akt på genom flertal genomläsningar och lyssningar men även genom att min handledare samt min handledningsgrupp fått ta del av skrivandet i processen och kommit med synpunkter. Gustafsson, Hermerén och Petterson (2011) påtalar att det är viktigt med kritisk granskning av egna utgångspunkter för en studie samt öppen redovisning av metod och resultat. Detta skulle kunna sägas ha med transparens att göra. Jag har genom framskrivandet av texten och genom de synpunkter som framkommit av handledare och handledningsgrupp försökt tydliggöra de ställningstagande jag har gjort och motivera dessa i bakgrund till tidigare forskning och metodlitteratur. Studiens resultat är inte generaliserbart men hoppas kunna bidra till fördjupad kunskap inom området och diskussioner i ett samhällsperspektiv.
32
Livsberättelser med analys
I detta avsnitt får Alex och Helenas berättelser ta plats. Först beskrivs det inledande samtalet, sedan berättelsen. Därefter följer analys av berättelsen. Kapitlet avslutas med en analys som länkar samman de båda berättelserna.
Liten förklaring till citaten i berättelserna: J är jag, A är Alex, H är Helena
- betyder att citatet föregås eller att det efterföljs av mer text i den fullständiga transkriberingen, placeringen avgör betydelsen.
… liten paus
Parantes ( ) anger det som sägs utan ord, tonläge, gester med mera. Ord skrivna med versaler innebär en starkare betoning.