Alex och Helenas prestationer i skolan kan sägas vara i motsats till vad som presenteras i tidigare forskning. Tidigare forskning (bland andra: Vinnerljung, Öman & Gunnarsson, 2005; Egelund och Hestbaek, 2003, 2009) är tyngd av skolmisslyckande som vanligt förekommande för gruppen placerade barn och unga, såväl internationellt som nationellt. Rädslan av att reproducera stereotyper som Tangen (2008) ser som fara har i detta avseende avvärjts, eftersom Alex och Helena tillhör den lilla grupp som tar studenten med betyg och högskolebehörighet. Lärandet påverkas av livsvärldsbrott, men just kunskapsinhämtandet i ämnen, som vi ofta beskriver som centralt i skolan, berörs inte i den utsträckning som tidigare forskning visat med icke godkända betyg som resultat. Istället beskrivs skolan i berättelserna som en regional värld med flertal skyddsfaktorer, bland annat rutiner, struktur, vänner, krav och förväntningar, vilket tidigare forskning bekräftar (Sugden, 2013; Hedin, Höjer & Brunnberg, 2010; Kirk m.fl. 2013). Studien visar att dessa faktorer verkar vara överföringsbara och trots skolbyten finns en övergripande kultur och ett mönster i skolan som delvis motverkar diskontinuiteter. Skolan ses som en regional värld, trots att det i själva verket är flera skolor vi talar om. Schütz (2002) teori om främlingskap anser jag tillför ytterligare aspekter av lärande i nya situationer och sammanhang. Berättelserna pekar på att skolan som regional värld har möjligheter att förstås och användas på ett sätt som kan väga upp mot brister i andra regionala världar.
Lärandet i berättelserna omfattar ett lärande som mer har sin tyngdpunkt i att lära om sig själv och sin omgivning snarare än att inhämta ämneskunskaper. Kirk m.fl. (2013) finner samband mellan bland annat självkännedom kring lärande (academic self- perception) och barn och ungas förväntningar på sitt eget lärande. Skollagen (2010:800) styr skolans uppdrag till att inhämta kunskaper och värden. Utifrån min erfarenhet finns en stark fokusering på just ämnesinnehåll och kunskapskrav i skolan idag. Berättelserna visar att lärandet i skolan omfattar mycket mer än så, när det ställs i relation till lärandet i andra världar. Von Wright (2009) framhåller relationen mellan elev och lärare som central i skolan och deras gemensamma kommunikation som avgörande för meningsskapande processer. Berättelserna påvisar betydelsen av interaktion med andra
65
för trygghet, lärande och meningsskapande men de signifikanta andra, är i berättelserna, inte lärarna utan vännerna och Alex och Helena. Jag har uppfattningen att skolan måste inse och vara öppen för att aspekten kunskapande och levda erfarenheter innefattar flera nivåer och områden. Skolan är en värld som har möjlighet att erbjuda tillhörighet, vilket Sugden (2013) påtalar. Forsman och Vinnerljung (2012) hävdar att i stort sett vilka insatser som än görs i skolan påverkar resultaten för de placerade barnen. Alex och Helenas berättelser pekar på att det kan vara så att den främsta insatsen handlar om att öka kunskapen kring placerade barn och se lärandet i ett nytt perspektiv.
Reflektion
Jag vill avslutningsvis reflektera kring hur Alex och Helenas erfarenheter och berättelser tillvaratagits.
Teoribidrag-Livsvärldsbrott och livsvärldsbevarande
Under processen med studien har jag kommit att tänka kring två begrepp som jag identifierar som livsvärldsbrott och livsvärldsbevarande. Ett livsvärldsbrott är det som utlöser kris i den mening Schütz (2002) talar om när det gäller som-vanligt-tänkande. Berndtsson (2001) talar om brott i livsvärlden i sin avhandling som handlar om att förlora synen, men sätter inte ihop brott och livsvärld till ett ord. För placerade barn sker livsvärldsbrott oftast genom att hela omvärlden (Schütz, 2002) byts ut. Det sociala sammanhanget ändras och oftast blir den fysiska miljön en annan. Ett livsvärldsbrott handlar om något yttre som gör att det blir ett sammanbrott i livsvärlden. Ett livsvärldsbrott kan förekomma tillexempel vid skolbyte eller ett sammanbrott av placering i familjehem som gör att omvärlden blir ny och till en början okänd. Alex och Helenas bakgrund visar på flera livsvärldsbrott, vilket i deras fall oftast innefattar livsvärldsbrott i samtliga regionala världar samtidigt, vilket också Sullivan, Jones och Mathiesen (2010) framhåller. Alex och Helena valde att gå kvar i C-by under årskurs 9 och undvek på så sätt ett brott i skolan som regional värld. Att utsättas för livsvärldsbrott tar energi och påverkar sättet att förhålla sig till andra regionala världar. Morton (2015) hävdar att flertalet flyttar påverkar barnen så att de inte orkar engagera sig i nya kontakter, vilket bekräftas i berättelserna. En tolkning skulle kunna vara att upprepade livsvärldsbrott kan medföra erfarenheter som gör att vissa modeller och abstraktioner (Schütz, 2002) blir mer rigida och svårare att tolka på nya sätt. Här tänker jag främst på Alex och Helenas känslor om sig själva och den misstänksamhet som
66
finns mot samhällets system och vuxna. Dessa modeller har under lång tid och genom flera livsvärldsbrott bekräftats.
Den minsta regionala världen som jag ser i berättelserna är den värld Alex och Helena skapar och delar. Den har funnits intakt genom hela uppväxten och sannolikt spelat en stor roll, vilket de båda bekräftar. Det vill säga att en livsvärld kan bestå även om den utsätts för yttre påfrestningar, ett livsvärldsbevarande. Även skolgången framstår som relativt oberörd av livsvärldsbrotten. Skolan som regional värld kan även den sägas stå för ett livsvärldsbevarande. Med det menar jag att det finns strukturer, mönster och förväntningar som kan bevara en livsvärld trots att omvärlden byts ut. De erfarenheter Alex och Helena har fått i en skola om sitt lärande och kunskapsinhämtande har i stora delar kunnat överföras till en annan skola och underlättat livsvärldsbrottet. Skolan som system tycks alltså ha möjligheter att stå för livsvärldsbevarande verksamhet, vilket i så fall skulle kunna vara betydelsefullt för flera barn, unga och vuxna. Här får dock poängteras att det sannolikt är avgörande att uppfatta den kultur skolan har och de mönster som ses som bärande i skolan. Risken är annars stor att man om och om igen får bekräftelse på att man inte tillhör skolans värld, vilket påverkar känslan av tillhörighet och lärande negativt. I ljuset av detta funderar jag på om skolan behöver tydliggöra struktur och kultur på ett annat sätt än vad som görs nu. Att tillhöra socialt och strategier för detta framstår som betydelsefullt ur ett relationellt perspektiv (von Wright, 2009) men också ur ett trygghetsperspektiv. Vännernas betydelse är stor, liksom den värld som Alex och Helenas delar med varandra.
Teori som grund till alternativa perspektiv
Min förståelse för berättelserna och livsvärldarna har utvecklats och tolkats med hjälp av Schütz (2002) livsvärldsteorier. Bengtsson och Berndtsson (2015) hävdar att livsvärldsfenomenologiska teorier kan bidra med ett fördjupat perspektiv. I de livsvärldsfenomenologiska studier jag tagit del av är det sällsynt med en livsvärldsteoretisk inramning som grundar sig i Schütz (2002) teorier. Schütz teorier har visat mig nya aspekter av lärande och tillfört intressanta perspektiv i förståelsen av Alex och Helenas berättelser. Lärande och främlingskap (Schütz, 2002) har tydliga beröringspunkter. Framförallt har tankar om tillvaro, erfarenheter och existens utmanats och utvecklats. Skolan som regional värld (Bengtsson & Berndtsson, 2015) har mycket att tillföra diskussionen kring skolans betydelse. Berättelserna skulle med all säkerhet
67
kunna tolkas på andra sätt, mot andra teorier och annan forskning. Jag anser dock att jag har visat på det djup en livsvärldsfenomenologisk ansats kan bidra med när det gäller att förstå den komplexitet som finns i den sammanlagda vardagliga värld vi lever i, hur vi erfar och uppfattar den samt lärande som fenomen.
Implikationer och vidare forskning
Den kunskap som studien bidrar med kan ses som ett ljus i mörkret i jämförelse med den dystra forskning som finns kring placerade barns skolgång. Alex och Helenas erfarenheter kan ingjuta hopp till andra familjehemsplacerade barn och unga om att det går att lyckas i skolan trots livsvärldsbrott. Skolan har möjligheter att bidra med tillhörighet och livsvärldsbevarande strukturer.
Jag vill uppmuntra socialtjänsten att ta del av dessa berättelser med bakgrund i att de speglar det som finns döljer sig bakom vad vi kan om gruppen placerade barn och unga. Även om resultatet inte går att generalisera tycker jag mig ändå se att det finns aspekter som är viktiga för socialtjänsten att utveckla i förhållande till Lag 2012:776. Tidsbegrepp, tillhörighet, förståelsearbete (det vill säga barnets ständiga arbete med att få sammanhang i sin livsberättelse, Spånberger Weitz, 2011) och arbetssätt som förhindrar missförhållande och livsvärldsbrott samt gynnar livsvärldsbevarande ser jag som viktiga delar. Att vara viktiga vuxna som bryr sig och har förväntningar kring utbildning saknas i berättelserna. Vilken funktion kan socialtjänsten fylla i det fallet?
Skolan behöver ta del av den forskning som finns visar gruppen placerade barn som en riskgrupp. Detta är min egen erfarenhet men påvisas också i berättelserna då ingen enskild lärare följt upp Alex och Helena situation tillräckligt väl för att se de svårigheter de omgetts av. Skolan har ju enligt Lgr 11, ett särskilt ansvar för elever som har svårt att nå målen. Behov av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen (Skollagen, 2010:800), vilket främst i Helenas berättelse framstår som tydligt. Elevhälsan bör ha ett stort ansvar för att trygga en lyckad skolgång och möjliggöra skolan som livsvärldsbevarande genom att arbeta med fungerande strategier och se lärande ur ett vidgat perspektiv. I det relationella perspektivet (von Wright, 2009) ses kommunikation mellan läraren och eleven som betydelsefullt för lärande. Jag anser att det mest betydelsefulla är att ha någon signifikant annan för att detta meningsskapande ska uppstå. Berättelserna visar inte någon fokusering på att det just är lärarna eller någon annan vuxen som är den signifikanta andra. I ett vidgat perspektiv blir därför vikten av att arbeta med relationer som bär meningsskapande processer, både
68
mellan vänner och mellan lärare och elev, stor och central. Specifikt framkommer i berättelserna, en besvikelse över att skolan inte handlat vid tydliga missförhållanden. Skolan har anmälningsplikt (14 kap. 1 § socialtjänstlagen och 29 kap 13 § skollagen). Detta måste skolan, trots att inga generella slutsatser kan dras av föreliggande studies resultat, ta på största allvar och se över de rutiner som finns kring anmälningsplikten.
En livsvärldsfenomenologisk ansats är ett alternativt sätt för att fördjupa förståelse och kunskap kring utsatta gruppers lärande. De utmaningar som skapas vid livsvärldsbrott är väl värda att utforska vidare samt de faktorer som kan verka för livsvärldsbevarande. Vänner och syskons betydelse för lyckad skolgång är även det områden som är väl värda att utforska för att få ökad kunskap om hur dessa kan stödja meningsskapande och lärande vid livsvärldsbrott.
Sammanfattningsvis har studien främst kommit att handla om lärande ur ett vidgat perspektiv, det vill säga; Att lära för livet.
69
Referenser
Almers, Ellen (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling: Tre berättelser om
vägen dit. Jönköpings högskola: Lärande och kommunikation
Andreassen, Tore och Vinnerljung, Bo (2015). Barn och unga i samhällets vård – Forskning om den sociala dygnsvården. Forskning i korthet #4. Stockholm: Tryckeri AB Orion
Benard, Bonnie (1993). Fostering resiliency in kids. Association for Supervision and
Curriculum Development.
Benard, Bonnie (2004). Resiliency: what we have learned. San Fransisco: WestEd. Bengtsson, Jan & Berndtsson, Inger (red.) (2015). Lärande ur ett livsvärldsperspektiv.
Malmö: Gleerups.
Bengtsson, Jan (red.) (2005). Med livsvärlden som grund: Bidrag till utvecklandet av en
livvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2., rev.uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Berlin, Marie, Vinnerljung, Bo, Hjern, Anders (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33(12), 2489-2497.
Berndtsson, Inger (2001). Förskjutna horisonter: Livsförändring och lärande i samband
med synnedsättning eller blindhet. Göteborgs Universitet.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB: Malmö.
Cohen, Louis. (2011) Research methods in education (7.th ed.). New York; Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge.
Conolly, Anna (2008). Challenges of generating qualitative data with socially excluded young people. International Journal of Social Research Methodology, 11(3), 201- 214.
Egelund, Tine och Hestbaek, Anne-Dorthe (2003). Anbringelse av børn och unge uden
70
Egelund, Tine och Hestbaek, Anne-Dorthe (2009). Anbragte børn och unge. En
forskningsøversigt. Köpenhamn: SFI, Det nationale forskningscenter for valfærd
09:24.
Emmel, Nick; Hughes, Kathryn; Greenhalgh, Joanne och Sales, Adam (2007), Accessing Socially Excluded People-Trust and gatekeeper in the researcher- participant relationship.Socialogical research online, 12:2, 1-14.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christine och Wengström, Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap, vägledning för
examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Fejes, Andreas & Thornblad, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl. ed.). Stockholm: Liber.
Forsman, Hilma., Vinnerljung, Bo Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten. (2012). Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: A scoping review. Children and Youth Services Review, 34(6), 1084-1091.
Goodson, Ivor & Sikes, Pat (2001) Life history research in educational settings-
learning from lives. Buckingham: Open University Press.
Gustafsson, Bengt, Hermerén, Göran & Petterson, Bo (2011). Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011 God forskningssed. Tillgänglig på internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/ (hämtad 160513).
Gustavsson, Klas (2011) Lund: Sociologiska institutionen: Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Det vardagliga och det vetenskapliga: Om
sociologins begrepp.
Hass, Michael., & Graydon, Kelly (2009). Sources of resiliency among successful foster youth. Children and Youth Services Review, 31(4), 457-463.
Hedin, Lena, Höjer, Ingrid & Brunnberg, Elinor (2010) Mälardalens högskola & Akademin för hälsa, vård och välfärd. "Why one goes to school: what school means to young people entering foster care", Child & Family Social Work, vol. 16, no. 1, pp. 43.
71
Hines, Alice, Merdinger, Joan & Wyatt, Paige (2005). Former foster youth attending college: Resilience and the transition to young adulthood. American Journal of
Orthopsychiatry, 75(3), 381.
Jackson, Sonia (1994). Educating children in residential and foster care. Oxford Review
of Education, 20(3), 267-279.
Jackson, Sonia & Cameron, Claire (2011). Final report of the YIPEE project Young
people from a public care background: pathways to further and higher education in five European countries. Thomas Coram Research Unit Institute of Education,
University of London, 2011.
Jackson, Sonia & Simon, Antonia (2006) The costs and benefits of educating children in
care. In care and After: A Positive Perspective. Routledge:London.
Kilbrink, Nina (2015). Jag vill att man tar bort kärnnämnen och läser mer teori-Isaks berättelse om att gå lärlingsutbildning. I Löfgren, Håkan, Karlsson, Marie & Prieto, Perez Hector (red.) (2015) Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, Utbildningsvetenskap, & Institutionen för beteendevetenskap och lärande. (s. 101- 111). Med livsberättelser som forskningsansats: En rapport från den 6.e
livsberättelsekonferensen i Karlstad.
Kirk, Chris, Lewis, Rhonda, Nilsen, Corinne & Colvin, Dhelta (2013). "Foster Care and College: The Educational Aspirations and Expectations of Youth in the Foster Care System", Youth & Society, vol. 45, no. 3, pp. 307-323.
Kvale, Steinar och Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB: Lund.
Lagerlöf, Helene (2012) Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, Stockholms universitet & Samhällsvetenskapliga fakulteten. Samhällsvård och välfärdsresurser:
En studie av skolgång, fritid och kamratrelationer bland unga i familjehem och institutioner.
Löfgren, Håkan, Karlsson, Marie & Prieto, Perez Hector (red.) (2015) Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, Utbildningsvetenskap, & Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Med livsberättelser som forskningsansats: En
72
McMurray, Isabella, Connolly, Helen, Preston-Shoot, Michael & Wigley, Veronica (2011). Shard of the old looking glass: Restoring the significance of identity in promoting positive outcomes for looked-after children. Child and Family Social
Work, 16(2), 210-218.
Morton, Brenda (2015) 'Barriers to Academic Achievement for Foster Youth: The Story
Behind the Statistics', Journal Of Research In Childhood Education, 29, 4, pp. 476-491.
Morton, Brenda (2016). The Power of Community: How Foster Parents, Teachers, and Community Members Support Academic Achievement for Foster Youth. Journal Of
Research In Childhood Education, 30(1), 99-112.
Parker, Jenny & Folkman, Jessica (2015). Building resilience in students at the intersection of special education and foster care challenges, strategies, and resources for educators. Issues in Teacher Education, 24(2), 43.
Pears, Katherine, Kim, Hyoun, Buchanan, Rohanna & Fisher, Philip (2015), "Adverse Consequences of School Mobility for Children in Foster Care: A Prospective Longitudinal Study", Child Development, vol. 86, no. 4, pp. 1210-1226.
Polkinghorne, J. C. (1995). Narrative configuration in qualitative analysis. I: Hatch, J. A. & Wisniewski, R. (red.). Qualitative studies serie. London: Falmer Press, s. 5-23. Regeringskansliet. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Diarienummer: A11.017. Tillgänglig via internet:
http://www.regeringen.se/informationsmaterial/2012/01/a11.017/ (hämtad 160523) Rienecker, Lotta (2003). Problemformulering (1. uppl. ed.). Malmö: Liber.
Rinne, Ilona (2014) Faculty of Education, University of Gothenburg, Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, & Department of Pedagogical, Curricular and Professional Studies. Pedagogisk takt i betygssamtal.
Samuels, Gina Miranda & Pryce, Julia (2008). “What doesn't kill you makes you stronger”: Survivalist self-reliance as resilience and risk among young adults aging out of foster care. Children and Youth Services Review, 30(10), 1198-1210.
73
Scherr, Tracey (2007). "Educational Experiences of Children in Foster Care", School
Psychology International, vol. 28, no. 4, pp. 419.
Schütz, Alfred (2002). Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Skolverket och socialstyrelsen (2013). Placerade barns skolgång och hälsa – ett
gemensamt ansvar. Västerås: Edita Västra Aros
Skolverket (2015). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2015 (2. uppl. ed.). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Tillgänglig via internet:
http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/behorighets krav-1.201081 (hämtat 150522).
Skoog, Viktoria. (2013). Institutionen för socialt arbete, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Umeå universitet. Barn som flyttas i offentlig regi: En studie av
förekomst och upplevelser av instabil samhällsvård för barn.
Socialstyrelsen (2011). Barn och unga-Insatser 2010. Tillgänglig via internet: www.socialstyrelsen.se
Socialstyrelsen (2015a). Grundbok i BBIC. Tillgänglig via internet: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-10-7 (hämtad 2016-05-22). Socialstyrelsen (2015b). Öppna jämförelser. Tillgänglig via internet:
http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/barnochunga. (Hämtad 20151001) Spånberger Weitz, Ylva (2011). Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan,
Stockholms universitet, & Samhällsvetenskapliga fakulteten. Ungas erfarenheter av
skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red) (1994). Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Studentlitteratur: Lund.
Sugden, Edward (2013), "Looked-after Children: what supports them to learn?". Educational Psychology in Practice, vol. 29, no. 4, pp. 367.
74
Sullivan, Melissa., Jones, Loring & Mathiesen, Sally (2010). "School change, academic progress, and behavior problems in a sample of foster youth", Children and Youth
Services Review, vol. 32, no. 2, pp. 164-170.
Svensk författningssamling. Skollagen (2010:800) Svensk författningssamling. Socialtjänstlagen 2012:776
Svensson, Anna-Karin (2011). Malmö University. School of Teacher Education.
Lärarstudenters berättelser om läsning: Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning.
Szklarski, Andrzej (2002). Institutionen för Pedagogik, & Högskolan i Borås. Den
kvalitativa metodens mångfald: Skilda tolkningsintentioner
Tangen, Reidun (2008). Listening to children's voices in educational research: Some theoretical and methodological problems. European Journal of Special Needs
Education, 23(2), 157-166.
Tideman, Eva, Vinnerljung, Bo, Hintze, Kristin & Aldenius, Anna (2011). Improving foster children's school achievements: Promising results from a swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35(1), 44-56.
Vinnerljung, Bo, Öman, Maria, & Gunnarson, Thomas (2005). Educational attainments of former child welfare clients - A swedish national cohort study. International
Journal of Social Welfare, 14(4), 265-276.
Von Wright, Moira (2009). Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap. Örebro universitet. Initiativ och följsamhet i klassrummet: En
studie i de pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande.
Whiting, Jason (2000). The view from down here: Foster children’s stories. Child and
Youth Care Forum, 29(2), 79-95.
Yeager, David & Dweck, Carol (2012). Mindsets that promote resilience: When students believe that personal characteristics can be developed. Educational
75
Åsberg, Rodney (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: En kritisk genomgång
av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser (Rev. uppl. ed.).
Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: Hermeneutik i teori och
praktik (2., [omarb.] uppl. ed.). Stockholm: Norstedts akademiska förlag.