Ett av Sveriges största TV-bolag

TV-bolaget är moderbolag för ett antal tv-kanaler, både svenska och nordiska. Kanalerna sänder innehåll från många olika producenter: egen produktion (med egen personal), program som produceras direkt för kanalerna av fristående pro- duktionsbolag samt redan inspelade filmer och TV-serier. Den stora andelen externa inköp från produktionsbolag och producenter gör att en stor del av kost- nadsmassan är rörlig (per produktion, film eller programserie) samt att ”produkt- ionskostnaderna” framförallt utgörs av inkommande fakturor snarare än som direkt lön och direkta kostnader.

Kostnadsuppföljningen sker i två parallella ”system”. Dels den organisatoriska ansvarsstrukturen, dels genom uppföljning och analys av kostnader och intäkter på TV-programmen som sänds. Ambitionen är att så mycket som möjligt av de

gemensamma kostnaderna ska föras ut på avdelningsnivå (i den organisatoriska ansvarsstrukturen). Vad som ska föras ut på avdelningarna, avgörs av vad som kan påverkas av dem. Om avdelningen kan påverka kostnadsutfallet på kort till

medellång sikt, ska avdelningen ta kostnaden. Om den däremot inte kan påverkas alls, behålls kostnaden centralt (och kallas koncerngemensam). Erfarenheterna hit- tills är att blotta medvetenheten om att avdelningarna faktisk kan påverka de gemensamma kostnaderna (vilka de blir uppmärksammade på via fördelningen) leder till att de blir mer noga med hur de använder sina resurser.

Nedan beskrivs hur kostnads/intäktsanalysen görs för företagets kalkylobjekt: TV- programmen inklusive reklampassen före och under programmet. Utöver de direkta reklamintäkterna för varje program (som kan säljas i olika varianter), utgör också sponsring och eventarrangemang (t.ex. konserter, merchandise osv.) intäkter för programmen. Särkostnaden utgörs av fakturor från produktionsbolag och rättighetsägare.

Kostnader och intäkter kan ställas mot varandra för enskilda programavsnitt, men den naturliga ”upplösningen” i K/I-analysen är att se om en programserie (ett antal episoder) har varit lönsam eller ej.

Utöver intäkterna som kan knytas direkt till enskilda program kommer också en intäktsström från företagets distributörer (kabel-TV-operatörerna) som betalar ett fast belopp för att ha rätten att sända bolagets utbud i sitt kabelnät.

Varifrån kommer underlaget (data) till kostnadsberäkningen?

Huvuddelen av de direkta kostnaderna för produktionerna uppstår utanför före- taget. Externa produktionsbolag och rättighetsägare producerar, säljer och fakture- rar för innehållet. Därmed återfinns mycket av den information som behövs för att veta vad ett program kostar ”att tillverka” i leverantörsreskontran och affärsredo- visningen. Även företagets egna produktioner sköts av ett separat, men helägt, bolag. De direkta kostnaderna för dessa ”internproducerade” program hanteras alltså också på faktura.

Affärsredovisningen är alltså en central källa för att göra efterkalkyler på program- utbudet.

Vilka kostnader ingår i kalkylerna?

Företaget använder en klassisk bidragskalkyl och utvärderar varje program(serie) efter den bruttomarginal serien levererar. Intäkterna och kostnaderna för en serie är förhållandevis enkla att identifiera. Intäkterna består huvudsakligen av reklam- intäkter och sponsring (se ovan) och kostnaderna utgörs huvudsakligen av ersätt- ningen till produktionsbolaget/rättighetsägaren. Även de direkta lönerna för den anställda personalen i företaget, som jobbar med programmet, belastar kalkylen. I sammanhanget är dessa ”interna” kostnader låga jämfört med kostnaderna i pro- duktionsbolaget.

Hur hanteras samkostnader? Vad fördelas och vad behålls centralt?

Inga samkostnader fördelas ut på kalkylobjekten. Kalkylmodellen fokuserar istället på särintäkter och särkostnader. Varje program ska generera en förväntad brutto- marginal. Nivån på bruttomarginalen skiljer sig mellan olika typer av program. Marginalen på inköpta TV-serier och filmer ska t.ex. vara högre än bruttomargi- nalen på företagets egna stora produktioner. Enkelhet eftersträvas i produktkalky- len: så länge bruttomarginalen/täckningsbidraget är tillräckligt högt utgår företaget från att detta bidrag räcker för att finansiera de gemensamma kostnaderna (sam- kostnaderna). Dessutom utmanas alla samkostnader (som verksamheten kan påverka), genom att de fördelas ut på avdelningarna. Därmed tvingas de tänka efter om kostnaderna är nödvändiga för att bedriva verksamheten eller ej.

För vilka kalkylobjekt beräknas kostnader?

Kalkylobjekten är program och programserier som sänds i kanalerna (inklusive reklamblocken före och under programmet). Intäkterna utgörs av reklamsnuttar inför och under programmet samt av sponsring.

Företagets affärsmodell bygger huvudsakligen på ”broadcast TV” dvs. att inne- hållet som sänds är tablålagt. I allt större utsträckning börjar nu också programmen sändas streamat, vilket är en helt annan modell. I streaming-utbudet finns möjlig- het att producera och sända smalare program, som är direkta påbyggnadsproduk- ter till programmen som sänds i den stora kanalen. Dessa hade inte kunnat existera utan draghjälpen från huvudprogrammet, men det återspeglas inte i kalkylerna; vare sig för huvudprogrammet eller tilläggsprogrammet (t.ex. genom att huvud- programmet skulle få en del av annonsintäkterna från tilläggsprogrammet). Enkelhet är viktigare än precision.

I vilka kalkylsituationer och för vilka beslut används kostnadsinformationen?

Kalkylerna används dels för att fatta framåtriktade produktionsbeslut, dels för att utvärdera lönsamheten för gjorda satsningar i efterskott. Bidragskalkylens ramverk utgör kärnan i kalkylen där särintäkter ställs mot särkostnader. Olika program för- väntas ge olika bruttomarginal och om en programsatsning inte väntas nå upp till den förväntade nivån krävs en bedömning av om programmet ändå är värt att sända. I vissa fall kan företaget acceptera en lägre bruttomarginal om det anser att de vinner andra fördelar på att sända programmet eller programserien. Likaså anser företaget att bruttomarginaler räcker som vägledning vid produktionsbeslut och som underlag för prissättning. Om bruttomarginalen (olika för olika program) når upp till de definierade målnivåerna, så kommer det att räcka för att täcka sam- kostnaderna. Däremot anser inte företaget att de behöver göra någon mer detalje- rad självkostnadskalkyl för att se att varje produkt bär sina samtliga kostnader. Det innebär att det kan vara svårt för företaget att ta fram en komplett självkostnads- kalkyl som visar exakt hur hög den fullständiga självkostnaden är för varje pro- gram (episod) och programserie. Samtidigt innebär den ”produktionslogik” som företaget har valt – där produktionsbolagen tar mycket av de direkta kostnaderna – att det inte är fullt så mycket gemensamma kostnader att fördela. Den direkta pro- duktionskostnaden (som kommer på en faktura) täcker en stor del av självkostna- den för produkten.