Ett samtalsutdrag i två transkriptionssystem

Ett exempel i två versioner, GTS och CA, ska få illustrera de svårigheter som lig-ger i att övergå från ett medium till ett annat, från tal till skrift, samt två olika sätt att lösa detta problem. Dessutom illustrerar utdragen hur jag valt att ”översätta” från de ursprungliga middagstranskriptionerna i GSLC till den CA-variant som, tillsammans med inspelningarna, utgjort mitt arbetsmaterial. Trots att båda sy-stemen är beroende av en transkriptionsnyckel eller en förklaring till de principer som ligger till grund för transkriptionen, och att båda använder sig av standardor-tografi i olika grad och dessutom båda vill fånga talspråkliga drag, är skillnaden märkbar vad gäller anpassning till standardortografi men i ännu högre grad hur de olika talarbidragen utformas.

GSLC: A8209011.MS6⁶

$S: < mamma nu ha{r} ja{g} > förstått en sak / tack vare mary ja{g} ha{r} aldrig förstått de{t} tidigare nämligen // < > de{t} [45 skulle ru säkert redan självfallet jaa ]45

@ < loud >

@ < inhalation sound >

$C: [45 d{et} e0 potatisar ti{ll} dej å0 så ]45 å0 rö{d}beter /

$S: mamm+ varför kan ni inte ta skalad potatis de{t} få{r} vi ti{ll} å0 me{d} i skolan

$C: ja men du hallå den är för dåli{g} [46 kvalitet på potatisen ]46 för å1 ha oskalad / man får ändå stå å0 skära bort halva potatisen å0 de{t} gå{r} faktiskt [47 fortare ]47 å1 skala rom1 så att / dom ä{r} [48 < jättetråki{ga} > ]48 @ < overlap: jätte[tråki{ga} >

$S: [46 elle{r} oskalad all{t}så ]46 $S: [47 jaha ]47

$S: [48 < jo iallafall > ]48 @ < overlap: [ jo i]allafall > $C: jaa < // >

@ < event: chewing and sound from the cutlery >

M1: CA-version av samma utdrag.

1 S: (°·h°) MAM'A NU HA JA förstått en sak,

2 (0.6)

3 S: tack vare Mary. ja ha aldri föstått de tidigare

4 nämlien,

5 (1.2) ((S tuggar medan hon talar))

6 S: ·hh >de [skulleru säkert redan< [själfallet aa

7 U: [d e p o t a t i s a r [ ti dej °också°

8 å å röbetter,

9 (1.0) ((tuggljud))

10 S: hh mamm- varför kan ni inte ta skalad potatis

11 de få vi ti å me i sko:lan,

12 U: ja men du hallå den är för dåli

13 [kvalite: på potati]sen för å ha oskalad¿

14 S: [elle oskalad allså]

15 (0.5)

16 U: man får ändå stå å skära bort halva potatisen

17 å de gå faktiskt [forta]re å ska:la rom, så'tt,

18 S: [ja ha] 19 (0.5) 20 U: dom ä jä:tte[tråki](a) 21 S: [JO ia]llafa:ll, 22 U: ja:? 23 (1.9) ((tuggljud, bestickljud))

Gemensamt för de båda transkriptionssystemen är att de avviker från det skrift-språk vi vanligen möter och att de kräver en viss övning för att bli tillgängliga för den som ska läsa dem. Båda systemen noterar överlapp och pauser, samt diverse prosodiska och extralingvistiska drag som hostningar, inandningar eller skratt. Även sådant som ljud från bestick och tuggande (sista raden i utdragen) noteras i båda systemen.

GTS använder kommentarrader länkade till hakparenteser i bidraget för att visa icke-lingvistiska drag och händelser i samtalssituationen. Därmed ger stan-darden stora möjligheter att i transkriptionen uttrycka det som sker i samtalet men som inte ska noteras i talarbidragen. Kommentarerna inom GTS kan bli mycket rikliga och tillsammans med uttals- och disambigueringsmarkeringarna (klamrar och index) försvårar de läsningen avsevärt. Detta är nu inget problem för en dator utan enbart för den människa som analyserar transkriptionen. Kommen-tarer är tillåtna även inom CA-paradigmet (omgärdade av dubbla parenteser), men de används friare och betydligt sparsammare eftersom mycket av det som utgör kommentarer i GTS återfinns i själva bidragen i CA.

I båda systemen noteras överlappande yttranden. Inom GTS ingår hela det överlappade ordet i överlappet oavsett om det bara sträcker sig över en mindre del av ett ord, dock finns möjligheten att i en kommentar precisera var överlappet sker (se överlapp 48). Inte heller ”jämkas” överlappen grafiskt till varandra i tran-skriptionen utan paras istället ihop med index. Samtalsanalytikerna fäster större vikt vid precisionen i överlappen och tydliggör detta grafiskt i transkriptionen, eftersom man insett hur stor interaktionell betydelse passningen har (Jefferson 1983). Var överlappsmarkörer och andra noteringar placeras avgörs genom ett noggrant avlyssnande.

Ett bidrag inom GTS är ett operationaliserat begrepp, vilket innebär att man på förhand bestämt hur talarbidragen ska avgränsas från varandra, ”a contri-bution can be defined as a continuous stretch of communicative activity from one participant, bounded either by inactivity or by communicative activity from another participant” (GTS s. 4). CA-forskaren analyserar den pågående interak-tionen för att avgöra vad som avgränsar en tur, något som inte är definitivt utan kan ändra sig allt eftersom analysen fortskrider. (För en diskussion om skillnader-na beträffande bidrag, yttrande och tur se artikel B.) Turbegreppet är inte heller en gång för alla givet eller något som alla samtalsforskare är eniga om, utan det utgör något som fortfarande är föremål för ingående studier och teoretiska diskus-sioner.

Fördelningen av yttrandena på rader är ett praktiskt och även analytiskt problem inom CA. Det ideala vore någon form av partitursystem med en rad för varje talare eller en variant med talarkolumner. Fördelen med att tvingas fördela talarbidragen på ett illustrativt sätt på sidan, är att forskaren uppmärksammas på sekvensialiteten i bidragen, hur deltagarna orienterar sig mot varandra och mot det som pågår i omgivningen. Detta försvåras när varje tur/bidrag (inom GTS) ska representeras som en oavbruten ström av tal, vilket är ett närmast monologiskt synsätt. Egbert (1993 s. 30 ff) för en diskussion om detta utifrån hur olika kultu-rer orienterar sig mot andra inom hörhåll pågående samtal. Ett transkriptionssy-stem som orienterar sig mot och söker att återge samtidigheten i det som yttras och för övrigt sker, oavsett om det sker i olika samtal eller i ett gemensamt, under-lättar väsentligt analysarbetet. Det efemära fångas och möjliggör ett upprepat och nära studium av bestämda utsnitt ur den verklighet som fångades i inspelningen.

I arbetet med transkriptionerna, och i synnerhet inför presentationer med utdrag ur dessa, krävs av forskaren mycken eftertanke, eftersom även utdragets utformning innebär en tolkning och en analys. Det skrivna mediet tvingar fram ett ställningstagande och en medvetenhet om vad som sker i interaktionen på just denna nivå. I GTS sker detta betydligt mera smärtfritt genom

operationalisering-en av vad som är ett bidrag och goperationalisering-enom att ett bidrag löper obehindrat utan påtvingade radbrytningar trots överlappande tal.

Dessa svårigheter ökar med antalet deltagare i samtalet. När deltagarantalet är fyra eller mer uppstår möjligheten av splittring av samtalsrummet med samtal som löper parallellt. Inom GTS har detta lösts med en standardkommentar som markerar parallellt tal, men i arbetet med CA-transkriptionerna har det varit ett ständigt återkommande problem som getts lokala lösningar (se även avsnitt 4.4).

Även vad gäller pausmarkeringarna skiljer sig synen på exakthet åt. Pauser-na anges relativt talhastigheten inom GTS. De noteras med snedstreck, ett streck för kort paus av ungefär en stavelses längd, två för en medellång och tre sned-streck för långa pauser som varar flera sekunder. Det förekommer att längre pau-ser tidmätes, men detta är inte särskilt vanligt och rekommenderas enbart till pauser längre än 30 sek. CA-transkriptioner utmärker pauser genom att ange varaktigheten i tiondelar av sekunder. Korta pauser under 0,2 sek. noteras med (.). Naturligtvis tas även här hänsyn till talhastighet och verksamhet när man, under analysen, bedömer en tystnads interaktionella betydelse. Inom forsk-ningsgrenen har mycket arbete utförts på pausers betydelse för interaktionen, t.ex. arbeten om preferensstruktur (Pomeranz 1984 och Jefferson 1986). Var pauserna placeras i förhållande till en tur avgörs lokalt. Pauser mellan turer tilldelas inte på ett förutbestämt sätt någon särskild talare utan analytikern avgör var pausen ska placeras utifrån den pågående interaktionen. Detta skiljer sig däremot från GTS där varje paus ska höra till en bestämd talares bidrag och den generella anvisningen är, att om en tystnad förekommer mellan två bidrag tilldelas pausen det tidigare bidraget. Endast då det är helt uppenbart att det finns en utpekad näste talare som är tyst tilldelas pausen denne, dvs. inleder näste talares tur.Här förtjänas att påpekas att analysarbetet under CA-transkriberingen blir ännu mera omfattande än i den standardiserade GTS-transkriptionen. Men efter-som det ständigt är möjligt att revidera en CA-transkription är detta inget stort metodiskt problem. Detta är naturligtvis även möjligt inom GTS och revidering-ar av standrevidering-arden och genomgång och rättningrevidering-ar av befintliga transkriptioner sker därför emellanåt.