Ett trygghetsskapande produkt-tjänstesystem

Eftersom värdet hos produkten skapas i samverkan med tjänsten resulterade konceptutvecklingen i ett produkt-tjänstesystem där både produkt och tjänst är modulariserat för att på ett agilt sätt möta användarens behov genom hela resan med larm och vara öppet för framtida utveckling.

Den modulära produkten har två varianter av grundenheter, den ena med knapp och den andra med touchscreen, som kan kombineras med olika tillbehör för att underlätta larmaktivering, se Figur 44.

Figur 44. Olika grundenheter med knapp eller touchscreen.

Målet med det modulära produktsystemet är att inkludera och möta olika grader av funktionsnedsättningar. Med hjälp av den integrerade tjänsten kan användaren välja bland en rad olika funktionen för att möta individuella behov. I och med att produkten arbetar i bakgrunden tillåts en okomplicerad interaktion med larmet. I takt med att behovsbilden förändras kan både tjänst och produkt anpassa sig. De tre produktvariationer som ingår i systemet möter flertalet behov eftersom de även anpassas efter den enskilde med hjälp av programmering, se Figur 45.

60

Figur 45. Tre produktvarianter

I första hand fästs grundenheten på ett armband runt handleden där det kan användas för att avläsa användarens puls, detektera avvikelser och på så vis arbeta preventivt för att förebygga för stroke, se Figur 46. Med integrerad fallsensor kan produkten larma automatiskt vid fall. Det skapar trygghet för användaren i situationer då hen inte klarar att larma själv.

Figur 46. Larm med integrerad pulssensor.

Larmknappen är försänkt under det gummerade skyddet för att minska fellarm. Det bör inte vara svårt att larma. Genom att istället uppmärksamma användaren på att ett larm har utlösts får hen möjlighet att avbryta larmet. Det görs med feedback i form av ljud, ljus och vibration. Feedbacken anpassas efter användarens behov. Vid utlöst larm möjliggör produkten kommunikation med larmoperatör direkt genom larmet och användaren kan då berätta hur situationen ser.

Det största värdet hos produkten erhålls i att larmet fungerar även utanför hemmet, se Figur 47. Det möjliggör för ett tryggt aktivt och socialt liv och kan resultera i högre livskvalitet. Genom att uppmuntra och möjliggöra för ett aktivt liv bidrar produkten till ett preventivt arbete mot åldersrelaterade sjukdomar.

61

Figur 47. Trygg utanför hemmet.

Tjänsten är en tillgång för såväl användare som anhöriga och vårdare. Den utgör ett verktyg som stärker den äldres självständighet, lugnar och informerar anhöriga om det äldres situation samt bidrar till förutsättningar för bättre möte med vård och larmcentral som får tillgång till rätt information om användaren. Genom att samla data från användaren öppnar man upp för AI-analyser. Potentiellt utgör det en grund för assistans till mer kvalificerade medicinska bedömningar, se Figur 48.

62

6.2 Slutsats

De frågeställningar som formulerades för att beskriva syftet med rapporten besvaras nedan.

1. Vad är trygghet för den äldre, både upplevd och reell?

Trygghet för äldre handlar om att ha tillit till sin egen kropp, veta att hjälpen finns när den behövs, att ha möjligheten till social samverkan och vidhålla sin självständighet. Larmet möter denna behovsbild genom att uppmuntra användaren till rörelse och aktivitet.

2. Hur bibehålls eller ökas självständighet, säkerhet och fysisk och social aktivitet?

Det konceptuella produktvariationerna 1 och 2 främjar aktivitet genom att de fungerar utanför hemmet. Genom att bidra till trygghet utanför hemmet har ett första steg tagits i arbetet mot att äldre isolerar sig och det öppnar även upp för social tillvaro. Ett andra steg i arbetet tas genom att motivera användaren till både fysisk och social aktivitet genom tjänstens applikation. Tryggheten ökar med att larmet automatisk kan larma vid fall. Användare kan då känna sig trygg i att hjälpen kommer.

3. Hur ska ett produkt-tjänstesystem utformas för att öka tryggheten för äldre utifrån användarens behov?

Ett produkt-tjänstesystem måste vara utformat som ett tätt samarbete mellan offentliga organ och privata produktägare. Produkten och tjänsten ska på ett agilt sätt följa och anpassa sig till användaren allt eftersom hens behov förändras. Associationen till trygghetslarmet behöver förskjutas från hjälplöshet till något som fokuserar på självständighet och välbefinnande. Det nyskapade värdet med produkt-tjänstesystemet består i att det reagerar proaktivt istället för enbart reaktivt.

Genom att samla information i en digital plattform och dela relevant information till samtliga aktörer möjliggörs mer kvalificerade bedömningar och ett bättre möte mellan användare och vårdgivare.

4. Vilka möjligheter finns det med framtidens teknik och hur kan det skapa värde genom implementering i trygghetslarm?

Genom att integrera GPS, Bluetooth 5 och rörelsesensorer skapar man nya möjligheter för användaren att våga fortsätta leva sitt liv utanför hemmet och de automatiserade larmen agerar skyddsnät. Pulssensorn fångar upp tidig indikation på hjärtproblem och rätt medicinering kan sättas in i tid. Med tillgång till individbaserade data kan träningsprogram, som Fysisk aktivitet på Recept, FaR och medicinering skräddarsys och larmet kan hjälpa till med att påminna användaren om när medicinen ska tas. Med Artificiell Intelligens kan diagnostisering med hjälp av data optimeras.

63

7 DISKUSSION

Diskussionen syftar till att utvärdera arbetet och de resultat som presenterats

7.1 Metod

Syftet med arbetet var att stärka äldres självständighet med hjälp av en attraktiv trygghetsskapande lösning som uppmuntrar till ett aktivt, socialt och hälsosamt liv.

Användaren och vårdgivaren involverades tidigt i processen och med utgångspunkt i intervjuer med dessa aktörer växte en behovsbild fram. De båda grupperna visade vägen och ett beslut om att inte inblanda produktägare av trygghetslarm togs för att inte färga behovsbilden och låta resultaten vara oberoende. Under intervjuer med användare, vårdgivare och yttre aktörer framkom att de inte talar samma språk. Produktutvecklare tenderar att vara lösningsorienterade medan vårdgivare och användare ofta talar om varma värden som individens rätt, integritet och känslor. Genom att involvera olika aktörer och generationer, med varierande tolkning av verkligheten, skapas förutsättningarna för en holistisk konceptutvecklingsprocess som bidrar till användarens trygghet.

Intervjuerna utfördes till stor del inom Stockholms Stad. Det medför en risk för att resultatet inte är representativt för hela Sverige. På mindre orter uppstår en annan typ av problematik. Längre avstånd mellan bebyggelse resulterar i längre svarstider för de som rycker ut på larmen. Att larmoperatör och hemtjänstpersonal har relevant information om användaren för att kunna göra kvalificerade bedömningar blir därför av särskild vikt och den föreslagna informationsdelningen inom tjänsten bör därför bidra till en positiv förändring.

Tiden till marknad sattes till fem till tio år. Att förutse var den tekniska utvecklingen befinner sig om tio år är näst intill omöjligt. Istället för att spekulera angående tekniska möjligheter har projektet involverat den kommande generationen användare av trygghetslarm för att ta hänsyn till vad som skapar värde för dem.

Vissa förutsägelser kan man dock låta sig göra. Trenden visar att allt fler produkter kopplar upp sig mot internet, samlar data om användaren och samverkar. Det fysiskt greppbara lämnar plats åt det abstrakta. I takt med denna utveckling kommer acceptansen för artificiell intelligens och övervakning öka och bli en naturlig del i vardagen för alla, inte bara äldre. Integrering av olika typer av sensorer i larmet går i linje med denna förutsägelse. Med hjälp av AI kan automatiserade larm bli allt mer exakta och assisterade medicinska bedömningar kan göras.

64