INOM
EXAMENSARBETE DESIGN OCH PRODUKTFRAMTAGNING, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP
STOCKHOLM SVERIGE 2018,
Framtidens trygghetslarm
Ett självständighetsfrämjande produkt-tjänstesystem
ANNIE BÄCKNÄS SIRI LAUDON
KTH
SKOLAN FÖR INDUSTRIELL TEKNIK OCH MANAGEMENT
Framtidens trygghetslarm
Ett självständighetsfrämjande produkt-tjänstesystem
Annie Bäcknäs Siri Laudon
Master of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2018:452 KTH Industrial Engineering and Management
Machine Design SE-100 44 STOCKHOLM
Examensarbete TRITA-ITM-EX 2018:452
Framtidens trygghetslarm Ett självständighetsfrämjande produkt-
tjänstesystem
Annie Bäcknäs Siri Laudon
Godkänt
2018-06-04
Examinator
Claes Tisell
Handledare
Teo Enlund
Uppdragsgivare
Transformator
Kontaktperson
Maria Malcus
Sammanfattning
Genom en användarcentrerad produktutvecklingsprocess har ett framtidskoncept för trygghetslarm utvecklats. Det framtagna trygghetslarmet ämnar stärka användarens självständighet genom ett preventivt, istället för enbart reaktivt arbete.
Det preventiva arbetet inleds genom att larmet introduceras i ett tidigare skede för att med hjälp av sensorer och Artificiell Intelligens förebygga åldersrelaterade sjukdomar. Genom tidig implementering finns larmet också till hands redan innan olyckan inträffat.
Syftet med projektet var att med ett tjänstedesign-perspektiv undersöka vad som skapar trygghet för användaren samt hur det stödjs i en produkt och tjänst. Under arbetet trädde en komplex behovsbild fram som skiftade, inte bara mellan användare, utan även för den enskilde användaren över tid. Därför skapades ett modulbaserat produkt-tjänstesystem som innefattar tre produktvarianter som tillsammans tillgodoser de allra flesta användarnas behov.
Ett tjänstebaserat trygghetslarm med möjlighet till uppgraderingar, byten och reparationer innebär i längden en högre konkurrenskraft och en mer hållbar modell där användarens och vårdbolagens behov bättre tillgodoses. En tjänst som bygger på en applikationsbaserad plattform kan anpassas för användaren och tillgängliggöra relevant information för att minska det utanförskap som många användare upplever.
Genom en iterativ process av interaktioner, insikter och konceptgenerering bidrog tjänstedesignperspektivet med en behovsbaserad analys. Produkt-tjänstesystemets utformning är baserat på insikter som erhölls under kontextuella intervjuer. Intervjuerna involverade olika aktörer såsom vårdgivare, teknikbolag och forskare men främst dagens och den kommande generationens användare. Syftet var att skapa ett brett underlag som bidrar till en holistisk bild av användarens behov.
Vid interaktioner framkom att larmet måste vara mobilt och kunna ange position. Mobilitet bidrar till ett tryggt aktivt liv utanför hemmet. Att hålla sig fysiskt och socialt aktiv menar World Health Organisation, WHO, är grunden för ett självständigt och hälsosamt åldrande som är en förutsättning för att kunna möta utmaningarna med en åldrande befolkning.
För att attrahera användare måste associationerna kring trygghetslarmet förskjutas från hjälplöshet till självständighet, aktivitet och välbefinnande. Genom att tidigt introducera larmet som ett hälsofrämjande verktyg kan det arbeta preventivt. Med hjälp av AI, rörelse- och pulssensor kan exempelvis förmaksflimmer upptäckas och behandlas innan det leder till stroke.
I kombination med inbyggd fallsensor kan larm skickas automatiskt vid behov. Integrerad telefoni skapar trygghet genom förbättrad kommunikation.
Kombinationen av modulär produktutveckling, produkt-tjänstesystem och cirkulär ekonomi erbjuder ett mer hållbart produktsystem som leder till starkare konkurrenskraft, bättre individanpassning och längre hållbarhet. Det vore önskvärt om aktörer inom trygghetslarm uppdaterade sina affärsmodeller för att erbjuda nya ägarmodeller. Vårdbolag skulle ges större möjlighet att erbjuda den senaste tekniken och skulle inte dras med föråldrad teknik på grund av tidigare gjorda investeringar, vilket skulle innebära en säkrare och tryggare vård.
Nyckelord: Tjänstedesign, Produkt-tjänstesystem, trygghetslarm, trygghet, äldre, framtidens teknik, hälsosamt åldrande, Artificiell Intelligens
Master of Science Thesis TRITA-ITM-EX 2018:452
The future medical alert system An independence promoting
product service system
Annie Bäcknäs Siri Laudon
Approved
2018-06-04
Examiner
Claes Tisell
Supervisor
Teo Enlund
Commissioner
Transformator
Contact person
Maria Malcus
Abstract
Through a user-centered product development process, a future concept for medical alert systems has been developed. The developed medical alert system aims to strengthen the user's independence through preventive, rather than reactive work.
The preventive work is initiated by the early implementation of the alarm to prevent age- related diseases using sensors and Artificial Intelligence. By early implementation, the alarm is also available even before the accident occur.
The purpose of the project was to investigate what creates safety for the user and how it is supported in a product and service with a service design perspective. During the work, a complex image of the users needs emerged that changed, not only between users, but also for the individual user over time. Therefore, a modular product service system was created that includes three product variants that together meet the needs of most users.
A service-based medical alert system with the possibility of upgrades, replacements and repairs means long-term competitiveness and a more sustainable model that better meet the needs of the user and healthcare companies. A service based on an application-based platform can be customized to the user and make relevant information available to reduce the exclusion that many users experience.
Through an iterative process of interactions, insights and concept generation, the service design perspective contributed with a needs-based analysis. The design of the product service system is based on insights obtained during contextual interviews. The interviews involved different actors such as healthcare providers, technology companies and researchers, but mainly of today's and next-generation users. The purpose was to create a broad basis that contributes to a holistic view of the user´s need.
Through interactions it was found that the alarm must be mobile and be able to share its position.
Mobility contributes to a safe active life outside the home. Keeping physically and socially active is according to the World Health Organization, WHO, the foundation for independent and healthy aging and is a prerequisite for meeting the challenges of an aging population.
To attract users, the association to the medical alert system must be shifted from helplessness to independence, activity and well-being. By introducing the alarm early as a health-promoting tool, it can work preventively. For example, by means of AI, motion and pulse sensors, atrial fibrillation can be detected and treated before it leads to stroke. In combination with the built- in fall sensor, alarms can be sent automatically when needed. Integrated telephony creates security through much improved communication.
The combination of modular product development, product service systems and circular economy offers a more sustainable product system, that leads to greater competitiveness, better individualization and longer durability. It would be desirable for actors within medical alert systems to update their business models to offer new ownership models. The healthcare companies would have a greater opportunity to offer the latest technology and would not be bound to outdated technology due to previously made investments, which would mean a safer and more secure elderly care.
Keywords: Service Design, Product Service System, Medical alert system, Safety, Security, Elders, Future Technology, Healthy aging, Artificial Intelligence
FÖRORD
Här riktar vi tack till de som bidragit till projektet med vägledning, handledning, intervjuer, information, tid och inspiration.
Vi vill först och främst rikta ett stort tack till vår handledare Teo Enlund som med stor kunskap, erfarenhet och värme har bidragit med stöd och värdefull vägledning.
Vi vill även rikta ett särskilt tack till Maria Malcus och Marcelle Ghaoui från Transformator Design som bidragit med handledning, värdefulla insikter och engagemang.
Vidare vill vi tacka samtliga personer som har ställt upp på intervjuer samt de olika samordnare, professorer, doktorander, lärare, forskare, teknikbolag, SKL och kommuner som tagit emot oss med värme och engagemang.
Annie Bäcknäs och Siri Laudon Stockholm, juni 2018
NOMENKLATUR
Kapitlet beskriver förkortningar som används i rapporten.
Förkortningar
Symbol Beskrivning
3D ADR 3D Automotive Dead Reckoning AI Artificiell Intelligens
AGI Artificial General Intelligence ANI Artificial Narrow Intelligence BDS BeiDou Navigation Satellite System
BLE Bluetooth Low Energy
CAD Computer-Aided Design
CVR Customer Value Ranking
EKG ElektroKardioGrafi
FaR Fysisk Aktivitet på Recept FDA Food and Drug Administration GAN Generative Adversarial Network GDPR General Data Protection Regulation GPS Global Positioning System
GPU Graphics Processing Unit
GSM Groupe Spéciale Mobil
HMI Human Machine Interaction
IoT Internet of Things / Sakernas internet (Sv) KASAM Känsla av Sammanhang
LTE Cat NB1 Low Term Evolution Cat Narrow Band 1
LPWA Low Power Wide Area
LSR Liquid Silicone Rubber
M2M Machine to Machine
MIT Massachusetts Institute of Technology MVTe Mötesplats VälfärdsTeknik och e-hälsa NB-IoT Narrow Band - Internet of Things
PMU Power Management Unit
PPG PhotoPlethysmoGraphy / Fotopletysmografi (Sv) PSS Product Service System
QFD Quality Function Deployment SIM Subscriber Identity Module SIS Swedish Standards Institute
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
WHO World Health Organisation / Världshälsoorganisationen (Sv) WISPA Wireless ISP Association
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemområden 2
1.3 Syfte 3
2 TEORETISKA REFERENSRAMAR 7
2.1 Aktivt åldrande 7
2.2 Trygghet bland äldre 8
2.3 Att arbeta förebyggande mot fall 8
2.4 Larmkedjan idag 9
2.5 State of the art 9
2.5.1 Etablerade hjälpmedel och produkter 10
2.5.2 Liknande funktioner 10
2.5.3 Hälsodata 10
2.5.4 Positionering 11
2.5.5 Kommunikation och Data 12
2.6 AI i framtidens vård 12
2.6.1 Vad är AI 12
2.6.2 Hur används AI inom vården idag 12
2.7 Ramavtal digitalisering inom kommunerna 13
3 ITERATION 1 – BEHOVSANALYS 15
3.1 Urval och klassificering för interaktioner 15
3.2 Intervjuer 15
3.2.1 Användaren 15
3.2.2 Vårdgivaren 15
3.2.3 Kommande generation 16
3.3 Insikter 16
3.3.1 Användaren 16
3.3.2 Vårdgivaren 18
3.3.3 Kommande generation 20
3.3.4 Funktionsanalys och triggermaterial 22
4 ITERATION 2 – FÖRDJUPAD BEHOVSANALYS OCH TEST MED
TRIGGERMATERIAL 23
4.1 Interaktioner 23
4.1.1 Användare 23
4.1.2 Vårdgivare 23
4.1.3 Yttre aktörer 23
4.2 Insikter 24
4.2.1 Funktioner och kännedom om ikoner 24
4.2.2 Med vad vill användaren larma 24
4.2.4 Hur larmet ska aktiveras 25
4.2.5 Feedback 26
4.2.6 Kommunikation via trygghetslarm 26
4.2.7 Övervakning 27
4.2.8 Anhöriga 28
4.2.9 Känsla av kontroll 28
4.2.10 Individer med skiftande förmågor 28
4.2.11 Trygghetslarm på boenden som besöktes 28
4.3. En kundresa med larm 30
4.4 Segment 31
4.5 Konceptgenerering 32
4.5.1 Jämförelse av produktvarianter 34
5 ITERATION 3 – UTVECKLING AV PRODUKT-TJÄNSTESYSTEM 35
5.1 PSS – Ett Produkt-Tjänstesystem 35
5.1.1 Cirkulär ekonomi 35
5.2 Modulariserad produktutveckling 36
5.2.1 Tekniska lösningar och komponenter 37
5.2.2 Modulindikation 39
5.2.3 Modulvariationer 40
5.2.4 Produktkonfiguration 41
5.2.5 Plan för gränssnitt 43
5.2.6 Materialval 44
5.2.7 Inkluderande Design 45
5.2.8 Branding 45
5.3 Utveckling av tjänst 46
5.3.1 Förbättra hälsa och livskvalitet samt förebygga olyckor 48 5.3.2 Individanpassa med modulvariationer och inställningar 49
5.3.3 Demensproblematik 50
5.3.4 Din personliga assistent 51 5.3.5 Dela relevant information till användaren och mellan olika aktörer 52
5.3.6 Vem bär ansvaret? 53
5.3.7 Ett särskilt system för Vård- och omsorgsboende 54
5.3.8 Följa ramavtal och kvalitetssäkra 54
5.3.9 En plattform 54
5.4 Implementering av produkt-tjänstesystem 57
5.5 Framtida möjligheter för AI i trygghetslarm 57
6 RESULTAT 59
6.1 Ett trygghetsskapande produkt-tjänstesystem 59
6.2 Slutsats 62
7 DISKUSSION 63
7.1 Metod 63
7.2 Utvärdering av produktkoncept 64
7.3 Utvärdering av tjänstekoncept 64
8 FORTSATT ARBETE 67
8.1 Produktrelaterat 67
8.2 Tjänsterelaterat 67
9 REFERENSER 69
BILAGA A: KRAVSPECIFIKATION BILAGA B: TRIGGERMATERIAL
BILAGA C: MFD - CUSTOMER VALUE RANKING
BILAGA D: MFD - QUALITY FUNCTION DEPLOYMENT BILAGA E: MFD - MODULE INDICATION MATRIX BILAGA F: MFD - INTERFACE MATRIX
BILAGA G: MFD - MODULE VARIANT SPECIFICATION
BILAGA H: MFD - RESULTAT QFD, KUNDVÄRDEN OCH PRODUKTEGENSKAPER BILAGA I: PUGH’S MATRIS
BILAGA J: STATE OF THE ART BILAGA K: FUNKTIONSANALYS
BILAGA L: BILDER FRÅN INTERAKTIONER BILAGA M: OMPROFILERING
1
1 INTRODUKTION
Det inledande kapitlet beskriver rapportens bakgrund, syfte, avgränsning samt metod.
1.1 Bakgrund
Sverige står inför en framtid med en åldrande befolkning. Fram till år 2030 uppskattas andelen personer som är 65 år eller äldre öka från 19,4 % till 23 % medan andelen personer som är 80 år eller äldre förväntas öka med 40 % (Socialstyrelsen, 2015). Globalt är den åldrande världsbefolkningen ett resultat av lägre födelsetal och en ökande medellivslängd. Denna utveckling kommer sannolikt bli en av de mest betydelsefulla sociala transformationerna under detta sekel, med betydande konsekvenser för varje samhällssektor (FN, 2015).
I takt med att andelen äldre ökar minskar andelen arbetsföra medborgare. Det leder i sin tur till att det finns färre resurser att distribuera inom välfärden (Folkhälsomyndigheten, 2013). En del av välfärdssektorn som står inför särskilt stora utmaningar är äldrevården.
Utvecklingen går mot att en allt större andel äldre får insatser i eget boende medan andelen i särskilt boende minskar. Särskilt boende är kostsamt och står idag för 57 % av kostnaderna inom äldreomsorg. Det kommer att innebära ett större behov av vård och omsorg inom det egna boendet (Socialstyrelsen, 2017).
Många äldre upplever sin livssituation som otrygg, något som bekräftas i Socialstyrelsens rikstäckande undersökning av äldres uppfattningar om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende från 2017. Av undersökningen framgår att drygt 55 procent av de äldre upplever att de besväras av ensamhet medan drygt 49 procent upplever att de besväras av ängslan, oro eller ångest.
För att möta belastningen på äldrevården kommer behovet av tekniska lösningar att öka. Detta har uppmärksammats av den svenska regeringen, som i vårändringsbudgeten för 2018 satsade 350 miljoner kronor för att öka kvaliteten och tillgängligheten inom äldreomsorgen. Det ska enligt regeringen ske genom investeringar i välfärdsteknik, som t.ex. digital teknik och mobila trygghetslarm samt stödjande applikationer till mobiler och surfplattor (Regeringen, 2018).
Ett trygghetslarm är ett exempel på trygghetsskapande teknik och är en viktig del i att stärka den äldres självständighet. De flesta trygghetslarm har idag en räckvidd inom hemmet till några meter utanför hemmet. Ett trygghetslarm består vanligtvis av tre delar; en sändare, en mottagare och en larmcentral. Sändaren, eller larmknappen, bärs oftast på handleden eller som ett halsband. Sändaren är kopplad till en mottagare som placeras centralt i användarens hem, se Figur 1. Larmet är endast avsett att användas vid verklig nödsituation.
Figur 1. Ett traditionellt trygghetslarm består av en sändare och en mottagarenhet. Det illustrerade larmet kommer från Doro.
2
1.2 Problemområden
För att öka antalet hälsosamma år och möjliggöra för en bättre livskvalitet vid hög ålder, understryker Världshälsoorganisationen, WHO, vikten av att planera för ett aktivt åldrande både med avseende på fysisk och social aktivitet. Myndigheter behöver skapa de förutsättningar som gör det möjligt för varje individ att planera inför sitt eget aktiva åldrande (Statens Offentliga Utredningar, 2002). I ett motsatsförhållande till det står det faktum att hjälpmedel, inklusive trygghetslarm, idag fokuserar på lösningar inom den äldres bostad, medan få lösningar är ämnade för utomhusmiljö.
I många fall upplevs ett visst motstånd till trygghetslarm bland äldre. Ofta påverkas känslan av värdighet i en negativ riktning eftersom trygghetslarmen är förknippade med beroende, åldrande och hjälplöshet. Det resulterar i att färre väljer att ansöka om trygghetslarm trots den uppenbara fördel som larmet innebär. Istället implementeras larmet i ett sent skede av livet, ofta när olyckan redan har inträffat (Gard och Wikman, 2006).
Utformningen av trygghetslarm medför många oavsiktliga larm, vilket skapar onödig belastning på såväl larmcentraler som hemtjänst och användare. Mer än 10% av larmen som når larmcentralen är oavsiktliga (Gard, Wikman, 2006) och utgör ytterligare en orsak till att användare väljer att lägga undan trygghetslarmet.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL har utarbetat ett ramavtal som reglerar upphandling av trygghetslarm med syfte att driva övergången från analog teknik till digital kommunikation (SKL, 2015). Regeringens mål har varit att färdigställa digitaliseringen av trygghetslarm i slutet av 2016 men 2018 är digitaliseringen fortfarande inte slutförd (Socialstyrelsen, 2015).
Situationen har öppnat upp för möjligheten att utvärdera trygghetslarmet och nya innovativa aktörer försöker slå sig in på marknaden. Men under digitaliseringen har få förändringar ägt rum bland de upphandlade trygghetslarmen och larmets brister har förblivit förbisedda.
Genom att inkludera användaren i ett tidigt skede under designprocessen uppstår möjligheten att skapa ett större värde för både användaren och de i trygghetskedjan samverkande aktörerna.
Vid utformning av produkten behöver ett hållbarhetsperspektiv beaktas, utifrån miljö, ekonomi och livslängd. De trygghetslarm som idag upphandlas av kommunerna används ofta i många år, ibland i decennier. En konkurrenskraftig produkt behöver därför utformas för en lång livslängd.
3
1.3 Syfte
Rapporten ämnar besvara följande frågeställningar:
1. Vad är trygghet för den äldre, både upplevd och reell?
2. Hur skapar man förutsättningar för äldres självständighet, säkerhet samt fysiska och sociala aktivitet med hjälp av trygghetsskapande teknik?
3. Hur ska ett produkt-tjänstesystem utformas för att öka tryggheten för äldre utifrån användarens behov?
4. Vilka möjligheter finns det med framtidens teknik och hur kan det skapa värde genom implementering i trygghetslarm?
Vidare syftar rapporten till att skapa en överblick av den användarcentrerade produktutvecklingsprocess som har tillämpats och utgjort en grund för konceptualiseringen av ett trygghetslarm i kontexten av produkt-tjänstesystem. Avsikten med konceptet är att stärka äldres självständighet med hjälp av en attraktiv trygghetsskapande lösning som uppmuntrar till ett aktivt, socialt och hälsosamt liv.
1.4 Avgränsningar
Projektet har resulterat i flera konceptuella produktvariationer som är förankrade i verkligheten.
För att öppna upp för idéer inom realiserbara ramar sattes tid till marknaden till 5–10 år.
Trygghetslarm har flera möjliga användare men projektet avgränsas till marknadssegmentet äldre personer i Sverige. De flesta intervjuer utfördes inom Stockholms stad, och berör därför förhållanden som gör sig gällande i tätbebyggda områden, medan specifika problem som kan uppstå i glesbebyggda områden inte undersöktes särskilt. Riktlinjerna för larmhantering skiljer sig åt mellan olika kommuner och sådana variationer har inte undersökts ingående. Det ramavtal som är framtaget av SKL kommer endast beröras översiktligt, eftersom det framförallt fokuserar på signalen för kommunikation vilket ligger utanför projektets ramar.
Det huvudsakliga arbetet inriktades på att undersöka vad som skapar trygghet för äldre samt hur det kan stödjas i en produkt och tjänst. Det slutgiltiga konceptet är relativt lågupplöst och den föreslagna tekniken syftar enbart till att visa att projektet är realiserbart. Tekniska komponenter beskrivs ytligt och illustreras med 3D-modellerade figurer. Projektet genererade tre koncept, inom ett modulärt produktsystem, men bara ett av de tre koncepten kommer att illustreras med sammansatt 3D-modell.
Endast huvudkomponenterna i koncepten beskrivs. Vidareutveckling av koncepten behöver ta hänsyn till montering av komponenter, tätning och kapslingsklass. Koncepten kommer att kräva IP-klass 67. Mekanisk funktionalitet beskrivs inte heller närmre.
Koncepten inkluderar teknik som ännu inte har nått marknaden men kommer att realiseras inom ett par år. Där ingår Bluetooth 5 och 5G-nätet. Säkerheten för dataöverföringen kommer därför inte att undersökas vidare. Vidare behandlas inte lagar om sekretess och datahantering. Dessa undersökningsområden överlämnas till framtida arbete. Viktigt är dock att sträva efter en så säker produkt som möjligt.
4
Med digitalisering och ny teknik erbjuds många nya möjligheter. Implementeringen av Artificiell intelligens, AI, inom äldrevård är inte en fråga om, utan när och hur. Rapporten ämnar endast att ta hänsyn till möjligheterna med AI inom området för att möjliggöra för framtida implementering.
1.5 Metod
Under projektet har flera produktutvecklingsmetoder använts och sammanflätas med metoder för tjänstedesign. Projektet har handletts av Transformator Design, en svensk/nordisk tjänstedesign-byrå. I projektet har byråns iterativa modell använts. Modellen består av tre större iterationer, se Figur 2. Den tredje iterationen avviker från modellen och anpassades till produktutveckling av ett produkt-tjänstesystem.
Figur 2. En loop i tjänstedesign modellen (Transformator Design AB). Loopen består av 1.
Interaktioner, 2. Insikter, 3. Idegenerering och 4. Trigger material.
1.5.1 En iterativ process
Iterationerna baseras på empiriska och kvalitativa forskningsmetoder såsom kvalitativa och kontextuella intervjuer samt tester med triggermaterial. Triggermaterial är ett sätt att visualisera idéer som sedan testas under intervjuer.
Intervjuerna var 45–75 minuter långa och semistrukturerade. Insikterna från intervjuerna genererade konceptidéer som sammanställdes i en funktionsmatris, se Bilaga K. Vidare användes insikterna för att skapa segmentering och kundresekartor som är två exempel på vanliga tjänstedesignmetoder.
Segmentering är en metod för att dela upp marknaden efter kundegenskaper och kundvärden.
En kundresekarta är en metod som illustrerar den resa som kunden gör före, under och efter interaktion med produkten. På en tidslinje adderas händelser, så kallade Touch Points, som är betydelsefulla för användarens upplevelse. De positiva respektive negativa känslorna som är förknippade till de olika händelserna symboliseras med en ikon av ett hjärta respektive ett moln (Stickdorn, M. & Schneider, J. 2011)
Den tredje iterationen frångick Transformator Designs modell och inriktades istället på konceptutveckling av tjänst och produkt. En tredje omgång av interaktioner samt utvärdering av koncept förläggs till rekommendationer för framtiden.
5
Parallellt med iterationerna utfördes State of the Art, en undersökning av befintlig och kommande teknik. Designprocessen har uppdaterats kontinuerligt och inom de större iterationerna har flera mindre iterationer gjorts löpande.
1.5.2 Utveckling av koncept
Konceptutvecklingsprocessen har vävts in i samtliga iterationer.
Den produktutvecklingsmetod som valdes till projektet kallas MFD som står för Modular Function Deployment (Modular Management, u.å.). Det är en metod för modulär produktutveckling och valdes efter insikten om vilken komplex och inhomogen kundgrupp som larmanvändaren är.
En av fördelarna med modulär produktutveckling är möjligheten till kundanpassning. Vidare kan metoden användas för att skapa moduler som underlättar för uppgradering, service och reparation.
En kravspecifikation är viktig för att skapa en relevant produkt men då det inte fanns någon beställare i detta projekt saknades en kravspecifikation vid projektets start. Den har därför baserats på flera olika underlag och bearbetas fram under tiden, se Bilaga A. En funktionsanalys som beskriver huvudfunktion samt önskvärda och nödvändiga funktioner arbetades fram efter första iterationen och uppdaterades kontinuerligt under projektets gång. Till grund för kravspecifikationen ligger behovsbilden, produktegenskaper, intervjuer och segment men även en undersökande del om framtida möjligheter med Artificiell Intelligens.
För att visualisera slutkonceptet modulerades det i Solid Edge, ett CAD- program (Computer Aided Design).
1.5.3 Teoretiska studier
Teoretiska studier har genomförts för att undersöka marknad och teknik samt för att komplettera den av användarna beskrivna behovsbilden.
6
7
2 TEORETISKA REFERENSRAMAR
I följande kapitel presenteras referensramar för projektet. Detta kapitel avser att tydliggöra vilka områden som projektet utgår från samt att ge stöd åt de val som görs under projektet.
2.1 Aktivt åldrande
Enligt världshälsoorganisationen, WHO, innebär aktivt åldrande processen att optimera förutsättningarna för hälsa, delaktighet och säkerhet för att förbättra livskvaliteten när människor åldras. Ordet "aktivt" avser fortsatt deltagande i sociala, ekonomiska, kulturella, andliga och civila angelägenheter, inte bara möjligheten att vara fysiskt aktiv. Att upprätthålla självständighet när man blir äldre bör därför vara ett mål för både individer och beslutsfattare (Statens offentliga utredningar, 2002).
Fördelen med att främja äldres hälsa är en relativt ny insikt och uppmärksammades först på 1990-talet. Tidigare antogs det vara för sent för denna grupp människor att förändra sin livsstil.
(Socialstyrelsen, 2017). Forskning har visat att även de som är 90 år och äldre kan öka sin muskelstyrka med 50–200 procent med hjälp av styrketräning (Vårdguiden, 2017). Även sociala nätverk är ett exempel på hälsofrämjande strategier inom vilket det ingår sociala aktiviteter som exempelvis lärande aktiviteter och deltagande i kulturella evenemang.
Social isolering och känslan av ensamhet är förknippade med ökad dödlighet och blir ett mer påtagligt problem i hög ålder, när ekonomiska resurser minskar, rörelsehinder ökar och vänner och familj går bort. Socialt isolerade individer har även en ökad risk för utveckling av bland annat kardiovaskulär sjukdom, högt blodtryck, infektionssjukdom och kognitiv funktionsnedsättning (Demakakos et al. 2013)
Hälsosamt åldrande handlar om att skapa förutsättningarna som gör det möjligt för människor att göra vad de värdesätter hela livet. Att vara fri från sjukdom är inte ett krav på hälsosam åldrande eftersom många äldre har ett eller flera hälsoförhållanden som, när de är välkontrollerade, har liten inverkan på deras välbefinnande. Hälsosamt åldrande innefattar en persons förmåga att möta sina grundläggande behov, lära, växa och fatta beslut samt att bygga och upprätthålla relationer. Det innebär även att kunna vara mobil och bidra till samhället (World Health Organisation, 2015).
Äldre vuxna är ingen homogen grupp. De är individer med olika personligheter, intressen, åsikter och fysiska förutsättningar. Vissa 80-åringar har en fysisk och mental kapacitet som kan jämföras med en 20-åring medan andra 80-åringar är i behov av dygnet-runt-vård. WHO menar att samhället bör arbeta för att förbättra alla äldre människors funktionella förmåga, oavsett om de är fysiskt och mentalt starka, vårdberoende eller mellanliggande (World Health Organisation, 2015).
8
2.2 Trygghet bland äldre
Larmanvändare begränsas av och känner en otrygghet i att larmet inte fungerar utomhus.
Martina Boström, Lektor i gerontologi, skriver i sin doktorsavhandling, Trygghet, på vems villkor, från 2014 att äldre önskar en längre räckvidd på larmet. Känslan av trygghet påverkas även av den upplevda hälsan. Känsla av säkerhet är inte detsamma som känsla av trygghet och även om den äldre upplevde att säkerheten har ökat medförde det inte per automatik att de kände sig mer trygga.
Boström (2014) refererar vidare till Antonovsky (2005) som menar att trygghet för de äldre baseras på de tre koncepten; meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, känt som känsla av sammanhang (KASAM). Kontroll är relaterat till känslan av trygghet och kan påverkas då den äldre inte är förmögen att förstå situationen. Den äldres trygghet kan öka genom tydlig information och förståelse för hur deras trygghetslarm fungerar.
2.3 Att arbeta förebyggande mot fall
Fallolyckor är en av de olycksformer som leder till flest dödsfall i Sverige och ca 70 000 personer vårdas för fallskador på sjukhus varje år. År 2015 avled drygt 1 050 personer till följd av fallolyckor och 91 procent av dessa personer var 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2017).
Vid fall är trygghetslarm avgörande och kan i vissa situationer rädda liv.
Nedsatt gång- och balansförmåga är bland de mer avgörande faktorerna för fall. Rädslan för att falla kan i sig bidra till en minskad aktivitet, både socialt och fysiskt, vilket på sikt ökar fallrisken (Socialstyrelsen, 2017).
På grund av ändrad fysisk aktivitet och åldrandets inverkan har äldre personer ofta färre snabba muskelfibrer, som är viktiga för att undvika eller underlätta ett fall. Att vara fysiskt aktiv är det mest effektiva sättet att förebygga fall (Vårdguiden, 2017).
En äldre person förlorar varje år 2,5–4% i benstyrka. Forskare på Lunds diabetescentrum har i ett internationellt samarbete kunnat visa att fysisk aktivitet kan motverka det biologiska åldrandet av musklerna. (Ajanki, 2015)
Att begränsa fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på kort sikt genom att personen utsätts för färre riskfyllda situationer men kommer på sikt att leda till en ökad risk för fall som en följd av inaktivitet och en försämrad förmåga (Laybourne et al. 2008).
Fysisk aktivitet på Recept, FaR, är ett recept på rörelseaktivitet som ordineras av läkare, fysioterapeut eller annan behörig vårdpersonal, och används för att behandla och förebygga ett flertal sjukdomar som demens, depression, diabetes och benskörhet (Vårdguiden, 2017).
9
2.4 Larmkedjan idag
När en användare i ordinärt boende aktiverar trygghetslarmet, går en signal iväg till en larmoperatör. Larmoperatören erhåller information om vem larmet tillhör och i bästa fall relevant information om användaren. Det är biståndshandläggaren som ansvarar för att larmcentralen har tillgång till aktuell information om användaren (Lidingö stad, 2016).
Kommunikation inleds mellan larmoperatör och användare via mottagaren i användarens hem.
Larmoperatören svarar med att säga användarens namn, informerar om att ett larm har gått fram samt frågar om vad som har inträffat. Ska kommunikationen vara hörbar i båda ändarna behöver användaren befinna sig nära mottagaren, helst i samma rum som den är placerad (Gard, Wikman, 2006). Användaren kan svara genom mottagarenheten som är utrustad med mikrofon och högtalare. Vid behov kontaktar larmoperatören ansvarig hemtjänst eller larmpatrull. Vid mer akuta situationer kontaktas SOS-alarm. I vissa kommuner eller vid vissa tider på dygnet skickas larmet direkt till hemtjänst eller jourhavande larmpatrull. Om användaren bor på vård- och omsorgsboende kopplas larmet till boendets egna larmtjänst, se Figur 3.
Figur 3. Figur som visar hur larmsignalen färdas mellan de olika aktörerna.
Äldre personer kan beviljas trygghetslarm av socialtjänsten genom ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453). År 2016 var trygghetslarm tillsammans med hemtjänst och särskilt boende de vanligaste insatserna för personer som är 65 år eller äldre.
Hur en ansökan går till skiljer sig åt mellan olika kommuner. I Stockholms stad görs ansökan på en blankett som skickas till trygghetsjouren där en biståndshandläggare utreder behovet och fattar beslut. Samtliga personer i Stockholms stad som är äldre än 65 år får ett trygghetslarm om de själva anser sig vara i behov av det (Stockholms stad, 2018).
2.5 State of the art
Under den inledande delen av projektet genomfördes ett besök på mässan Mötesplats för VälfärdsTeknologi och e-hälsa, MVTe, som erbjöd en överblick av dagens produkter samt samtal med utställare om deras syn på trygghetsskapande teknik.
10 2.5.1 Etablerade hjälpmedel och produkter
Bland de främsta aktörerna inom trygghetslarm i Sverige finns Doro och Tunstall. Företagen erbjuder klassiska trygghetslarm för hemmiljö. De kommunicerar digitalt och fungerar inte utanför hemmet. Doro har även flera telefoner som är anpassade för äldre. Med färre funktioner och större knappar möter de funktionsnedsättningar som nedsatt syn och kognitiv svikt. (Doro, u.å.)
Posifon och Phoniro har utvecklat larm med GPS-positionering. Posifon har gjort SmartSole, en sula som vid aktivering skickar användarens position. Det är ett passivt larm som främst riktar sig till dementa som kan gå vilse. (Posifon, u.å.)
Aifloo® är en relativt ny aktör som implementerat AI i sitt trygghetslarm, se Figur 4.
Användaren bär ett armband med larmknapp. Med hjälp av algoritmer och rörelsesensorer kan användarens mönster läsas av. Data skickas till sensorer placerade i hemmet som sedan skickas vidare till molnet. Lösningen kan med hjälp av AI och fallsensor larma själv vid avvikande mönster. (aifloo, u.å.)
Coala® är ett komprimerat och användarvänligt alternativ till ett mobilt EKG, se Figur 4. Det består av en liten enhet som mäter hjärtaktivitet. I produkten ingår en tjänst där data lagras och kan delas med vårdgivare. (Coala Life, u.å.)
Figur 4. Trygghetslarm från Aifloo® (t.v.) (Aifloo) som bygger på AI och Coala® Life hjärtmonitor (t.h.) (Coala Life) som kopplas till en APP.
2.5.2 Liknande funktioner
Flic är en smart programmerbar knapp som finns i två olika varianter; en för den privata marknaden och en som inriktar sig mot företag. De kan kopplas till en applikation i smartphone och programmeras till tre egenvalda funktioner som manövreras genom enkeltryck, dubbeltryck eller långt tryck (flic, u.å.).
Minifinder® har tagit fram ett personlarm som både kan larma och ange koordinater med GPS.
I en liten förpackning ryms larm, positionering och möjlighet till samtal. I standby-läge varar batteritiden i upp till 20 dagar. Denna produkt har GPS-chip från U-blox, som beskrivs i avsnitt 2.5.3 (Minifinder, u.å.)
2.5.3 Hälsodata
Fotopletysmografi, PPG, är en non-invasiv teknik som bland annat finns i Apple Watch, se Figur 5 (AliveCor, 2018). Det är en teknik som befinner sig under snabb utveckling. Med hjälp av ljus som absorberas, sprids och återreflekteras i vävnad, kan bland annat puls, blodtryck och saturation mätas (Medical Life Science, 2016).
11
Figur 5. Fotopletysmografi på baksidan av en Apple Watch (Apple, 2017)
Genom att mäta pulsen kan viktig information om hälsan erhållas, däribland hjärtproblem som arytmi. Förmaksflimmer är en typ av arytmi som kan leda till stroke och genom tidig upptäckt kan det undvikas. Representanter för HjärtLung menar att rutinmässiga kontroller av människor som fyllt 65 skulle förebygga stroke (Riksförbundet HjärtLung u.å.). Vid en stroke är tiden till vårdinsatser en avgörande faktor för eventuella skador eller chansen för överlevnad (Sörensen, 2012).
KardiaBand™ är ett produkttillbehör för Apple Watch med integrerad SmartRythm™. Det är en lösning som analyserar hjärtat med hjälp av sensorer och AI i armbandet. SmartRythm™
använder djupa neurala nätverk för att ge korrekta analyser av hjärtat (AliveCor, 2018).
Enligt Sebastian Gaedh, CEO, MyTherapy, dör 200 000 människor varje år, bara inom EU, till följd av att de frångår att ta sin medicin enligt behandlingsplanen. MyTherapy är en applikation som kan skicka påminnelser om medicin, kognitiv träning, blodtryck, vikt och andra hälsodata till patienter, läkare och andra behöriga. En sådan typ av lösning underlättar och skapar en grund för kommunikation mellan olika aktörer och kan på sikt hjälpa till att förebygga sjukdomar (Grow with Google, u.å.).
2.5.4 Positionering
Det finns flera metoder för positionering och en vanlig metod är GPS som är ett navigationssystem baserat på amerikanska satelliter. Europeiska Unionens motsvarighet kallas Galileo. Precisionen med Galileo är på meternivå men för särskilda produkter kan precisionen komma ner på millimeternivå.
GPS fungerar endast utomhus och när mottagar-antennen hamnar i radioskugga kan positionen inte längre anges. Företaget U-blox har utvecklat tekniken 3D Automotive Dead Reckoning (Cision PR Newswire, 2014) som vid behov räknar ut en position med hjälp av ett inbyggt gyroskop, en hastighetssensor och accelerometer (Melin, 2014). Gyrometern använder sig av jordens gravitationskraft för att orientera sig inom ett givet koordinatsystem (Baker, 2018). En accelerometer mäter den acceleration som inte har med jordens dragningskraft att göra (Goodrich, 2013). Beräkningen bygger på död räkning som är en gammal navigationsmetod.
En liknande metod är GSM triangulering. Då beräknas positionen utifrån avståndet till 3 olika telefonmaster.
Geofence är ett virtuellt begränsat område som exempelvis kan varna om en användares GPS- position går utanför det tillåtna området. Detta skulle exempelvis kunna användas för att varna då dementa går utanför en trygg zon.
12 2.5.5 Kommunikation och Data
Sakernas internet, IoT, är uppkopplade produkter som förses med sensorer och processorer. År 2020 beräknas 20 miljarder enheter vara uppkopplade i världen (Internet of things Sverige, 2017) och samma år väntas 30% av alla webbsökningar göras med bland annat chatbots och röststyrning (Visma, 2017).
Narrowband IoT, NB‑IoT, även kallat LTE Cat NB1, är ett band som med låg energiåtgång kan sända data. Low Power Wide Area (LPWA) är en teknik som på ett enklare och mer effektivt sätt kan skicka data på befintliga mobila nätverk (U-blox, 2018). Fördelar med denna teknologi är att den kräver mycket lite energi, har relativt lång räckvidd även inom byggnader samt att den har billiga komponenter (U-blox, 2018). 5G tar över efter 4G som nästa generation av mobil konnektivitet. Tekniken som beräknas lanseras 2020, kommer vara snabbare och mer pålitlig än sin föregångare (Moore, 2018). 5G i kombination med LPWA kommer ligga till grund för framtidens IoT (Telit, 2018).
Bluetooth® kommer vara en viktig komponent i den framtida kommunikationen (Woolley, u.å.). Det finns idag klassisk Bluetooth och Bluetooth Low Energy (BLE) men med kommande Bluetooth 5.0 kommer räckvidden att bli 4 gånger längre, upp till 1 km (Engerati, 2017).
Företaget beräknar även att 48 miljarder enheter kommer att vara uppkopplade 2021 och att 30% av dem kommer att använda sig av Bluetooth®. (Engerati, 2017)
Se Bilaga J för fler utforskade tekniska områden.
2.6 AI i framtidens vård
2.6.1 Vad är AI
AI kan beskrivas som datorer som uppvisar mänsklig intelligens. AI delas oftast in i tre olika nivåer; ANI, AGI och Superintelligens. ANI, så kallad snäv intelligens, är datorer som utför specifika uppgifter såsom system i självkörande bilar eller datorer som kan spela schack. AGI, generell intelligens, liknar människans intelligens och är uppbyggt enligt ett nod-liknande system som mer liknar hur den mänskliga hjärnan tolkar och bearbetar information. AGI är ännu inte uppnått men förutspås av olika forskare att uppnås alltifrån 2029 till 2050. Den högsta nivån kallas Superintelligens och är intelligens som är långt mer avancerad än den mänskliga intelligensen, inkluderat kreativitet och social förmåga.
2.6.2 Hur används AI inom vården idag
Generative Adversarial Network, GAN, är en metod där AI är uppdelat i två delar; en generator och en discriminator där den ena genererar data medan den andra delen söker fel som uppstått.
De båda delarna förbättrar hela tiden varandra och hjälper programmet att utvecklas och förbättras konstant (Wilson, 2018) exempelvis kan felsökaren bli bättre på att detektera fel och ett diagnosverktyg kan bli bättre på att ställa diagnoser.
AI har idag börjat användas rent praktiskt genom diagnostik. Med en kamera tar läkaren en bild på en leverfläck som med hjälp av AI kan analyseras och jämföras med en stor mängd bilder för att detektera om den är malignt. Dyslexi har kunnat detekteras genom att mäta ögonrörelser på barn då de läser, något som nu har börjat användas/testas i Stockholms stad (Danielsson, 2017).
13
På ögonsjukhus i Indien pågår nu tester av AI. Google har utvecklat mjukvara som i ett tidigt stadium kan upptäcka diabetesrelaterade ögonproblem (Vincent, 2018).
Aifloo är ett svenskt företag som har skapat ett armband som med hjälp av algoritmer/AI samlar data om rörelse. Under MVTe-mässan framkom att dessa larm har testats i Huddinge i samarbete med Huddinge kommun och Sthlm Digital Care, som är ett EU-baserat projekt, som fokuserar på att utveckla vården genom att testa och implementera tekniska lösningar.
Fördelar med AI är att tekniken inte har förutfattade meningar och att nivån på vården kan jämnas ut. Om en leverfläck ska kollas för malignt melanom är kvaliteten på bedömningen inte beroende av erfarenheten hos läkaren utan bedömningen kommer ske under samma villkor och träffsäkerheten kommer att öka ju fler diagnoser som ställs.
2.7 Ramavtal digitalisering inom kommunerna
Till grund för det teknikskifte som digitaliseringen har inneburit, ligger SKL:s ramavtal från 2015 (Sveriges Kommuner och Landsting, 2015). Ramavtalet ställer krav på digitala trygghetslarm och digital larmöverföring och där tillhör kommunikation mellan dessa vars signal följer en standard utvecklad av SIS. Under våren 2018 har ett arbete med ett nytt ramavtal gällande trygghetsskapande teknik påbörjats (Sveriges Kommuner och Landsting, 2018).
De punkter som ingår i förstudien av det nya ramavtalet listas nedan
● funktioner som automatiskt indikerar/signalerar avvikelser hos individen
● funktioner där individen själv kan påkalla personalens uppmärksamhet
● funktion för visuell tillsyn av individen på distans Ramavtalet förväntas vara klart under sommaren 2019.
14
15
3 ITERATION 1 – BEHOVSANALYS
Kapitlet behandlar den första iterationen som syftade till att undersöka vad trygghet är och behov utifrån olika aktörer. Baserat på insikter genererades koncept och triggermaterial för nästa iteration.
3.1 Urval och klassificering för interaktioner
Interaktionerna utfördes inom tre utvalda grupper och dessa grupper sorterades under nedanstående kategorier. Samtliga intervjuer var semistrukturerade och varade i 45–75 minuter.
Några intervjuer utfördes i grupp, andra individuellt.
● Användaren: I gruppen ingick personer över 75 år som har någon typ av insats eller personer som bär trygghetslarm. Syftet med interaktionerna var att förstå användarens behov.
● Vårdgivaren: I gruppen ingick personer med vårdgivare-roll som hemtjänst, boendepersonal eller anhörigvårdare. Syftet var att förstå vårdgivarens behov samt förstå användaren utifrån vårdgivarens perspektiv.
● Kommande generationen äldre: I gruppen ingick personer från 51 år och över. Syftet var att få insikt i denna generations syn på trygghet och teknik. Syftet med att inkludera den framtida användaren är den satta tiden till marknad på 5–10 år samt för att skapa förståelse för hur ett trygghetslarm skulle kunna introduceras i ett tidigare skede för att kunna arbeta preventivt.
3.2 Intervjuer
3.2.1 Användaren
Under iteration 1 intervjuades tolv användare, nio kvinnor och tre män, i åldersspannet 67–93 år. Samtliga bodde i eget boende och sex av dessa bar larm avsedda för hemmiljö. Intervjuerna utfördes på tre olika dagträffar inom Stockholms kommun samt i en persons hem under januari till mars 2018. Dagträffarna i fråga var Vasaträffen, Rioträffen och Nytorgsträffen. Frågorna fokuserade på vardagsrutiner, upplevelser av trygghetslarm samt känslor kring trygghet, oro och förhållandet till teknik.
3.2.2 Vårdgivaren
I gruppen ingick elva personer, fem män och sex kvinnor, varav sju arbetade på vård och omsorgsboende med inriktning på demens och fyra inom hemtjänst varav den ena även var anhörigvårdare. Boendet ifråga var Nytorgsgården och samtliga intervjuer utfördes i grupp i boendets gemenskapsutrymme. Två av intervjuerna med hemtjänstpersonal utfördes på telefon, en tredje på Rioträffen i Stockholm och den fjärde på ett anhörigseminarie anordnat av STHLM Digital Care. Frågorna fokuserade på larmhanteringen, när det skapas stressiga situationer, vad som skapar trygghet och oro för vårdtagaren samt på hur man ska förhålla sig till personer med demens.
16 3.2.3 Kommande generation
I gruppen ingick åtta personer i åldrarna 49–72 år. Tre av intervjuerna utfördes via telefonsamtal till personer i andra städer. Frågorna fokuserade på känslor inför det egna åldrandet, drömmar inför framtiden, deras syn på trygghet och otrygghet samt teknikvana och inställning till att lära sig nya saker.
3.3 Insikter
Intervjuerna genererade en mängd insikter där de viktigaste beskrivs i det här kapitlet. De citat som följer nedan är tagna från intervjuerna. Figur 6 illustrerar ett larm som bars av en användare.
Figur 6. Illustration av intervjuad användare.
3.3.1 Användaren
Av intervjuerna framgick att äldre människor, med behov av insatser, ofta inte får behålla kontrollen över sin levnadssituation. De blir behandlade som en homogen grupp men eftersöker att bli behandlade som individer med integritet, med rätt till kontroll över sitt liv och till kontinuitet i kontakt med vården. Samtidigt är det en väldigt tacksam generation där många uttrycker hur mycket det uppskattar hjälpen från hemtjänsten som gör sitt bästa för att behandla de äldre med respekt. Deras egen syn på sig själva står i jämförelse med jämngamla i deras omgivning. Av de som valt att inte skaffa trygghetslarm används argument som att behovet inte finns därför att ingen olycka ännu har inträffat eller att det inte stämmer överens med bilden av dem själva.
“Nä, så gammal är jag inte!”
17
Bland personerna som har intervjuats handlar drömmar om framtiden om att få resa, uppleva kultur och ha möjlighet till umgänge. Man använder beskrivningar av personer i ens närhet med god levnadskvalitet vid hög ålder som ett slags drömscenario.
“Farbrorn som är 101 år, han är enorm, helt klar i huvudet. Han kommer hit på mopeden för att besöka henne där uppe.”
Intervjuerna bidrog med insikten om att trygghet framförallt handlar om att kunna känna tillit till sin egen kropp, men även att ett system av människor såsom anhöriga och vårdare finns där för dem när de behöver hjälp. Närapå samtliga uttryckte behovet av att få röra sig utanför hemmet oftare.
“Efterhand blir världen mindre, det går inte att komma ifrån”
För de som hade larm innebar det en trygghet men de uttryckte samtidigt att de kände sig begränsade av att det inte fungerade utanför hemmet. En grupp damer uttryckte att ett larm som fungerar utanför hemmet skulle få dem att våga gå ut oftare. Idag undviker man vissa platser och att gå ut under vissa tider på dygnet. Det handlar om att det kan vara för mörkt så att det blir svårt att se marken framför sig, att många platser är svåråtkomliga med rullator och oro över att det inte finns människor runt omkring som kan hjälpa till om de skulle falla.
“Jag räknar med att det finns folk där ute”
Även om larmen bidrog med en grundtrygghet så var de problem som härstammar från utformningen av larmen många. Ett uppenbart problem med larmet var att det var lätt att åstadkomma oavsiktliga tryckningar. Det ledde till en situation som flera upplevde som obehaglig, nämligen att någon från hemtjänsten plötsligt stod i vardagsrummet. I en sådan situation har ett larm gått till larmcentralen, som försökt kontakta användaren via mottagaren i deras hem. När användaren inte hört detta behandlas larmet som ett skarpt larm och hemtjänst skickas ut. Hemtjänsten ringer på dörren men när användaren inte hör blir hemtjänsten tvungna att gå in, vilket drabbar användarens integritet. Vidare tyckte vissa att larmet var relativt bekvämt medan andra ansåg att det var otympligt och fult och att det kunde skapa hudirritation efter att resåren i armbandet blivit blött i duschen. De flesta av de intervjuade har dock valt att bära larmet utanför hemmet, även om det inte är verksamt där.
Förhållandet till teknik är väldigt varierat, men de yngre användarna tycks mer bekväma med det. Nästa alla har mobiltelefoner och vissa även smartphones. En kvinna valde att lämna telefonen hemma för att den förlorade sitt värde när hon inte längre kan se knapparna. De som har smartphones använder dem i stor utsträckning som vanliga telefoner. Några av användarna använde dock datorer och Ipad, bland annat till att handla, och såg stort värde i det.
Den större delen av användarna upplever ett visst utanförskap till ny teknik och samhällets snabba anpassning till den. Informationskanalerna för dem begränsas till dagstidningar, TV, läkare och anhöriga.
Utifrån intervjuerna identifierades elva problemområden, se Figur 7.
18
Figur 7. Insikter och behov för användaren efter iteration 1.
Utifrån varje problemområde identifierades ett antal behov som sedan översattes i potentiella produktegenskaper och dokumenterades i en funktionsmatris, se Bilaga K
3.3.2 Vårdgivaren
Av intervjuerna med vårdgivare framgick det hur viktig de anhörigas roll var, kanske i synnerhet för personer med demens. För att kunna vårda en person med långt gången demens på bästa sätt behöver man känna till denna persons livshistoria då personen ofta kan få en uppfattning om att hen befinner sig i ett annat skede av livet än hen faktiskt gör, så som i tidig barndom. För dem blir det viktigare att ha en trygg och hemliknande miljö.
“Äldre känner trygghet i det dom känner igen”
Igenkänning och förståelse för hur något fungerar bekräftas även i teorin av Antonovsky (2005) som hävdar att trygghet är förknippad med att den äldre förstår hur larmet ska användas.
I övrigt spelar anhöriga en viktig roll i att kämpa för att den äldre ska få rätt vård och insatser men framförallt för att den äldre ska få vara en del av ett socialt sammanhang.
“Socialt umgänge är bättre än medicin”
De anhöriga själva har behov av att få tillgång till rätt information samt få avlastning och stöd i sin roll som anhörigvårdare som ibland kan bli så utmanande att det inte finns utrymme för dem att lämna sin anhörigas sida en enda gång under dygnet.
19
Det som upplevs som tryggt för både vårdare, anhörigvårdare och vårdtagare är att få ha kontinuitet inom sin roll. Det kan innebära att man alltid besöker samma grupp vårdtagare så att man får möjlighet att bygga relationer och att man får tid till samtal, men så ser verkligheten inte ut.
“Man talar om kontinuitet men det finns inte i verkligheten”
Man ser många möjligheter med att använda teknik för att skapa bättre förutsättningar men att teknik idag mest har skapat ett utanförskap för äldre. Ett exempel är utformning av fjärrkontroller till tv-apparater som kan trigga oro hos äldre genom de många små knapparna och många funktionerna och skapar problem som hemtjänsten ofta inte heller lyckas lösa. Ett annat exempel är att information förpassas till internet och blir oåtkomlig för många äldre. Även telefonsamtal kan kräva att användaren knappar in olika val. Detta skapar en känsla av utanförskap och frustration hos många äldre.
“Teknologiskt utanförskap går att jämföra med analfabetism”
Särskilt svårt blir teknik för dementa, där även en enda knapp kan bli för mycket. Ett exempel på det är trygghetslarmet. Då det är utformat som en klocka men samtidigt inte fungerar som en klocka upplevs det som värdelöst för många dementa, som tar av sig det. Andra trycker på knappen efter minsta känsla av oro, vilket kan bli upp till flera hundra gånger per dygn. Därför plockas trygghetslarmet bort för personer med demens när demensen har uppnått till ett visst stadie.
Larmet skapar mycket stress genom dess utformning, både för personer som arbetar inom hemtjänst och personer som arbetar på boenden. Delvis på grund av de många feltryck som leder till avbrott mitt i arbetet för att gå på ett larm som man inte har någon information om.
“Behöver jag släppa allt på en gång eller hinner jag avsluta detta?”
Ofta vet man inget om situationen man går in i eller om sjukdomsbilden och menar att man med mer information skulle kunna göra ett bättre jobb eftersom vissa sjukdomsbilder påverkar vårdtagarnas beteende, men också för att få information om hur akut situationen faktiskt är.
Totalt identifierades 11 problemområden utifrån vilka ett antal behov utläses och översattes till produktegenskaper, se Figur 8.
20
Figur 8. Insikter och behov för anhöriga och vårdgivare efter iteration 1.
Utifrån varje problemområde identifierades ett antal behov som sedan översattes i potentiella produktegenskaper och dokumenterades i en funktionsanalys, se Bilaga K
3.3.3 Kommande generation
Den kommande generationen äldre skiljer sig från de nuvarande generationerna äldre i form av teknikvana. De flesta har redan använt iPad, använt dator i sitt arbete och har smartphones.
Teknikvanan är hög och de är överlag orädda inför ny teknik men känner ändå att de inte är på samma nivå som många yngre.
“Ungdomarna skriver med båda tummarna samtidigt men jag dansar pekfingervals.”
Att ha familjen omkring sig är det som upplevs som viktigast och de sociala kontakterna tas om hand. Många som är föräldrar bryr sig mer om familjens välbefinnande än sitt eget.
“Det jag tänker på är barnen, jag tänker ofta på barnen och barnbarnen”
Att känna sig frisk ökar känslan av trygghet medan att känna sig sjuk skapar en känsla av oro.
Befintliga krämpor begränsar och oroar redan nu. Vad ett aktivt liv betyder är subjektivt och står i relation till vad man en gång har kunnat göra. Någon ansåg sig inte aktiv men vid närmare utfrågning visade det sig att personen hade promenerat ca 3 mil tidigare under veckan och var
21
ute och rörde på sig i princip varje dag. Vissa börjar känna av att kroppen åldras men uttrycker samtidigt en tacksamhet över att inte må sämre, sett i relation till andra i ens egen ålder som blivit sjuka eller råkat ut för något.
“Det är lite tråkigt, kroppen lyder inte”
“Sen är jag glad att jag fått leva så länge som jag gjort och fått varit frisk. Man uppskattar ju varje dag mer och mer”
Den kommande generationen äldre funderar över hur livet kan komma att se ut och har även börjat planera för det. Många upplever oro över att inte få vara frisk både fysiskt och kognitivt.
En kvinna uttryckte oro över att inte anses tillräknelig längre.
“Att barnen ska börja prata OM mig och inte MED mig.”
Några inom gruppen Kommande generationen arbetar inom äldrevård och visade anmärkningsvärt negativa känslor inför åldrandet och de äldres situation idag. De berättade om hur de kunde sitta och samtala om hur de skulle göra för att undgå en ålderdom på ett ålderdomshem.
Utifrån intervjuerna identifierades nio områden, se Figur 9. Utifrån varje område identifierades sedan potentiella produktegenskaper och dokumenterades i en funktionsanalys, se Bilaga K.
Figur 9. Insikter och behov för Kommande generation.
22 3.3.4 Funktionsanalys och triggermaterial
Den första iterationen ledde till en del insikter men väckte även en del nya frågor. Dessa sammanställdes inför den andra iterationen och låg sedan till grund för funktionsanalys samt skapande av triggermaterial, se Bilaga B och K. Syftet med trigger materialet var att med hjälp av visualisering öppna upp och agera som underlag för diskussionen under intervjuerna.
23
4 ITERATION 2 – FÖRDJUPAD BEHOVSANALYS OCH TEST MED TRIGGERMATERIAL
Det här kapitlet behandlar interaktioner och de insikter som erhölls under iteration 2, test med triggermaterial samt utveckling av segment och konceptgenerering.
4.1 Interaktioner
Den andra iterationen inleddes med fortsatta intervjuer med tillhörande triggermaterial.
Insikterna låg sedan till grund för utveckling av segment och konceptgenerering. Urvalet för användare och vårdgivare följer samma modell som under iteration 1, medan undersökning av kommande generationen istället vävs in i intervjuer med yttre aktörer.
Med hjälp av triggermaterial undersöktes följande områden; funktion och teknisk förståelse, utformning av larm, var på kroppen det ska placeras, hur larm ska aktiveras, önskvärd feedback från larm vid aktivering samt vad och hur användaren vill kommunicera.
4.1.1 Användare
I gruppen ingick totalt elva stycken användare varav sju var kvinnor och fyra var män.
Intervjuer genomfördes i Stockholm på Sjöbrisens dagträff för dementa, Löjtnantsgårdens psykosomatiska boende, dagträffen Vasaträffen och på Stureby vård- och omsorgsboende.
4.1.2 Vårdgivare
Under den andra iterationen intervjuades 5 stycken inom denna grupp, varav 4 kvinnor och en man. Intervjuerna skedde i Stockholm på Löjtnantsgården psykosomatiskt boende och Stureby vård- och omsorgsboende. De som intervjuades arbetade som vårdare, fysioterapeut och arbetsterapeuter.
4.1.3 Yttre aktörer
Bland yttre aktörer finns SKL, professorer, lektorer och doktorander vid KTH, Användarföreningen KTH, RISE, Microsoft, Flic, Doro och Nacka kommun.
24
4.2 Insikter
Insikter erhölls genom intervjuer och interaktioner med triggermaterial.
4.2.1 Funktioner och kännedom om ikoner
För att få en inblick i användarnas vanor och deras kännedom om ikoner användes triggermaterial med välkända ikoner, se Figur 10. Få av de utvalda ikonerna nedan kändes igen av de äldre. Telefonikonen kändes dock igen av alla eller var tillräckligt tydlig för att de som intervjuats skulle förstå vad den var avsedd att användas för. Triggermaterialet användes sedan för att förtydliga vilka funktioner som var viktiga för användaren. De funktioner som identifierades som särskilt viktiga var kommunikation via tal, positionering via GPS och kalenderfunktion.
Figur 10. Trigger material för att rangordna funktioner samt kännedom om ikoner.
4.2.2 Med vad vill användaren larma?
Trigger material nedan, se Figur 11, användes för att utforska hur larmet ska utformas och det framkom att många var nöjda med hur det såg ut idag. Någon användare var inte nöjd med larmet i sig eftersom han inte ansett sig få den hjälp han önskade. Han använde nu istället mobiltelefonen som trygghetslarm.
Figur 11. Trigger material för att utforska “Med vad vill du larma?”
4.2.3 Placering av larm
Triggermaterialet i Figur 12 användes i kombination med triggermaterial i Figur 11 för att samtidigt undersöka var på kroppen larmet var mest lättillgängligt. Det framkom då att användare och vårdgivare upplevde handleden som ett tillgängligt område. Användarna
25
föredrog att larmen skulle vara på överkroppen, gärna kring handled för att vara lättillgängligt.
Några nämnde att ha det kring halsen då larmknappen hamnade på magen, medan andra påpekade stryprisken. Båda dessa alternativ är de som är de vanligaste idag och de som användarna känner till. Vårdpersonal vittnade om att det fanns många äldre med nedsatt rörlighet som till följd av det inte kunde höja sina armar högre än till brösthöjd.
En nackdel med dagens larm och deras placering är att användare i ett fall kan landa på ett sådant sätt att de inte kommer åt larmet.
Figur 12. Trigger material för “Var på kroppen skulle du helst placera ett larm?”
4.2.4 Hur larmet ska aktiveras?
En kvinna i 70-årsåldern utan kognitiv svikt berättade att hon helt glömde bort att trycka på larmet efter att hon fallit, hon trodde att det berodde på chocken. Även andra äldre och vårdgivare vittnade om samma sak.
Figur 13. Trigger material för “Hur Skulle du vilja att det larmade?”
För att undersöka om användaren skall trycka själv eller om det ska det gå en automatisk signal baserad på AI och sensorer, användes triggermaterial om larmning, se Figur 13. Då orsakerna till larm varierar kommer inte en ensam lösning att vara optimal.
Under den första iterationen framkom det att de äldre har varit med om många förändringar under sina liv och det igenkänningsbara kan ge en större trygghet än det abstrakta. Det var därför något oväntat när det visade sig under iteration 2 att både användare och vårdgivare var positivt inställda till de automatiska larmen, se mittersta bilden på Figur 13.
26
De ville gärna att larmet skulle larma automatiskt men ville även ha kvar möjligheten att kunna larma själva. Det framkom att aktivering av larm via tal skulle vara ett bra komplement till de andra metoderna när en situation uppstod då man inte kunde nå larmet. Det gäller framförallt personer med förlamning.
Här uppkom även diskussion kring vilka som skulle ta emot larmet, såsom anhöriga, vårdpersonal och övriga. De äldre som blev tillfrågade tyckte att larmet kunde gå till vårdpersonal, anhöriga och dagträffen, vilket visade på hur mycket dagträffen betydde för dem i form av en trygg punkt.
4.2.5 Feedback
Det uppstod många falsklarm då den äldre råkar komma åt larmet av misstag. För att undvika falsklarm är feedback en viktig del. De äldre berättade att de inte fick någon feedback från sina larm annat än rösten från mottagarenheten, som de inte alltid kunde höra. De önskade bättre feedback för att uppmärksamma larmen samt för att säkerställa att larmen gått fram vid behov.
Trigger material för feedback, se Figur 14, gav att de ofta ville ha en kombination av feedback.
Figur 14. Trigger material för feedback.
En kvinna i 90-årsåldern hade nedsatt känsel och hörsel samt var blind. Hon önskade feedback som kombinerade ljud och vibration. Några av användarna som intervjuades hade en mindre diod på sina trygghetslarm som lyste när de tryckte på larmet men den var för liten och för svag för att användaren skulle kunna se det. Dessutom gav dioden ingen indikation om att larmet gått iväg eller mottagits.
4.2.6 Kommunikation via trygghetslarm
Triggermaterialet i Figur 15 användes för att undersöka hur man önskade kommunicera via larmet. De som befann sig i ett tidigt stadie av sin demens insåg att det fanns en risk att de plötsligt, från en dag till den andra inte längre skulle kunna hitta hem.
“Det är en ny typ av oro som jag inte haft förut, den förstärks. Kan
bero på att man inte har kontroll över situationen.”
27
De önskade därför att det fanns möjlighet till positionering med röst som kunde vägleda. Det skulle öka tryggheten och känslan av självständighet. Även deras anhöriga skulle bli mer trygga av en sådan funktion.
Figur 15. Trigger material för “Vad skulle du vilja kommunicera via ett trygghetslarm?”
Utifrån vårdgivarens perspektiv var det viktigt att genom kommunikation få en bild av den situation man skulle mötas av vid ett hembesök. Hemtjänsten saknar ofta information om den äldre innan ett hembesök. Vid till exempel demenssjukdomar är ett anpassat bemötande viktigt.
Har personalen rätt information kan det göra all skillnad i mötet mellan personal och användare.
Ett annat exempel på när informationen kan vara bristfällig är när en person som äter blodförtunnande mediciner faller så att de blöder. Om larmoperatören saknar den informationen uppstår en situation som kan bli allvarlig.
Användarna befinner sig många gånger långt ifrån den ljudupptagande mottagarenheten. Då hör larmoperatörerna inte vad användaren säger och får göra antaganden. I de fall som de inte hör något alls behandlas larmet som akut men kan istället bero på ett fellarm. Det resulterar i en minskad trygghet för den äldre som inte kan kommunicera till larmcentralen vad som har hänt och kan inte heller avstyra oavsiktliga larm som kräver onödiga resurser av vården.
Hemtjänstpersonal vittnar samtidigt om hur de kan få avbryta ett hembesök för att gå på fellarm.
En viktig aspekt som framkom under första iterationerna var att larmet inte alltid används som det är tänkt. Flera såg larmet som en kommunikationskanal och larmar när de behöver hjälp med sådant som inte är akut eller på grund av oro.
“Vill bara ha någon att prata med”
4.2.7 Övervakning
Det uppkom starka negativa känslor kring övervakning under den första iterationen, inte från någon av de äldre, utan av de som arbetade inom vården. En personal inom hemtjänsten berättade om hur han förlorade det naturliga bemötandet med den äldre då han kände sig bevakad och iakttagen. Det var därför relevant att skapa en bättre förståelse för övervakning och känslorna kring det, då det troligtvis är en del av den framtida vården. Enligt de svar som framkommit under detta arbete verkar de äldre som står under bevakning tycka att övervakning är ett bra alternativ.
Bevakningen finns ofta hos dem som ska upp och röra sig på natten. Under intervjuerna med både personal och äldre framkom det att många är uppe minst en gång varje natt för att gå på toaletten. Problem med yrsel och balans gör att många fallolyckor sker på natten. Om den äldre har lämnat sitt larm på nattduksbordet har de heller ingen möjlighet att larma. Om alternativet
