EU-reglering

För vissa grupper av arbetstagare som kommer från tredje land finns särregler om arbets- och uppehållstillstånd som införts utifrån EU- rätten, såsom regleringen om s.k. EU-blåkort, ICT-tillstånd och till- stånd för säsongsarbete.

4.2.1 EU-blåkort

EU:s blåkort är ett uppehålls- och arbetstillstånd som arbetstagare från tredje land kan ansöka om i de flesta av EU:s medlemsstater. Syftet med tillståndet är kortfattat att locka och behålla högkvali- ficerade arbetstagare från tredjeland till unionen för att främja EU:s konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. EU:s blåkortsdirektiv är genomfört i svensk rätt och återfinns huvudsakligen i 6 a kap. UtlL. EU-blåkortet ska sökas och beviljas före inresan till Sverige och gäller för högst två år med möjlighet till förlängning. Den samman- lagda tillståndstiden för ett eller flera EU-blåkort får inte överstiga fyra år.

Ett EU-blåkort kan beviljas en utlänning som erbjuds en hög- kvalificerad anställning under minst ett års tid. För att anställningen ska anses vara högkvalificerad krävs att utlänningen har relevant och särskild kompetens för den i form av slutförda studier som mot- svarar 180 högskolepoäng eller fem års yrkeserfarenhet inom det 37 _{Migrationsverket (2020), Bli en certifierad arbetsgivare, och Migrationsverkets dokument} ”Certifiering av arbetsgivare” med dnr 4 .15e5e0cb 167732de6f71 cd6a.

Nuvarande reglering SOU 2021:5

80

yrke eller den bransch som anställningen avser. Därutöver måste månadslönen vara minst en och en halv gång den genomsnittliga svenska bruttolönen och utlänningen ska ha en heltäckande sjuk- försäkring. I likhet med de nationella reglerna för arbetstillstånd i 6 kap. UtlL finns ett försörjnings- och villkorskrav. Rekryteringen ska också vara förenlig med principen om unionsföreträde.

Under vissa förutsättningar ska EU-blåkortet återkallas enligt 6 a kap. 12 § UtlL. Till exempel ska återkallelse ske om lönen inte når upp till lönetröskeln eller om anställningen inte i övrigt uppfyller försörjnings- eller villkorskravet. Återkallelse ska även ske om till- ståndet förvärvats på ett bedrägligt sätt eller utlänningen vid ansök- ningstillfället inte uppfyllde kraven.

Utlänningen har en skyldighet att anmäla till Migrationsverket om anställningen upphör eller om den avtalade lönen inte längre når upp till den lönetröskel som legat till grund för EU-blåkortet. Migrations- verket har dock ingen möjlighet att på eget initiativ utföra efter- kontroller eller att begära in uppgifter från arbetsgivaren gällande anställningsvillkor. För det fall en utlänning inte fullgör anmälnings- skyldigheten kan tillståndet återkallas.

Regelverket med EU-blåkort gäller parallellt med de nationella bestämmelserna om arbetstillstånd vilket innebär att en tredjelands- medborgare kan välja att antingen ansöka om EU-blåkort eller om arbetstillstånd enligt 6 kap. UtlL. De senaste åren har Sverige bara utfärdat cirka 50 EU-blåkort per år. Av EU-länderna är det endast Tyskland som utfärdar EU-blåkort i någon större utsträckning, vilket kan förklaras av att de tyska nationella reglerna i stort har anpassats till bestämmelserna om EU-blåkort.38 _{EU-kommissionen} presenterade 2016 ett förslag om att ersätta det befintliga direktivet med en ny rättsakt. Förslaget innebär bl.a. att medlemsstaterna inte får bevilja andra tillstånd än EU-blåkort om anställningen är hög- kvalificerad.39 _{Rådet, Europaparlamentet och kommissionen inledde} förhandlingar om förslaget i juli 2017 vilka ännu pågår.

38 _{Tillväxtanalys: Den globala jakten på kompetens – statens roll, Rapport 2018:03, s. 28.} 39 _{Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM113, Nytt blåkortsdirektiv, s. 3.}

SOU 2021:5 Nuvarande reglering

4.2.2 ICT-tillstånd

ICT-direktivet syftar till att underlätta företagsintern förflyttning av kompetens både till och inom EU för att därigenom stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomi. Direktivet är genomfört i svensk rätt och reglerna finns huvudsakligen i 6 b kap. UtlL. ICT-tillstånd är ett uppehålls- och arbetstillstånd som kan beviljas en utlänning som är anställd av ett företag etablerat utanför EES-staterna och Schweiz och som ska förflyttas till Sverige för att tjänstgöra här som chef, specialist eller praktikant i mer än 90 dagar i ett företag som är en enhet som tillhör samma företag eller ett företag inom samma före- tagskoncern. Tillståndet ska sökas före inresan till EU och gäller för uppdragstiden men längst tre år för chefer och specialister och längst ett år för praktikanter.

För att beviljas ett ICT-tillstånd krävs, förutom att man tillhör den utpekade yrkeskategorin och att man har de yrkeskvalifikationer och den erfarenhet som krävs för uppdraget, även att anställningen gör det möjligt för utlänningen att försörja sig motsvarande det som gäller för nationella arbetstillstånd och att ersättningen inte är sämre än vad som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Övriga anställningsvillkor får inte heller vara sämre än vad som gäller för arbetstagare som är utstationerade i Sverige enligt 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare av ett företag som är etablerat inom EES eller Schweiz.

ICT-tillståndet ska återkallas om de förutsättningar som framgår av 6 b kap. 16 § UtlL är uppfyllda, bland annat om tillståndet förvär- vats på ett bedrägligt sätt eller om uppehållstillståndskortet har för- falskats eller ändrats. Tillståndet får även återkallas enligt 6 b kap. 17 § UtlL om förutsättningarna för tillståndet inte längre är uppfyllda eller om vissa angivna brister kan konstateras hos arbetsgivaren.

En utlänning som har ansökt om eller har ett ICT-tillstånd ska anmäla förändringar som påverkar villkoren för tillståndet till Migra- tionsverket. Ett värdföretag ska underrätta Migrationsverket om för- ändringar som påverkar villkoren för ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Några regler om kontrollåtgärder eller sanktioner mot arbetsgivare finns dock inte.

Nuvarande reglering SOU 2021:5

82

4.2.3 Säsongsanställning

Säsongsanställningsdirektivet40 _{syftar till att tillgodose det struktu-} rella behovet av säsongsarbetskraft inom EU, bidra till en effektiv hantering av migrationsströmmarna och säkerställa rimliga arbets- och levnadsförhållanden för säsongsarbetare. Direktivet är genom- fört i svensk rätt huvudsakligen genom reglerna i 6 c kap. UtlL.

En tredjelandsmedborgare som erbjudits en tidsbegränsad anställ- ning som säsongsarbetare i Sverige av en arbetsgivare som är etable- rad här ska beviljas ett tillstånd för säsongsarbete i form av ett arbets- tillstånd för säsongsarbete om vistelsen inte överstiger 90 dagar, eller ett uppehålls- och arbetstillstånd för säsongsarbete om vistelsen över- stiger 90 dagar. Tillståndet får inte beviljas för längre tid än anställ- ningstiden och den sammanlagda tillståndstiden för ett eller flera tillstånd får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod. Tillståndet ska ha sökts och beviljats före inresan till EU.

För att ett tillstånd ska beviljas ska anställningen uppfylla för- sörjnings- och villkorskraven motsvarande det som gäller för natio- nella arbetstillstånd och bestämmelserna om unionsföreträdet måste respekterats. Vidare måste utlänningen ha ansökt om en heltäckande sjukförsäkring och ha tillgång till en bostad med lämplig standard under sin vistelse. För det fall det är arbetsgivaren som upplåter eller förmedlar bostaden till utlänningen gäller särskilda krav på skälig hyra, hyresvillkoren och att bostaden uppfyller allmänna säkerhets- och hälsobestämmelser.

Tillstånd för säsongsarbete ska återkallas bland annat då utlän- ningen har förvärvat tillståndet på ett bedrägligt sätt eller vistats i Sverige av andra skäl än dem som tillståndet beviljades för. Till- ståndet får vidare återkallas om vissa i 6 c kap. 6 § UtlL angivna bris- ter kan konstateras hos arbetsgivaren.

Migrationsverket får kontrollera att den som har beviljats ett till- stånd för säsongsarbete har påbörjat arbetet och att förutsättningarna för tillståndet är uppfyllda under tillståndstiden. En arbetsgivare till en utlänning som har beviljats tillstånd för säsongsarbete ska på be- gäran av Migrationsverket lämna skriftlig uppgift om de villkor som gäller för utlänningens anställning och om utlänningens bostad om det är arbetsgivaren som upplåter eller förmedlar den till utlänningen. 40 _{Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för} tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning.

SOU 2021:5 Nuvarande reglering

Uppgifterna ska lämnas på heder och samvete vilket innebär att en arbetsgivare som lämnar en osann uppgift eller förtiger sanningen kan, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, dömas för osann eller vårdslös försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken, BrB. En utlänning som byter bostad ska anmäla det till Migrationsverket.

En utlänning som får sitt tillstånd för säsongsanställning åter- kallat pga. brister hos arbetsgivaren har rätt till ersättning från arbets- givaren enligt lagen (2018:318) om rätt till ersättning när ett tillstånd för säsongsarbete återkallas. Ersättningen ska motsvara den lön och annan ersättning från arbetsgivaren som utlänningen skulle ha haft rätt till i anledning av anställningen under tillståndstiden om till- ståndet inte hade återkallats.

4.2.4 Studenter och forskare m.m.

EU:s student- och forskardirektiv41 _{har genomförts i 5 b kap. UtlL} och reglerar villkoren för tredjelandsmedborgares inresa till och vistelse i mer än 90 dagar i samband med forskning, studier inom högre utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst och au pair- arbete. Dessutom finns regler om uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet.

Förutsättningen för en utlänning att beviljas uppehållstillstånd efter slutförd forskning eller slutförda studier för att söka arbete eller undersöka förutsättningarna för att bedriva näringsverksamhet är att denne vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för forskning eller för studier inom högre utbildning i Sverige och kan visa ett intyg om att forskningen har slutförts eller ett examensbevis eller utbildningsbevis avseende den slutförda utbildningen. För att beviljas ett uppehållstillstånd efter slutförda studier krävs att utlän- ningen har slutfört en högskoleutbildning och att utbildningen avser studier som motsvarar minst två terminer. Detsamma gäller en utlän- ning som vid ansökningstillfället har ett uppehållstillstånd för forsk- ning eller för studier inom högre utbildning utfärdat av en annan 41 _{Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för} tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pair-arbete.

Nuvarande reglering SOU 2021:5

84

EU-stat och som under giltighetstiden för tillståndet har vistats i Sverige för att utföra en del av sin forskning eller sina studier här.

Uppehållstillståndet för att söka arbete eller undersöka förutsätt- ningarna för att bedriva näringsverksamhet gäller för en tid av ett år efter slutförd forskning eller efter slutförda studier. Under denna tid är utlänningen undantagen kravet på arbetstillstånd och kan således arbeta så länge uppehållstillståndet gäller. Något krav på att utlänningen måste söka en viss typ av arbete eller etablera en viss slags verksamhet finns inte. Däremot måste utlänningen ha en heltäckande sjukför- säkring och tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden och för att täcka kostnaderna för sin återresa. Skulle utlänningen hitta en anställning eller starta en näringsverksamhet som kan ligga till grund för arbets- eller uppehållstillstånd, kan han eller hon ansöka om sådant tillstånd utan att lämna landet.