Integreringen av miljöaspekter i olika sektorer utvecklas inom EU. Principen om sektorintegrering finns stadfäst i art 6 i fördraget. Inom ramen för detta regerings- uppdrag har Naturvårdsverket översiktligt sammanfattat viktiga miljöfrågor inom några andra ministerråds dagordningar. Det handlar främst om miljöfrågor inom energi-, transport-, jordbruks- och fiskeområdet.31
6.1 Energi
Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, God bebyggd miljö, Säker strålmiljö, Frisk luft
Efter diskussioner med Energimyndigheten har följande miljöfrågor iden- tifierats som viktiga ur svensk synvinkel de närmaste åren:
x att utveckla drivkrafter för att främja bioenergi, särskild biodriv- medel
x handlingsplanen för ökad energieffektivitet (hösten 2006)
x utvecklingen av EU:s infrastruktur för energiförsörjning och trans- porter
x
att inkludera energisektorns hela miljöpåverkan i utvecklingen av EU:s energipolitik (inte enbart klimatpåverkan)Energiförsörjningen är i fokus både inom EU och globalt, framför allt utifrån sä- kerhetspolitiska motiv sedan oljepriserna nått rekordnivåer och Ryssland för första gången har använt strypt energiexport som politiskt vapen vintern 2005/2006. EU:s grönbok om en strategi för gemensamma energipolitiska frågor32, med tänk- bara mål för förnybar energi och biomassa, behandlades av vårtoppmötet 2006. I förslagen ingår ett EU-initiativ för att under 2007 få en ny överenskommelse med Ryssland, EU:s viktigaste energileverantör. I slutsatserna från toppmötet i mars angavs bl.a. att: energieffektiviseringsplanen ska beakta att EU:s potential för att spara energi är 20 procent till år 2020. EU ska vidare ta fram en vägledning för att utveckla förnybar energi, överväga att öka målet till 15 procent förnybar energi år 2015 och överväga ett mål för andelen biodrivmedel till 8 procent år 2015. Dessa
31
Se även bilagorna 6, 7 och om miljöfrågor inom energi-, transport- respektive jordbrukssektorn.
32
mål skrevs även in i EU:s hållbarhetsstrategi, som antogs vid juni månads toppmö- te.
I Rådets slutsatser ingår även att handlingsplanen för biomassa33 ska genomföras och att Rådet välkomnar kommissionens planer på att regelbundet presentera en översyn av energistrategin, Strategic Energy Review, den första år 2007.
Kommissionen planerar att i oktober 2006 anta ett förslag till en handlingsplan för energieffektivitet34. I november planeras ett meddelande om infrastruktur för energi och transporter. I den kommer man att presentera sina tidplaner för kommande direktivförslag, något som kommer att underlätta planeringen för det svenska ord- förandeskapet.
Den strategiska energiöversyn (som ingår i kommissionens energipaket) ska dess- utom innehålla:
- en vägledning om förnybar energi
- ett direktiv om uppvärmning och kyla från förnybara energiresurser
- en rapport om genomförandet av direktivet för att främja elproduktion från förny- bara energikällor
- energideklarationsdirektiv
- en rapport om genomförandet av biobränsledirektivet samt förslag till tilläggs- direktiv. I samband med detta finns diskussioner om ett paraplydirektiv för alla former av bioenergi
Det pågår också diskussioner i jordbruksrådet om en strategi för biodrivmedel,35. Stora frågor under 2006-2007 är även översynen av handeln med utsläppsrätter och utvecklingen av det fortsatta klimatprogrammet, ECCP II, (se avsnittet 5.1 om klimat).
När det gäller kärnsäkerhetsfrågorna finns ett frivilligt samarbete mellan medlems- länderna. En genomgång av ländernas kärnsäkerhetsarbete pågår och väntas bli behandlat under Tysklands ordförandeskap (första halvåret 2007). Sverige vill inte ha gemensamma övergripande kärnsäkerhetsregler inom EU.
Svenska prioriteringar
Energimyndigheten har i sitt underlag gjort en preliminär bedömning och har då lyft fram några energifrågor inför nästa svenska EU-ordförandeskap36.
- EU:s klimatstrategi efter 2012 (se vidare klimatavsnittet kap. 5.1)
33Handlingsplan för biomassa, KOM (200)628
34 Utifrån grönboken om energieffektivisering, KOM(2005)265 35 KOM (2006)34
36Se bilaga. Energimyndigheten: Underlag till Naturvårdsverket med anledning av regeringsuppdrag
inför Sveriges EU-ordförandeskap 2009, samt Energimyndigheten, EU-direktiv och initiativ – statusrap- port, 2006-07-03
- Utvecklingen av EU:s handelssystem (se klimatavsnittet, kap 5.1)
- En långsiktig strategi för transportsektorn (se transportavsnittet, se kap 6.2) - Drivkrafter för att utveckla användningen av biodrivmedel och bioenergi över huvud taget.
En uthållig produktion av biomassa är ett mål och förutsättningarna för att införa certifiering av råvaror för förnybar energi borde analyseras, betonar Energimyn- digheten. Inom EU finns en diskussion om miljöcertifiering av biomassa, både vad gäller användningen av handelsgödsel och utnyttjandet av regnskog.
Till detta kommer en rad andra frågor kring biodrivmedel och som behöver lösas de närmaste åren, t.ex. styrmedel (skatter/subventioner), standarder för inblandning av biodrivmedel, definition av miljöfordon och utbyggnad av infrastruktur för att distribuera biodrivmedel. Sverige fortsätter att driva kravet på att få blanda i upp till 10 procent etanol i bensin. (Se även transportavsnittet).
Naturvårdsverkets37 och Energimyndighetens38 yttrande över grönboken om EU:s energistrategi tar upp olika aspekter och ställningstaganden. Några av ställningsta- gandena inom miljöområdet kan utgöra en grund för svenska positioner i det fort- satta arbetet kring energipolitiken inom EU:
x Inkludera energisektorns hela miljöpåverkan, inte enbart klimatpåverkan. D.v.s. även försurning, övergödning, luftföroreningar och påverkan på bio- logisk mångfald. (Naturvårdsverket)
x De övergripande energipolitiska målen måste vara väl samordnade med miljöpolitiska mål inom EU. När det gäller bioenergi saknas t. ex. kopp- lingen mellan energistrategin och skogs- och jordbrukspolitiken. Energi- och transportpolitik behöver bättre hänga ihop. Efterfrågan på drivmedel måste analyseras. (Naturvårdsverket)
x Grönboken refererar till behovet av att bryta oljeberoendet, men inte till att minska ineffektiv användning av kolkraft och naturgas. Man bör ta tag i förslaget om ett paraplydirektiv om förnybara energislag (förnybar el, bio- drivmedel och förnybar energi för kyla och uppvärmning). (Energimyn- digheten)
x På en viktig punkt har myndigheterna motsatta uppfattningar. Energimyn- digheten betonar att det är viktigt att förstärka det befintliga el- och natur- gasnätet i Europa. Naturvårdsverket anser att de totala effekterna av en ut- byggnad av naturgasnät till eller inom Sverige vore negativa för de svenska
37Naturvårdsverkets yttrande angående Europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en
hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning, KOM(2006)105, Dnr 126-3654-06Ht
38Energimyndighetens yttrande över Europeiska kommissionens grönbok om en strategi för en hållbar,
utsläppen av koldioxid. Naturgasen riskerar att konkurrera ut förnybara bränslen, som i de svenska fjärrvärmenäten
x När det gäller försörjningstrygghet och solidaritet mellan länderna fokuse- rar kommissionen på naturkatastrofer och terrorism, men även andra fakto- rer som växthuseffekten behöver ingå (dammolyckor, stormar med skador på eldistributionen, m.m.)
x Fortsätt inte förberedelserna med havslagring av koldioxid innan de ekolo- giska konsekvenserna är noggrant analyserade. (Naturvårdsverket)
6.2 Transporter
Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, God bebyggd miljö, Bara naturlig försurning
Efter diskussioner med trafikverken kan följande huvudfrågor inom miljöområdet identifieras:
x En långsiktig europeisk strategi för att minska transportsek- torns miljöpåverkan som innefattar energieffektivisering, fort- satt utveckling av regelverken för avgaser och buller från for- don och arbetsmaskiner, farkoster (övriga trafikslag) samt fort- satt introduktion av klimatneutrala drivmedel i transportsek- torn
x Den kommande vitboken om EU:s maritima politik bör åter- speglar och konkretiserar havsmiljöfrågorna utifrån den marina strategin. Sverige prioriterar en minskning av sjöfartens luftut- släpp
x Utvecklingen av handeln med utsläppsrätter för flyget (klimat- påverkan) och analyser av möjligheterna att införa detta även för sjöfart (koldioxid, kväve- och svaveloxider) och senare even- tuellt även vägtransporter (koldioxid)
x Skärpta bullerkrav för befintlig järnvägsflotta, främst godsvag- nar
Kommissionens meddelande med en halvtidsutvärdering39 av 2001 års transportpo- litiska vitbok är inriktat på att effektivisera och bygga ut infrastrukturen för trans- porterna, inte på att begränsa transportbehovet. Kommissionen eftersträvar ökad intermodalitet – d.v.s. att en transporter kan ske med bästa transportslag på rätt ställe och med enkla omlastningar.
39
EU-kommissionens meddelande, ”Keep Europe moving – Sustainable mobility for our continent, Mid- term review of the European Commission’s Transport White Paper”, COM (2006) 314
Kommissionen vill också öppna för särlösningar för olika regioner. Meddelandet kommer att behandlas av transportrådet i december 2006.
I en lista över kommande transportpolitiska arbetsuppgifter utlovar kommissionen för 2007 en grönbok för stadstrafik, ett förslag till ny hamnpolitik (efter konsulta- tionerna för den maritima grönboken, vilka ska pågå till sommaren 2007), trans- portscenarier för situationen om 20 resp. 40 år, utredning om investeringar i det transeuropeiska transportnätet fram till 2013, samt utredningar om infrastrukturav- gifter. Det sistnämnda ska 2008 resultera i ett förslag till metod för att införa infra- strukturavgifter i medlemsländerna.
Utvärderingen av transportpolitiken går inte djupare in på klimatpolitiska åtgärder inom transportområdet. Dessa kommer att behandlas mer i kommissionens andra klimatpolitiska program40 (ECCP II) i ett meddelande under 2007. Planerna att inkludera flyget i handeln med utsläppsrätter konkretiseras och ett förslag till direk- tiv kan komma redan under 2007. Om vägtrafiken är siktet inställt på främst nya lätta bilar, som fortsättning på tillverkarnas åtagande om att frivilligt minska koldi- oxidutsläppen fram t.o.m. 200841. Uppföljningen tyder på att bilindustrin inte når målet. Enligt uppgift från miljödirektoratet överväger kommissionen att föreslå en rättsakt för att begränsa koldioxidutsläppen från lätta bilar. (Se även klimatavsnittet i kapitel 5.1)
Den svenska regeringen är i princip positiv till utsläppshandel avseende CO2 för flyget. Regeringen har också en grundläggande positiv syn på att föra in vägtrans- porterna i EU:s handel med utsläppsrätter, men anser att fler analyser behövs innan man kan ta ställning42. Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och SIKA har i uppdrag att utreda förutsättningarna för utsläppshandel med svavel- och kväveoxider inom sjöfarten. Uppdraget ska vara klart våren 2007.
EU-kommissionen har i juni 2006 publicerat en grönbok om en maritim politik,43 med betoning på utnyttjandet av naturresurserna, sjöfart, fiske, utveckling av kust- regionerna och anpassning till klimatförändringar. En öppen remiss (konsultation) av grönboken pågår till sommaren 2007 och ska sammanfattas i ett meddelande från kommissionen före årsskiftet 2007/2008. Enligt preliminära planer ska ett maritimt paket komma år 2008, vilket i praktiken kan innebära behandling under det svenska ordförandeskapet.
40 The Second Eurpean Climate Change Programme, ECCP II 41
Till högst 140 g/km till år 2008
42
Regeringens prop. 2005/06:160 Moderna Transporter
43Towards a future Maritime Policy for the Union: A European vision for the oceans and the seas”,
Svenska prioriteringar
De för Sverige viktigaste miljöfrågorna inom transportområdet inför 2009 är att påverka:
x En långsiktig strategi för att minska transportsektorns miljöpåverkan som innefattar energieffektivisering, fortsatt utveckling av regelverken för av- gaser och buller från fordon och arbetsmaskiner, farkoster (övriga trafik- slag) samt fortsatt introduktion av klimatneutrala drivmedel i transportsek- torn
x Den kommande vitboken om EU:s maritima politik så att den bättre åter- speglar och konkretiserar havsmiljöfrågorna utifrån den marina strategin x Utvecklingen av handeln med utsläppsrätter för flyget (klimatpåverkan)
och analyser av möjligheterna att införa detta även för sjöfart (koldioxid, kväve- och svaveloxider) och senare eventuellt även vägtransporter (koldi- oxid) (se även energiavsnittet)
Till detta kommer prioriteringar inom resp. transportslag. Sjöfart
Inom sjöfarten återfinns ytterligare några prioriterade miljöfrågor:
x Förhandlingarna om en ny internationell konvention om fartygsskrotning och fartygsåtervinning under IMO (där EU-kommissionen inte är medlem). Diplomatkonferens är planerad till 2007. Det kan under 2008-2009 bli ak- tuellt att införliva konventionen i EG-rätten
x Revidering av gränsvärdena för svavelhalt i fartygsbränslen. (Annex VI i Marpol eller alternativt med EG-direktiv). Bl.a. Indien, Kina och USA är emot en skärpning. Det dröjer sannolikt till IMO:s generalkonferens hösten 2009 innan beslut tas. Sverige bör också arbeta för att EU går före och skärper kraven för utsläpp av kväveoxider
x Utvecklingen av EU:s nya hamnpolitik och revidering av hamndirektivet bör leda till incitament för miljöanpassning (t.ex. att hantering av avfall och barlastvatten ingår i hamnavgiften)
x Barlastkonventionen under IMO ska Sverige ratificera inom kort. Det är angeläget att fler länder snarast ratificerar konventionen
Flyg
Förutom handel med utsläppsrätter (se ovan) så bör Sverige ta tillvara på det inter- nationella intresset för de svenska kväveoxidavgifterna för Luftfartsverkets 19 flygplatser (50 kr/kg NOx). Även Schweiz har kväveoxidavgifter. I England finns en NOx-avgift för Heathrow och Gatwick och Tyskland planerar att införa ett lik- nande system. Luftfartsstyrelsen deltar inom ICAO:s arbete med en utvärdering av
avgiftens miljöeffekter och som ska vara klar i februari 2007 och som kommer att spela in i diskussionen om avvägningen mellan avgifter/skatter och handelssystem. Inom ICAO motsätter sig USA NOx-avgifter. Luftfartsverket anser att, beroende av utvecklingen inom olika grupper samt intresset från kommissionens energi- och transportdirektorat, så kan frågan vara av intresse att driva under det svenska ordfö- randeskapet.
Vägtrafik och arbetsmaskiner
Inom vägtrafiken ska marknaden för godstransporter, både mellan och inom EU:s medlemsländer, vara öppen för konkurrens senast 2009. Utvecklingen av
miljökrav för fordon och bränslen hör till Miljörådets dagordning, bl.a. avgaskrav (utvecklingen av Euro 6 både för lätta och tunga fordon), minskade koldioxidut- släpp/ökad energieffektivitet, bullerkrav för fordon och däck samt ökad inbland- ning av etanol i bensin.
Den svenska regeringen vill införa en kilometerskatt för tunga lastbilar. Det nya Eurovignette-direktivet öppnar i praktiken möjligheten för Sverige att fatta ett na- tionellt beslut om en miljödifferentierad kilometerskatt.
Vägverket och Naturvårdsverket prioriterar för vägtrafik och arbetsmaskiner: