Några ytterligare horisontella frågor

y

y

y

y

Förutom de sakfrågor som nämns i kapitel 5 och 6 finns det ett antal tvärsektoriella frågor som är av särskilt intresse för miljöpolitiken.

Konsekvensbedömningar (IA). Förfarandet med att kommissionen ska bifoga en konsekvensbedömning av sina viktigare förslag finner en allt fastare form. Enligt kommissionens riktlinjer ska man göra en bedömning ur såväl ekonomisk, social som miljömässig synvinkel av alla större förslag man presenterar för rådet och Europaparlamentet (EP). Inom miljöområdet är det nu regel att alltid bifoga en sådan till sina förslag. Så är dock inte fallet inom alla politikområden. Kommissio- nens generalsekreterare Cathrine Day har i ett offentligt tal våren 2006 uttryckligen lovat att hon inte ska släppa igenom viktigare förslag från kommissionen om de inte återföljs av balanserade IA.

Dessa konsekvensbedömningar spelar allt större roll i den politiska förhandlingen i rådet och i EP. En del länder använder IA i filibustersyfte för att söka stoppa eller försena en behandling. En diskussion har också påbörjats om inte även rådet och EP bör bifoga IA till sina ändringsförslag.

Naturvårdsverket anser att dessa konsekvensbedömningar har en mycket stor bety- delse och mycket talar för att de kommer att få allt större roll framöver. Det är också klart att dessa ännu inte är systematiskt genomförda inom hela kommissio- nen. Det är angeläget att Sverige bevakar denna fråga noga. IA är kanske det vikti- gaste instrumentet för att sektorintegrationen kan genomföras och de är en mycket

viktig del av hållbar utveckling. Om inte utvecklingen går mot en mer balanserad tillämpning så bör Sverige verka för att konsekvensbedömningarna blir en del av den översyn som ska göras av SDS hösten 2009. Miljömålsrådet har nyligen be- ställt underlag vad avser konsekvensbedömningar från myndigheterna i den fördju- pade utvärderingen 2008. Detta kan bli ett underlag inför svenska agerandet i EU. Sverige bör verka för att IA genomförs med god balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna. Det är också angeläget att man i konse- kvensanalyserna beaktar olika tidshorisonter. På svensk sida bör också beredskapen att hantera IA förbättras. Naturvårdsveket föreslår att överläggningar inleds med M-dep. om hur man på svensk sida ska hantera dessa IA när de kommer.

Genomförandefrågor nämns regelbundet som en av de stora svagheterna i EU- politiken. Idag har kommissionen inga möjligheter att helt uppfylla de krav som fördraget ställer, nämligen säkerställa fullt genomförande. En diskussion har påbör- jats om att överlåta mer makt över genomförandet till nationella myndigheter. Tan- ken är intressant och skulle kunna innebära smidigare förfarande och snabbare hantering av ärenden. Men så länge som det är stora skillnader mellan medlems- länderna i genomförandefrågor finns uppenbara risker med en sådan överföring. För att ett sådant system ska fungera fordras starka oberoende nationella myndig- heter som säkerställer en likartad procedur för samtliga medlemsländer. Av såväl miljö- som konkurrensskäl är det angeläget att en så likformad tillämpning äger rum som möjligt.

Under hösten 2006 kan kommissionen komma med ett meddelande om ev. förslag till en revidering av tillsynsdirektivet30_{. Det kan innebära att rättsakten kommer} upp till omförhandling under de närmaste åren.

Samarbetet inom IMPEL har utvecklats och blivit en allt viktigare del i genomfö- randeproblematiken. Med den erfarenhet av genomförandefrågor i medlemsländer- na som samlas i IMPEL har man också kunnat bidra med förslag till förbättringar vid revideringar av direktiven. Naturvårdsverket ställer sig positivt till att i ökad uträckning ta till vara IMPELs erfarenheter vid framtagande av nya eller reviderade rättsakter.

Rapporteringsfrågor. Kommissionen avsåg för ett par år sedan att komma med förslag till ett nytt ramdirektiv för rapportering. Det är nu inte längre aktuellt. Istäl- let går nu utvecklingen – under viss ledning av kommissionen i samarbete med EEA (den europeiska miljöbyrån, JRC (EU:s forskningsinstitution) och Eurostat (EU:s statistikbyrå)– mot ett gemensamt ”informationssystem” där data skall lagras nära källan. Systemet benämns SEIS (Shared Environment Information System) och bygger på principen att det är medlemsländerna som ska svara för att hålla

30

uppdaterad miljödata som EEA kan få direkt tillgång till. Sverige har välkomnat denna utveckling, något som kan effektivisera data- och informationsöverföringen till EU:s institutioner. Denna utveckling kan leda till en viss revidering av lagstift- ningen de kommande åren.

Forskningsfrågorna. Ett gott forskningsunderlag är avgörande för att kunna föra en framåtsyftande miljöpolitik. Kraven på gott forskningsunderlag ökar i rådet och EP. På de områden där gott forskningsunderlag finns blir ofta förhandlingslösning- arna bättre. EU:s resurser för miljöforskning har kraftigt ökat under senare år. EU:s 7:e ramprogram (2007-2013) för forskning och utveckling inleds 2007 och en halv- tidsutvärdering ska göras senast 2010. Utvärderingen av det 6:e ramprogrammet väntas under det första halvåret 2008 och kan eventuellt resultera i slutsatser under det tjeckiska eller det svenska ordförandeskapet.

Inom EU förs för närvarande en diskussion om inriktningen på det framtida forsk- ningssamarbetet. ERA-net (samarbetsnätverk mellan forskningsfinansiärer i Euro- pa) roll förstärks alltmer. Det är inte uteslutet att besluten om fördelning av EU:s forskningsmedel alltmer förs över från kommissionen till Eranets.

Systemet med årliga möten ”Science and Policy” väntas fortsätta. Sverige bör ha beredskap att ordna en sådan konferens. Det är naturligt att då välja ett tema kring någon av de stora frågorna som väntas komma upp, dvs. klimat, biologisk mång- fald eller hållbar utveckling. Inom hållbar utveckling nämns ökad resurseffektivitet alltmer.

Genom framväxten av ERA-net har behov uppstått av också mer övergripande och framtidsinriktade forskningsdiskussioner på EU-nivå. Detta gäller även på miljö- området. Sådana diskussioner har tidigare skett inom ramen för Bridging the gap. Ett tänkbart ämne för ett forskningsseminarium inom ramen för ERA-net kan vara genomförandeproblematiken av EU-lagstiftning. Ett sådant seminarium bör med fördel kunna ordnas med de två andra ordförandeländerna och med svenska forsk- ningsfinansiärer som Mistra och Formas.