Marina och sötvattenfrågor

Miljömål: Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård

y

y

y

Marina- och sötvattenfrågor är prioriterade frågor i den svenska EU-politiken på miljöområdet. I propositionen. 2004/05:150 ”Svenska Miljömål” lyfts marina frå- gor fram där samverkan i EU och internationellt fordras för att uppnå svenska mil- jömålen. Under år 2005/06 stod den svenska regeringen värd för två ministermö- ten, ett om Östersjön och ett om sjöfartens och fiskets miljöpåverkan i Nordsjön som ytterligare understryker att Sverige uppfattas som aktivt och drivande i marina miljöfrågor.

Hösten 2005 lade kommissionen fram den tematiska strategi för marina miljön22_. Man presenterade också ett förslag till marint ramdirektiv23_{. Det finska ordföran-} deskapet avser att utarbeta rådsslutsatser om strategin till oktobermånads miljömi- nistermöte. Vidare har man startat behandlingen av ramdirektivet. En första över- enskommelse i miljöministerrådet kan väntas under våren 2007 under det tyska ordförandeskapet. Den andra läsningen kan beräknas avslutas under år 2008, väl före det svenska ordförandeskapet.

I slutet av maj 2006 presenterade kommissionen en s.k. grönbok om den maritima politiken. Den har nu lagts ut för konsultationer till sommaren 2007. Ett kapitel behandlar miljöfrågor och man hänvisar tydligt till arbetet med den marina politi- ken. Däremot nämns inte miljön särskilt ingående i övriga kapitel i grönboken. Efter konsultationsförfarandet avser kommissionen att presentera en vitbok och därefter komma med ett eventuellt maritimt lagförslag. Detta beräknas dock ske först under år 2008.

I den marina strategin och direktivet försöker kommissionen för det första att enas om ett gemensamt mål – vision – för samtliga EU- hav. Man föreslår begreppet ”god miljöstatus” som uttryck för allmänna målsättningar. För det andra föreslås att de regionala havskonventionerna ska utarbeta målsättningar för resp. hav. En viktig uppgift föreslås läggas på de regionala havskonventionerna, för svensk del Helcom (Östersjön) och OSPAR (Nordsjön och Nordostatlanten). Ekosystemansatsen ska prägla arbetet. Kommissionen föreslår att målsättningen god miljöstatus ska uppnås 2021.

Från svensk sida har EU:s initiativ välkomnats. De svenska synpunkterna har bl.a. varit att tidtabellen borde vara mer ambitiös. Under alla omständigheter ska man ha möjlighet att inom en region enas om en mer ambitiös tidtabell. Sverige har väl- komnat att stor tonvikt läggs vid att utarbeta konkreta målsättningar och åtgärds- planer för de olika haven och att arbetet till stor del kommer att bygga på de regio- nala havskonventionerna. Sverige har också föreslagit att Östersjön ska bli ett för- söksområde, något som dock miljökommissionären Dimas hittills ställt sig tveksam till.

Under de kommande ca två åren kommer marina direktivet att förhandlas. Det marina direktivet kommer under alla omständigheter vara färdigförhandlat före det svenska ordförandeperioden.

22

Thematic Strategy on the Protection and Conservation of the Marine Environment, Brussels, 24.10.2005, COM(2005)504 final

23_{Proposal for a directive of the European parliament and of the council establishing a Framework for}

Community Action in the field of Marine Environmental Policy, (Marine Strategy Directive), Brussels, 24.10.2005, COM(2005) 505 final, 2005/0211 (COD)

Svenska prioriteringar

Sverige bör fortsätta att vara drivande i förhandlingarna om ett marint direktiv. Regioner bör ha möjlighet att besluta om mer ambitiösa tidsplaner. De regionala konventionerna bör ges en viktig roll i direktivet. Arbetet med Baltic Sea Action Plan kan tjäna som exempel i kommande EU förhandlingar. Åtgärdsplanerna bör ges hög prioritet.

För svenskt vidkommande kan det bli en behandling av den maritima politiken under det svenska ordförandeskapet ifall kommissionen kommer med mer konkreta förslag. Sverige bör också framföra synpunkter redan under innevarande konsulta- tioner.

Sverige bör etablera nära samråd med det tjeckiska ordförandeskapet, som inte kan förväntas lägga lika mycket för de maritima frågorna som Sverige. Bland annat skulle kunna övervägas att bistå Tjeckien med expertis på marina och maritima frågor under första halvåret 2009.

En fråga som Sverige drivit länge är frågan om marint skräp. Inom ramen för den kommande översynen av EU:s hamndirektiv bör Sverige driva kravet att skräp ska kunna tas i hamn utan att t. ex fiskare ska behöva betala för detta.

Samarbetet EU - Ryssland är av stor betydelse för främst Östersjöarbetet. Ryss- lands engagemang har varit lågt under senare år. Som föreslås i kapitel 5.10 om ett fortsatt samarbete mellan EU och Ryssland på miljöområdet så anser verket att havsfrågor bör ingå som en viktig dagordningspunkt.

En fråga som Sverige bör driva inom den maritima politiken är sjöfartens luftut- släpp (se avsnitt 5.4). Under det svenska ordförandeskapet hålls ett ordinarie gene- ralförsamlingsmöte i IMO, FN:s sjöfartsorganisation. Viktiga miljöfrågor står då på dagordningen (se kapitel 6).

Som det ser ut idag kommer inga nya och större färskvattenfrågor upp på rådets bord under kommande år. Genomförandet av ramdirektivet för vatten24 _{kommer att} ske i andra fora. År 2009 ska de nationella åtgärdsprogrammenlanerna enligt ram- direktivet vara fastställda. Det går inte att utesluta att frågan kan komma upp på ministerrådets dagordning om många länder begär undantag och förlängda tids- gränser.

24

Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vatten.