Luftfrågor

Miljömål: Frisk luft, Bara naturlig försurning

x Luftfrågorna bör förbli högt prioriterade under kommande år

x Sänkta partikelhalter i det kommande luftdirektivet bör vara ett centralt element

x Förhandlingarna om det nya takdirektivet för 2020 blir hu- vudfrågor under 2008/09 och samordnas med ev. omför- handling av Göteborgsprotokollet inom ECE

x Arbetet med nya fordonsdirektiv fortsätter

x Sjöfartens luftproblem bör särskilt uppmärksammas

Arbetet med luftfrågor inom EU utgår från den tematiska strategin CAFE (Clean Air for Europe) som presenterades 200519. Vid miljöministermötet i mars 2006 antogs riktlinjer, som om de står sig till de slutliga besluten, kan innebär att EU för första gången fattar beslut om att i vissa avseenden minska sina miljöambitioner. Ett till strategin knutet luftdirektiv har förhandlats fram under 2005/06. Nytt är att reglering för partiklar PM 2,5 införs som bland annat innebär en målsättning att minska halterna med 20 procent.

De kommande åren kommer luftfrågorna att domineras av arbetet med att slutföra förhandlingarna om luftkvalitetsdirektivet, genomförande och uppföljning av det gällande takdirektivet20 för år 2010 samt arbetet med att utarbeta ett nytt takdirek- tiv för år 2020. Parallellt med detta kommer det s. k. Göteborgsprotokollet om kvävereduktioner i Europa att omförhandlas inom FN:s Europakommission, ECE. Av största vikt för det europeiska luftarbetet är de olika direktiv som kommer att framförhandlas inom energi- resp. transportområdet (se kapitel 6).

19

”Thematic Strategy on air pollution”, Brussels 21.9.2005, COM(2005) 446 final.

20

Förhandlingar om det nya luftkvalitetsdirektivet kommer i bästa fall slutföras under det finska ordförandeskapet hösten 2006 eller tidigt under 2007. Och om inga för- seningar uppstår kommer kommissionen att under hösten 2007 presentera sitt för- slag till nytt takdirektiv för år 2020. Eventuellt sker detta samtidigt som man pre- senterar förslag till revideringar av IPPC direktivet. Dessa kan komma in i en avgö- rande beslutsfas under det svenska ordförandeskapet.

Arbetet med begränsningar av vägfordons luftutsläpp fortsätter. Förhandlingar pågår om EURO 5 och EURO 6 vad avser lätta bilar. I slutet av 2006 eller i början av 2007 kommer kommissionen att presentera sitt EURO VI förslag avseende tunga fordon21_{. Därefter kan det komma ett ytterligare förslag för lätta bilar, EURO} 7 under 2007. Förhandlingarna kan komma att pågå under hela 2008 och ev. läng- re. Även existerande motorcykeldirektiv ska omförhandlas. Vidare diskuteras skärpta krav för eldning med fasta bränslen eftersom det är en stor källa till utsläpp och har stor potential för kostnadseffektiv reduktion.

Svenska prioriteringar

Sverige har sedan länge varit en aktiv och drivande part i EU:s luftarbete, liksom i den Europeiska luftkonventionern LRTAP. Naturvårdsverket anser att Sverige även fortsättningsvis bör ge hög prioritet åt detta arbete, särskilt som det för närva- rande finns bromsande krafter på luftområdet inom EU. Verket har tidigare redovi- sat att med den måttliga ambitionsnivå som återfinns i CAFE så kommer det bli svårt att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Sverige har goda möjligheter att ta initiativ och inta en ledande roll vid det kommande mötet i Göteborg om Europas fortsatta luftvårdsarbete, vid det kommande mötet i Sverige våren 2007, ”Saltsjö- baden III”. En svårighet som verket också tidigare redovisat är att Sverige har svå- righeter att klara kravnivåerna i takdirektivet 2010 utan ytterligare stora ansträng- ningar. Det är därför viktigt att aktivt driva det kommande luftdirektivets mål om sänkta partikelhalter för att även lokalt begränsa utsläppen.

Förhandlingar om det nya takdirektivet för 2020 bör bli den enskilt viktigaste för- handlingsfrågan före och ev. under det svenska ordförandeskapet. En ev. omför- handling av Göteborgsprotokollet bör också vara en svensk huvudfråga. Fordonsdi- rektiven är liksom tidigare svenska hjärtefrågor.

I luftarbetet bör Sverige stödja ansträngningarna att få bättre synergier med kli- matarbetet. Det gäller främst åtgärdssidan. Hittills har klimat och luftarbetet till stor del behandlats separat. Inom kommissionen och EEA uppmärksammar man

21

Frågan förs över från Naturvårdsverket till Vägverket i början av 2007 men står kvar på miljöminister- rådets dagordning.

denna problematik alltmer och har vidtagit organisatoriska förändringar för att kunna underlätta en sådan samordning.

Sverige bör även vara drivande för att föreslå åtgärder för att minska utsläppen från enskilda fastbränsleanläggningar. Kraven bör enligt verkets uppfattning utformas så att det möjliggör en utveckling av biobränsleanvändningen.

Sjöfartens andel av luftföroreningarna ökar i Europa och i den deklaration som antogs vid Nordsjömötet i Göteborg i maj 2006 sägs att om inte kraftfulla åtgärder vidtas kommer sjöfartens andel av Europas totala luftutsläpp att uppgå till ca 50 procent framåt 2020. Naturvårdsverket anser att Sverige bör driva på det interna- tionella arbete med att begränsa den internationella sjöfartens luftutsläpp. Det gäll- er i första hand att söka minska svavel och kväveutsläppen samt att verka för bättre kvalitet på bunkeroljorna. FN:s internationella sjöfartsorganisation, IMO, är den huvudsakliga arenan för dessa förhandlingar. Vid generalförsamlingen hösten 2009 är förhoppningen att IMO ska kunna ta beslut om en revidering av Marpol VI. Denna förhandling kan därför komma att ske under svenskt EU ordförandeskap. Sverige bör därför redan nu aktivt verka för att frågan kommer upp på dagordning- en 2009.

Det finns ny forskning som visar att luftföroreningar inte längre bara ska ses som regionala problem. Luftföroreningar transporteras längre distanser än man tidigare trott. Det gör att frågan kan komma upp även på global nivå inom ett par år. Sveri- ge bör ha god beredskap för en sådan utveckling.