På EU-nivå bedöms vuxenutbildningen ge alla en möjlighet att förvärva nyckelkompetenser. Ett av de viktigaste budskapen är dock att traditionella system måste stöpas om för att bli mer öppna och flexibla, så att medborgarna får tillgång till individuella utbildningsvägar som passar deras behov och intressen, och därigenom i verklig mening får få lika möjligheter under hela livet. (KOM, 2007, 558 s.2) Vidare skriver man att vuxenutbildning inte alltid har fått det erkännande den förtjänar i form av synlighet, politiska prioriteringar och resurser, trots att livslångt lärande är ett område som lyfts fram politiskt de senaste decennierna. Denna klyfta mellan politisk retorik och verklighet är ännu mer slående med tanke på de stora utmaningar EU står inför (KOM, 2006, 614 s.3).
Förordet till den europeiska strategin för hållbar tillväxt, EU 2020, inleds
med uppmaningen: 2010 måste bli en nystart för EU.32 Strategin formulerades
efter två års ekonomisk kris där miljoner människor blev arbetslösa och skuldbördan i många länder hastigt ökade. Krisen beskrivs som en varningssignal: ”ett ögonblick då vi inser att om vi fortsätter i samma spår som tidigare blir resultatet en stegvis tillbakagång och vi hamnar i andra ledet i den nya världsordningen”. Det beskrivs också som ett sanningens ögonblick
för EU. ”Det är nu vi måste vara djärva och sikta högt. EU måste komma på
rätt spår igen, och sedan stanna där”. Strategin handlar om att skapa fler
arbetstillfällen, bättre livskvalitet och hållbar tillväxt för alla, med fler nya jobb och en tydligare riktning för samhällsutvecklingen. Därefter har mycket fortsatt precis som tidigare.
11. Västra Götalandsregionen
Rapporten avser primärt villkoren för vuxenutbildning i VG-regionen, och det finns därför anledning att kortfattat relatera till regionen och dess profil i några avseenden. Företrädesvis avses sysselsättning, arbetslöshet och
utbildningsfrågor, men även en kortfattad analys av styrkeområden.33
Sysselsättning och arbetslöshet är två mått på hur många människor i vissa åldersgrupper som befinner sig i eller utanför arbete. Tillsammans med en beskrivning av regionens strukturomvandling, analys av styrkeområden och demografi, kan arbetsmarknads- och utbildningsdata ge en uppfattning om en regions grad av sårbarhet. Den för oss underliggande frågan är vilken roll och funktion vuxenutbildning skulle kunna ha som ett verksamt instrument för att dels parera ogynnsamma förändringar, dels bidra till en positiv utveckling.
Under åren 1968 till 2010 har befolkningen i regionen vuxit med 19 %, vilket motsvarar befolkningsökningen i riket som helhet. Men ett antal kommuner inom regionen har en negativ befolkningsutveckling. Oavsett vilken data som granskas finns en centrum-periferidimension; inom regionen i stort och inom respektive kommunalförbund.
Om vi kortfattat studerar sysselsättningen i regionen och enskilda kommuner sedan mitten av 1980-talet, kan några generella slutsatser dras. Vid den tidpunkten låg sysselsättningsgraden för befolkningen i åldrarna 20-64 år på över 80 %, vilket måste anses vara en mycket hög nivå, inte minst ur internationell jämförelse. När lågkonjunkturen slår till i början av 1990-talet sjunker sysselsättningen kraftigt och ökar först under perioden 1998-2008. Då drabbas regionen av den internationella finanskrisen och en ny lågkonjunktur inträffar med minskad sysselsättning som följd. Regiondata för år 2010 visar emellertid att sysselsättningen aldrig riktigt återhämtade sig till 1980-talets siffror när den internationella lågkonjunkturen inträffade 2008. Om vi granskar enskilda kommuner inom regionen, så är det knappast någon kommun som helt återhämtar sig, i betydelsen att man återfår 1980-talets höga sysselsättningstal. Skillnaden mellan enskilda kommuner är dock betydande. Om man jämför kommuner som klarat sig bäst igenom de två djupa
33 Se Karta över demografisk sårbarhet 2011, baserad på tio indikatorer. Västra Götalandsregionen. Källa: NORDREGIO; Nordic Centre for Spatial Development.
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
58
lågkonjunkturerna (t.ex. Kungsbacka, Stenungsund, Lerum) så handlar det om en minskad sysselsättningsgrad på ca 4 % från mitten av 1980-talet och år 2008 innan krisen är ett faktum. De kommuner som haft svårast att uppnå återhämtning (t.ex. Gullspång, Lilla Edet) minskar sysselsättningen under perioden med ca 7-8 %. Efter den akuta krisen 2008/09 har det åter skett en återhämtning av sysselsättningsgraden.
Arbetslösheten speglar förändringen i sysselsättningen. Arbetslösheten ökade dramatiskt 1992/93, efter den ekonomiska kris som Sverige skapade på egna meriter. Återigen är variationen mellan enskilda kommuner betydande. I Dals Ed, som exempel på en sårbar kommun, steg arbetslösheten till hela ca 16 %. Arbetslösheten sjunker kraftigt under den mellanliggande högkonjunk-turen och är som lägst ca 2 % i enstaka kommuner. I Dals Ed, för att återknyta till exemplet ovan, är arbetslösheten ca 4 % år 2006. För inte så länge sedan ansågs 4 % arbetslöshet vara en hög siffra, idag är nivån snarare 7-8 %. Vi anpassar oss snabbt till nya förhållanden. Det finns anledning att i detta sammanhang erinra om debatten om jämviktsarbetslöshet, dvs. den arbetslöshet som förutsätts för att inte inflationen skall stiga över viss nivå till följd av för stor efterfrågan på arbetskraft. Den bakomliggande teorin säger att stor efterfrågan på arbetskraft, i kombination med lågt utbud, driver upp lönenivån, som i sin tur driver prisutvecklingen och därmed inflationen. Idag anges jämviktsarbetslösheten till ca 7.5 %, och för två mandatperioder tillbaka i tiden till ca 4 %.
Studier genomfördes 2012 av de demografiska utmaningar som många regioner och kommuner står inför när andelen av befolkningen i arbetsför ålder minskar, allt fler blir äldre och bristen på kompetent arbetskraft antas växa. (www.nordregio.se). En granskning av de databaser som finns tillgängliga för VG-regionen visar på utomordentligt stora skillnader mellan enskilda kommuner. En sammanfattande beskrivning av dessa skillnader
framgår också av den demografiska sårbarhetskartan som tagits fram utifrån tio
indikatorer. Bland kommuner med hög sårbarhet finns, inte helt överraskande, Dalslandskommunerna, som kännetecknas av hög arbetslöshet under såväl den ekonomiska krisen 1992/93 som under den senaste internationella finanskrisen. Men även 2003/04 hade dessa kommuner och ytterligare ett antal andra förhållandevis hög arbetslöshet, vilket tyder på en relativt stor konjunkturkänslighet. Andra kommuner som hör till den här gruppen är exempelvis Gullspång, Töreboda, Karlsborg i Skaraborg och några kommuner i Sjuhärad som t.ex. Svenljunga och Ulricehamn. Av regionens 49 kommuner