4. D EN OFFENTLIGT FINANSIERADE VUXENUTBILDNINGEN
4.6 Folkbildning
Till folkbildning räknas folkhögskolor, studieförbund och
studerande-organisationer inom folkhögskolan. Statens stöd till folkbildning har till syfte
att bidra till att stärka och utveckla demokratin, vilket bygger på att folkhögskolor och studieförbund har en god spridning över landet och att de utövar en pedagogik som deltagare med olika bakgrund och förutsättningar kan tillgodogöra sig.
Antalet deltagare i studiecirklar och långa folkhögskolekurser är störst i landets glesbygdskommuner. Kvinnorna är generellt fler än männen inom folkbildningen. År 2013 var 61 % av folkhögskolornas deltagare i långa kurser och 64 % av studieförbundens deltagare kvinnor. Folkhögskolornas deltagare är i allmänhet yngre än studieförbundens och deltagarna i allmän kurs är yngst. Medelåldern var 28 år bland deltagarna i allmän kurs och 33 år bland deltagarna i särskild kurs 2013. Medelåldern bland studieförbundens deltagare samma år var nästan 48 år. Andelen utrikes födda ökar inom folkhögskolans långa kurser. På folkhögskolans allmänna kurs var 38 % av utrikes födda och på de särskilda kurserna var andelen utrikes födda 17 %. Inom studieförbundens studiecirklar var 16 % av deltagarna utrikes födda och inom annan folkbildningsverksamhet anordnad av studieförbunden var 10 % av deltagarna detta år utrikes födda.
Folkhögskola
Alla folkhögskolor har en egen profil som kommer till uttryck dels genom det kursutbud som skolan erbjuder, dels genom kursövergripande teman. Speciellt för folkhögskolan är den pedagogiska miljön som präglas av erfarenhetsbaserade studier, sammanhållna studiegrupper, samtalsbaserad och ämnesövergripande undervisning (Skolverket). Många folkhögskolor kan erbjuda boende i internat. Undervisningen är avgiftsfri men deltagaren måste betala för kurslitteratur, material, mat och eventuellt boende. Folkhögskole-kurser berättigar till studiestöd från CSN. Folkhögskolan vänder sig till alla vuxna över 18 år. Till de allmänna kurserna har folkhögskolorna inga speciella inträdeskrav. Man kan börja på olika nivåer beroende på tidigare skolbakgrund. Till de mer specialiserade kurserna ställs det däremot ibland krav på förkunskaper eller arbetsprov. Folkhögskolan är en skolform med stor frihet och självständighet. Genom att fatta beslut i enlighet med förslagen i
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
28
Bet.2013/14:KrU8, Rskr. 2013/14:379) har riksdagen för första gången fastställt ett eget mål för folkbildningspolitiken. Det nya målet lyder:
Folkbildning ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Vissa ramar anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977;
1998:973)" och i de villkor och riktlinjer som Folkbildningsrådet har fastställt för verksamheten, t ex beträffande studieomdömen. I övrigt formulerar varje folkhögskola och dess huvudman målen för skolans verksamhet och ansvarar för utformning och innehåll.
I landet finns idag totalt 150 folkhögskolor. Hösten 2013 erbjöd folkhögskolorna långa kurser i 137 av landets kommuner. 104 folkhögskolor är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar. 44 folkhögskolor drivs av landsting eller regioner. I Västra Götaland finns 20 folkhögskolor och fyra folkhögskolefilialer. Allmänna kurser finns på alla skolor. Utöver det erbjuder skolorna en mångfald av kurser, såsom behandlingspedagog, resandekurs, feminism och måleri. På 15 av folkhögskolorna finns möjlighet att bo på internat. Sju av folkhögskolorna har Västra Götalandsregionen som huvudman.
Under 2013 deltog i genomsnitt 28 465 personer per termin i folkhög-skolans långa kurser. Vidare deltog i genomsnitt 42 715 personer per termin i korta kurser. Av dessa var det 6 490 personer som deltog i olika slag av uppdragsutbildningar, t.ex. studiemotiverande folkhögskolekurs (Prop. 2014/15:1 )
Samtidigt som det nya målet för folkbildningen beslutades föreslog regeringen en ny modell för oberoende samlad utvärdering av folkbildningen.
Studieförbund
Studieförbunden är Sveriges största mötesplats för bildning och
kultur. Studieförbunden finns över hela landet. Hit söker sig människor i alla
åldrar för att lära och utvecklas tillsammans med andra. En studiecirkel är en liten grupp som lär sig tillsammans. Deltagarnas intresse styr ämnet. Det finns några kännetecken för studiecirklar:
• Det är alltid frivilligt att delta.
• Deltagarna är aktiva och söker kunskap gemensamt. • Alla i cirkeln bidrar till att nå målen.
4.DEN OFFENTLIGT FINANSIERADE VUXENUTBILDNINGEN
• Deltagarna har stort inflytande i cirkeln – inga centrala kursplaner finns. • Studieförbunden samarbetar föreningar och anordnar cirklar.
• Många startar en studiecirkel på eget initiativ. Ofta är det en grupp människor som känner varandra och bestämmer sig för att lära sig något tillsammans.
De studiecirklar som genomförs ligger till grund för offentliga bidrag till studieförbunden. Därför finns det tydliga regler för studiecirklar. Alla studiecirklar har en ledare, en plan för vad man vill uppnå och ett studiematerial. Studiecirkeln har minst tre träffar, men pågår ofta längre. Vanligtvis deltar mellan tre och tio personer. Studieförbundens cirkelverksamhet kan genomföras i olika sammanhang: Varje år anordnas drygt 276 000 cirklar med nästan 1,8 miljoner deltagare, varav ca 664 000 är unika deltagare (varje person räknad endast en gång oavsett hur många studiecirklar personen deltagit i under året). Många fler deltar i studieförbundens kursverksamhet. Studieförbunden anordnar också kulturprogram. Det kan vara föreläsningar, föreställningar, utställningar och andra kulturella evenemang. Mycket av det som visas upp har skapats i studieförbundens cirklar och i samarbete med kulturföreningar. Många kulturprogram ger även plats för professionella kulturutövare och föreläsare.
Det finns 11 studieförbund i landet. Studieförbunden har cirkelverksamhet i alla kommuner. Under 2013 deltog 648 700 unika personer i olika former av studiecirkelverksamhet. Vidare deltog 380 500 personer i annan folkbildnings-verksamhet (Prop. 2014/15:1 ).
4.6 Statlig finansiering
Tabell 4: Budgeterade statsbidrag angivet i miljoner kronor åren 2010-2015.
Skolform 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Vuxenutbildning11 2 945 881 3 350 142 2 251 849 2 671 505 2 908 449 2 876 654 Folkbildning 3 260 013 3 274 817 3 308 521 3 547 000 3 625 000 3 671 432
Källa: Regeringens budgetpropositioner 2010 - 2015
5. Validering
Validering av individuell kompetens är att värdera, bedöma, ge erkännande åt människors kunskap och kompetens, oberoende av var, när och hur man har lärt sig. Det är när lärande och bedömning är skilda åt i tid och/eller rum. Genom validering synliggörs en individs kunnande som kan underlätta ”förflyttning” och utnyttjande av dennes kunskap och kompetens (Andersson, Fejes 2010).12 De kan också tillgodoräknas i syfte att förkorta studietiden.
Begreppet validering introducerades 1996 av Kunskapslyftskommittén. Det var en viktig del av den infrastruktur som skulle etableras för att
möjliggöra ett livslångt lärande
.
Regeringens tillsatte 1999 en utredning sombl. a. skulle lämna förslag på hur validering skulle kunna tillämpas vad det gällde tillvaratagande av invandrares kompetens (Dir. 1999:86, 2000:84, och 2001:47). I uppdraget ingick att organisera och leda tre pilotprojekt i syfte att utveckla modeller och metoder för validering av utländsk yrkeskompetens på bl.a. gymnasial nivå. Urvalet av orter gjordes mot bakgrund av dels den kännedom man vid utredningens början hade i landet om validering eller bedömning av vuxnas utbildningsstatus och nivå, dels den spridning av orter som direktiven angav. För inriktningen ”validering på nationell nivå för små målgrupper och branscher” valdes Katrineholms kommun, Södermanlands län. För inriktningen ”större län med tillväxt” valdes Skåne län med Kristianstads kommun som pilotort. För inriktningen ”typisk storstadsregion” valdes Göteborgs kommun, Västra Götalands län, då man där redan ansågs ha kommit långt i utvecklingen av valideringsmodeller. Projektet pågick till 2001.
Regeringen tillsatte 2003 en valideringsdelegation som fick i uppdrag att lämna författningsförslag rörande dels genomförande av validering, dels hur
resultatet av en validering skulle dokumenteras. I författningsförslaget skulle
ingå en definition av begreppet validering. Valideringsdelegationens slutförde sitt uppdrag 2007. I slutbetänkandet redovisades att man främst fokuserat sitt
12
Se även. Andersson, P. (2008). National policy and the implementation of recognition of prior learning in a Swedish municipality. Journal of Educational Policy. 23:5, 515-531; Andersson, P. & Fejes, A. (2005). Recognition of prior learning as a technique for fabrication of the adult learner: a genealogical analysis on Swedish adult education policy. Journal of Educational Policy. 20:5, 595-613.
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
32
utvecklingsarbete på en samverkan med de organisationer på arbetsmarknaden och inom utbildningssektorn som man bedömde behövde medverka för att validering skulle få nationell legitimitet samt med de aktörer som kunde erbjuda valideringsmöjligheter som byggde på kvalitet och likvärdighet.
Delegationen gav slutrapporten underrubriken Mot en nationell struktur då man
ansåg att valideringsfrågan behövde ytterligare tid och utvecklingsinsatser för att etablera en nationell struktur för validering, som täckte både arbetsmarknaden och utbildningssektorn. Man menade dock att man var ett gott stycke på väg.
Valideringsdelegationen föreslog bl.a. följande:
• en myndighet bör åläggas det övergripande ansvaret för fortsatt utveckling inom arbetet med validering
• kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa ska verka för att individ ges möjlighet att valideras
• varje region bör om det är möjligt upprätta en regional samverkan kring valideringsinsatser
• staten ska stödja kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring kring validering
• individen ska beredas möjlighet till försörjning under validering utan kostnad för individen
• validering som anordnas på initiativ av kommun, Arbetsförmedling, Försäkringskassan eller arbetsgivare ska finansieras av respektive part • en professorstjänst bör inrättas för att fortlöpande bedriva forskning
och utvärdering av valideringens effekter
• målen för lärarexamen bör förtydligas avseende förhållningssättet till informellt och icke-formellt lärande
Dessutom föreslog man följande definition av validering, som idag är antagen i Skollagen som beslutades 2010:
”Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats”.
Enligt skollagen får validering ske inom ramen för alla kurser och ska utgå