respektive Stimulerande möten – får antas ge idéer om hur de övergripande målen skall kunna infrias. Den kanske mest konkreta framställningen handlar om en underrubrik till Stimulerande system, nämligen Livslångt lärande. Här framgår i klartext att kontinuerlig kompetensutveckling för alla är av största betydelse, för att såväl individer som näringsliv skall kunna bevaras men också utvecklas. Ytterligare två konkreta aspekter handlar om att validering av människors erfarenheter skall utvecklas och att en inventering av kommande och framtida behov skall prioriteras.
Fyrbodal inleder sitt tillväxtprogram med en kortfattad regional historieskildring. Man konstaterat att förutsättningarna väsentligen skiljer sig mellan delregionens olika geografiska områden. Näringslivet har en bas i den industritekniska traditionen. Den maritima sektorn är stark, och har visat sig ha god omställningsförmåga. En av de svagheter man nämner i tillväxtprogrammet är den förhållandevis låga utbildningsnivån och den demografiska utvecklingen, men även den smala branschstrukturen och brister i infrastrukturen. Också i Fyrbodal är entreprenörskap en framträdande välgångsfaktor, tillsammans med attraktivitet för boende och besökande samt energi- och miljöteknik. Inom samtliga tre prioriterade områden finns samverkan mellan utbildning och arbetsliv samt pedagogisk utveckling som medel för att nå målen, och därmed också vuxenutbildning kan man anta. Högskolan Väst har stor betydelse för Fyrbodal.
Fyrbodal har låtit en extern part utvärdera sitt tillväxtprogram efter de första tre åren. Sammanfattningsvis kan man med ledning av denna utvärdering säga att det går sakta framåt, men att man har formulerat en del mål med låg grad av relevans i förhållande till de prioriterade insatserna. Till exempel satsade Fyrbodal mycket pengar på besöksnäringen trots att detta inte prioriteras i det övergripande programmet. Utvärderarna skriver att berednings- och beslutsprocesser i Fyrbodal respektive VG-regionen inte går helt i takt med varandra. Den enskilt största budgetposten under de tre inledande programåren riktades till målområdena Attityder, Nya företag, Affärsutveckling befintliga företag, Industrinäringen och Maritim näring.
I tillväxtprogrammet för Skaraborg, som utarbetats utifrån
rekommendationer från den tidigare programperioden, söker man det
skaraborgska. För att identifiera det skaraborgska har analysavdelningen vid
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
66
utveckling. 35 Huvudresultatet är intressant och manar till eftertanke. De
grundläggande strukturella förhållanden i Skaraborg som helhet beskrivs som svaga i förhållande till kunskapsekonomins krav. Den ekonomiska basen är diversifierad, men spets saknas och kunskapsbasen är förhållandevis låg, vilket utbildningsnivån också återspeglar. Skaraborg kännetecknas av befolkningsmässig homogenitet, snarare än av mångfald. Den tydligaste tillgången är en befolkningsrik lokal arbetsmarknad. De lokala arbetsmarknaderna i regionen har emellertid vuxit samman alltmer. Tillgänglighet till såväl Göteborgs som Stockholm anges också som en styrka.
Utifrån en översikt över delregionen decenniet innan rapporten kan man dra slutsatsen att konkurrenskraften mot omvärlden blivit svagare. Även om såväl produktion som produktivitet inom kärnverksamheterna jordbruk, livsmedel och fordonsindustri ökade, så hade Skaraborg svårt att öka sina marknadsandelar i en omfattning som resulterade i fler arbeten. I en utvärdering av Skaraborgsprogrammet konstaterar man emellertid att alltför stor tyngd lagts på industritunga och mansdominerade branscher. Även om utbildningsnivån ökade, så skedde denna ökning i långsammare takt än för omvärlden. En i sammanhanget viktig uppgift är att nettoutflyttningen av personer i åldersgruppen 18-29 år minskat. Detta antogs vara en effekt av de
två högskolorna i regionen.36 Dock kom man fram till att
kunskaps-utvecklingen i mötet mellan högskola och samhället i övrigt behöver öka. Övergripande för tillväxtprogrammet var att göra Skaraborg till en sammanhållen internationellt konkurrenskraftig region genom en långsiktigt kunskapsdriven utveckling. Med väl sammanhållen avsågs bland annat lokala marknader för utbildning, arbete och fritid. En åtgärd för att nå målet är hållbara system för FoU och kompetensförsörjning, samt jämställdhet och integration.
Programmet följdes upp av ett konsultföretag37, som visade att det finns
ett stort stöd för programmet och dess handläggning. Kommunalförbundet har emellertid, enligt utvärderingen, varit något passiv och inflödet av nya projektidéer för svagt, även om Skaraborg som turistregion förstärkts. Att skapa en långsiktigt hållbar infrastruktur med ökad tillgång och tillgänglighet till utbildning uppvisade svårigheter. Det man strävar efter är ett flexibelt
35 Skaraborg och kunskapsekonomin. En utredning av Skaraborgs utvecklingsförutsättningar, 2007. 36 SLU och Högskolan i Skövde.
13.VISION VÄSTRA GÖTALAND I RETROSPEKTIVT PERSPEKTIV
utbildningsystem med inslag av distansburen undervisning och näringslivsanpassat innehåll.
Göteborgsregionen tillväxtprogram utarbetades av Business Region Göteborg (BRG) med stöd i forskningen om den nya ekonomiska
geografin.38 I rapporteringen konstaterar man att utvecklingen i regionen
avtagit under den aktuella perioden. Finanskrisen 2008 anges som en av förklaringarna. Nyföretagandet har varit för lågt, relativt andra regioner. Offentlig sektor växer, och den privata tjänstesektorn måste växa mer. Samtidigt är omvandlingstrycket stort inom flera av de regionala kunskapsbranscherna, t.ex. fordon och energi. BRG framhåller att kreativa och innovativa regioner kännetecknas av öppenhet, tolerans och tillit till myndigheter och mellan människor. Kunskapsutvecklingen och människors kompetens pekas ut som en nyckelfaktor för tillväxt och regional utveckling. Arbete med att skapa tydligare övergångar mellan formell utbildning och arbetslivet pågår, skriver BRG. Visionen är att bidra till hållbar tillväxt i Göteborgsregionen och att regionen skall vara en av de mest attraktiva i norra Europa att leva i. Det är en god vision, om än föga originell. I två av fem punkter presenteras Göteborg 2021. Två berör kunskap och kompetens. Den ena handlar om att attrahera och behålla kompetens, och den andras vilja och förmåga till nytänkande i innovativa miljöer i skärningen mellan akademi, företag och samhälle. Nya affärsidéer som attraherar internationellt kapital är målet. Av sju strategiska mål, handlar ett om kunskap, nämligen att
”Göteborgsregionen rankas bland världens 20 främsta kunskapsregioner”.39
VG-regionen finansierar på egen hand eller i samverkan med andra finansiärer ett stort antal projekt för utveckling och tillväxt. I en övergripande
utvärdering40 av ett fristående konsultföretag har 48 insatser granskats, med
fler än 55 analyser. Av dessa 48 insatser är det en enda som berör vuxenutbildning, nämligen valideringsföretaget Meritea. Det är svårt att dra slutsatser utifrån meta-utvärdringen. Skälen är att programmen är lösligt sammanhållande utan gemensamma mål. Ett annat skäl är att de enskilda insatserna är av så vitt skilda karaktärer. Gemensamt för flera av utvärderingarna är att man framhåller att de enskilda insatsernas
38 Den nya ekonomiska geografin är ett uttryck som lär ha myntats av amerikanska ekonomer under 1980-talet, bl.a. Paul Krugman. Denna nya ekonomi innebär att man beaktar lokala och regionala villkor och betingelser för den ekonomiska utvecklingen. Grundtanken är att ekonomisk utveckling inte är platsoberoende.
39 Enligt: World Knowledge Competitiveness Index. 40 Kontigo AB.
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
68
sammanlänkning med regionens utvecklings- och tillväxtstrategi är svag. Därmed inte sagt att enskilda insatser inte varit betydelsefulla för de deltagande individerna och organisationerna. I flera fall har de bidragit till nya nätverk, konstruktivt erfarenhetsutbyte och därmed till nya kunskaper. Insatser där efterfrågan från näringslivet varit styrande förefaller gett de bästa resultaten. Utvärderingen konstaterar att man inte kan dra några konkreta slutsatser om resultat och effekter av insatserna i form av t.ex. nya arbetstillfällen, nya företag, eller nya affärer. Tiden kan ha varit för kort eller så fångar inte utvärdering eventuella utfall.
Sammanfattningsvis förelåg stor variation mellan programmen, och det kan vara svårt att känna igen de prioriterade områden som redovisas i VG-regionens vision och i de delregionala tillväxtprogrammen. Man skulle kunna förvänta sig att mål, insatser och indikatorer för måluppfyllelse skulle bli mer konkreta på kommunalförbundsnivå, men de tenderar att vara mer generellt hålla och mer diffusa än de regionalt formulerade målen. En tydligare struktur skulle kunna underlätta. Om de delregionala prioriteringarna inte återspeglar de regionövergripande, kan det bli svårt att arbeta i riktning mot uppsatta mål inom ramen för tillväxtprogrammet. I förlängningen kan det ju också bli svårt att beviljas regionala projektmedel. Vuxenutbildningen nämns inte i de delregionala programmen, men finns tydligt omnämnd i VG-regionens verksamhetsplan.
14. Vuxenutbildning i Västra Götaland
– en empirisk undersökning
Som ett led i kartläggningen distribuerades en enkät till ett urval företrädare för Komvux inom regionen. Samtliga svarande är tjänstemän med ansvar för vuxenutbildningen på rektors- eller förvaltningschefsnivå. Därutöver har ett antal tjänstemän inom andra utbildningsformer, till vuxenutbildningen angränsande ansvarsområden samt politiker intervjuats. På det stora hela har samma frågor ställts i såväl enkät som intervjuer. Det handlar om vilka frågor som förs om vuxenutbildning i kommunens centrala politiska fora, vilka viktiga planeringsunderlag som finns, vad som styr och påverkar utbudet av utbildning, om behoven av vuxenutbildningen i kommunen kan tillgodoses – och om inte, vilka behov som man inte kan tillgodose, eventuell förekomst av s.k. hybridutbildningar och hur man erbjuder utbildning och undervisning samt frågor om uppföljning och resultat. Man har också fått delge sin bild av den lokala och delregionala arbetsmarknadssituationen och vilka idéer som finns för en långsiktigt hållbar utveckling av vuxenutbildningen. Avslutningsvis har intervjupersonerna fått reflektera över vad som skulle hända om vuxenutbildningen inte fanns. I intervjuerna diskuteras även de övriga utbildningsformer som ingår i vuxenutbildningen. Enkäten besvarades av företrädare för 12 kommuner (av 20 utskick). Sammanlagt har 35 personer intervjuats enskilt eller i grupp.
Vuxenutbildningens uppdrag
Den inledande enkätfrågan handlade om vuxenutbildningens övergripande uppdrag. Mål för vuxenutbildningen formulerades redan under 1970-talet av dåvarande Skolöverstyrelsen. Under åren har en förskjutning mellan olika mål inträffat till och från och som påverkats av olika samhällsförhållanden. I maj 2001 beslutande Riksdagen om de mål och strategier för utvecklingen av den
samhällsstödda vuxenutbildningen vid sidan av högskolan41, som gäller än
LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR VUXENUTBILDNING I VÄSTRA GÖTALAND
70
idag. Vuxenutbildningens och därmed också kommunernas uppdrag vidgades betydligt.
Målet är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning av tillgång till utbildning.
Nedan redovisas hur de 12 kommuner som besvarande enkäten angett respektive område som Komvux viktigaste uppdrag.
Tabell 4: Komvux viktigaste uppdrag
Antal svarande kommuner 12
Personlig utveckling 10
Ekonomisk tillväxt och sysselsättning 7
Rättvis fördelning 6
Demokrati 3
Jämställdhet 2
Komvux uppdrag anses primärt handla om individens utveckling. Därefter kommer ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Hälften av kommunerna svarar även att rättvis fördelning av tillgång till utbildning är ett demokrati-
respektive jämställdhetsuppdrag.
Lilla Edet anger särskilt betydelsen av vuxnas utbildning för att föräldrar skall kunna stödja sina barns skolgång, vilket framstår som en långsiktigt rimlig ambition i ljuset av den generella utbildningsnivån i kommunen. Lilla Edet (12 800 inv.) är en av kommun som avviker från regionen som helhet med lägre utbildningsnivå och förhållandevis hög ungdomsarbetslöshet. Kommunen tillskriver vuxenutbildningen stor betydelse genom att den kan ge individen de kunskaper och färdigheter som krävs för att utvecklas och öka möjligheten att få ett bra liv. De tre kommuner i Skaraborg (Hjo, Skövde och Skara) som besvarat enkäten anger samstämmigt såväl personlig utveckling som ekonomisk tillväxt och sysselsättning som det huvudsakliga uppdraget för vuxenutbildningen. Två av kommunerna anger även rättvis fördelning när det gäller tillgång till utbildning som ett vuxenutbildningsuppdrag. Detta mål