Euragglo och Carbomax

Håkansson och Snehota (1995) menar att ARA-modellens aktivitetslänkar, resursbindningar och aktörsband är väsentliga att tala om vid analys av affärsrelationer och institutionaliserade strukturer över tid. När det empiriska materialet analyseras gällande Carbomax och Euragglos

57 första kontakt och utbyten är det inte är en relation som ska uppmärksammas, utan snarare interaktioner som därav bör analyseras med interaktionsprocessen. Det är möjligt att argumentera för att Carbomax och Euragglo idag har en relation som har pågått över en längre tidsperiod. Idag kan de första interaktionerna mellan Euragglo och Carbomax ses som ett tidigt stadie i deras relation, som präglas av olika utbyten mellan företagen var i början av deras nu existerande relation. Med det i åtanke förefaller det vara intressant att analysera relation i det tidiga skedet med ARA-modellen, för att förstå dessa aktivitetslänkar, resursbindningar och aktörsband som fört dem samman i den relation som varar än idag kopplat till den cirkulära lösningen. Vid relationens början hade Carbomax hade en hög metallurgisk kompetens, men var i behov både humana resurser i form av kunskap och tekniska resurser i form av en press som för att upparbeta avfall till briketter, vilket var anledningen till att kontakt togs med Euragglo. För att få tillgång till dessa resurser gjordes det initialt enkla utbyten mellan aktörerna. Carbomax utbytte finansiella resurser mot tekniska resurser, brikettpressar, med Euragglo. I likhet med Carbomax tidigare relationer med Höganäs respektive Outokumpu har dessa varit i form av en kund- och leverantörsrelation där ett fåtal utbyten skedde i form av att Carbomax sålde material samtidigt som Höganäs och Outokumpu utbytte finansiella medel. I fallet med Euragglo kan en liknande dyadisk relation identifieras, men med ombytta roller. I detta fall var Carbomax kund samtidigt som Euragglo var leverantör, då Carbomax köpte brikettpressar och Euragglo mottog finansiella medel. Det är därav svårt att till en början påstå att starka resursbindningar skapats mellan parterna, något som gör att de kan identifieras som svaga eller nästintill obefintliga.

Över tid har aktörerna till synes blivit allt mer engagerade i varandras processer. Det som till en början började som en kund- och leverantörsrelation har över tid utvecklats till att bestå av ett pågående kunskapsutbyte aktörerna sinsemellan. Aktiviteterna bestod till en början av en försäljning av briketteringspressar från Euragglo till Carbomax, som initierade användning av brikettpressarna för att upparbeta avfall i den cirkulära lösningen. Det kan ses som ett ensidigt beroendeförhållande där Carbomax var beroende av Euragglo att leverera brikettpressen och bistå med information hur den fungerar. Därefter har aktiviteterna främst bestått av samtal med information och produktutveckling kopplat till brikettpressarna och det material som förädlas. Löpande identifieras att de båda företagens aktiviteter länkats samman i aktivitetslänkar där Euragglos informationsaktiviteter länkats ihop med Carbomax informationsaktiviteter. Dessa två aktiviteter har därmed länkats samman i aktivitetslänkar genom de löpande samtal och resursbindningar som skett av information och expertis genom humana resurser. Det som

58 började som ett ensidigt beroende har över tid utvecklats till att bli med av ömsesidig karaktär. Något som kan förstås med Carbomax produktionsplanerares argument att gällande att Carbomax upparbetar så pass mycket olika typer av avfall och restprodukter som Euragglo inte har tidigare kunskap om. Det leder till att Euragglo nu ständigt lär sig av Carbomax hur briketteringen av de nya materialtyperna fungerar. Aktivitetslänkarna kan därav ses primärt bestå av utbyte av humana resurser i form av expertis och information som blivit alltmer ömsesidig. Med åren uttrycker även Carbomax att de lärt sig väldigt mycket om brikettering, vilket lett till att Carbomax produktionsplanerare nu har hög kunskap gällande detta. Euragglo och Carbomax kan därav ses länkas samman i aktiviteter, något gett dem möjlighet att skapa något unikt som Håkansson och Snehota (1995) argumenterar för kan ske när två företag just framgångsrikt länkar samman sina aktiviteter. Den cirkulära lösningen benämns vara helt unik på den svenska marknaden. Carbomax aktivitetsstruktur har även justerats efter relationen med Euragglo då brikettpressen och den nya kunskapen gav dem förutsättningar att ta till vara på nya möjligheter som sedan tidigare inte vara möjliga. Även Euragglos aktivitetsstruktur har förändrats och gett dem kunskap om nya avfall och restprodukter dem tidigare inte arbetat med. De ömsesidiga justeringarna av deras aktivitetsstrukturer har lett till att de två företagen kunnat transformera och utbyta resurser som lett till prestationsfördelar gentemot de redan existerande lösningarna som Carbomax benämnde som kostsamma och sämre för miljön.

Aktivitetslänkarna har präglats av de resursbindningar som skett av information och expertis. Det är däremot också viktigt att se till de aktörer som gett denna dyad liv och organiserat aktiviteterna och resursutbytena. Den tredje aspekten att ta hänsyn till är enligt Prenkert (2016) de aktörer som kontrollerar resurser och utför aktiviteter. I Euragglos fall lyfts ägaren fram som särskilt viktig till följd av hans expertis. Det är därav en enskild individ som utmärks särskilt viktig och som gett upphov till aktivitetslänkar och resursbindningar sett från Euragglo. Aktören Euragglo kan därmed ses utgöras av en specifik individ kopplat till relationen med Carbomax. Från Carbomax sida har flera individer varit av stor betydelse i relationen. Studiens intervjupersoner från Carbomax har bestått av marknadschefen, tekniska chefen och produktionsplaneraren som tillsammans med andra lyftes som särskilt viktiga av den verkställande direktören. Marknadschefen besitter stor metallurgisk expertis om material och har ett stort kontaktnät, den tekniska chefen är tekniskt ansvarig för maskinerna och produktionsplaneraren innehar ansvar för den cirkulära lösningens anläggning och produktion. Som tidigare nämnt är sociala system viktiga att ta i beaktande när interaktionsprocessen mellan två parter analyseras. Genom de sociala strukturer som bildats mellan Euragglos ägare och

59 Carbomax marknadschef, tekniska chef och strategiska utvecklare är det därav enligt Håkansson och Snehota (1995) möjligt att argumentera för att de sociala strukturerna som ter sig som aktörsband. Dessa aktörsband ter sig på så vis att de handlar mer om interaktioner mellan individer snarare än relationer mellan företag i en bredare kontext. Interaktionen som i sin tur givit upphov till aktörsband mellan Euragglo och Carbomax kan ha varit direkt avgörande för kunskapsutbytet aktörerna emellan då Wilkinson och Young (1994) menar att interaktionen är en viktig förutsättning för kunskapsutbyte. Det är alltså enskilda individer i korta episoder av interaktion som gett liv till en relation som bundit dem samman i aktivitetslänkar, resursbindningar och aktörsband. Över tid har relationen utvecklats och anpassats utefter att Carbomax själva erhåller mer och mer kunskap som avancerar aktivitetslänkarna och resursutbytet åt två håll. Över tid har samspelet mellan de institutionaliserade strukturerna mellan Carbomax och Euragglo utvecklats och kännetecknas således som starka.