7. Slutsats och framtida forskning
6.2 Förslag till framtida forskning
Tidigare studier inom cirkulär ekonomi som inte har sin utgångspunkt i teoretiska fält har benämnt barriärer, såsom lagar och regler, som hämmande för cirkulära lösningar. Likväl uttryckte samtliga av den här studiens intervjupersoner att det råder stor problematik sett till effekterna myndigheter, miljötillstånd, lagar och regler har på den cirkulära lösningen. Dessa hämmande effekter har enligt studiens intervjupersoner påverkat den här studiens cirkulära lösning negativt. Det genom att hindra att inkludera fler företag från att bli kunder och på så vis upparbeta mer avfall i den cirkulära lösningen och förhindra att det deponeras.
Förslagsvis vore det intressant att undersöka hur dessa hämmande effekter förhindrar redan existerande relationer och samarbeten inom cirkulära lösningar, från att utvecklas. En annan aspekt är att undersöka hur nya cirkulära lösningar hämmas från att komma till, på grund av dessa hämmande faktorer. Vi anser att dessa typer av studier fortsatt ska genomföras sett till ett mindre företag till följd av att det är relativt outforskat kopplat till cirkulära lösningar. Vi efterlyser därtill fler studier som utgår från andra teoretiska fält. Exempelvis vore institutionell teori en intressant teoretisk utgångspunkt för att undersöka hur företag med cirkulära lösningar styrs av omgivande faktorer som lagar och regler.
77
Källförteckning
Aarikka-Stenroos, L., & Ranta, V. (2019). Mapping business catalysts that enable Circular Economy business within industrial networks. in The Proceedings of 35th IMP Conference – IESEG: 27–30 August 2019, Paris, France. IMP Conference, 27/11/17.
Abrahamsen, M-H., Henneberg, S-C. & Naudé. (2011). Network Change as a Battle of Ideas? Analysing the Interplay Between Idea Structures and Activated Structures. The IMP Journal. Vol. 5(2). pp. 122–139.
Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 2. uppl. Stockholm: Liber
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Anderson, J, C., Håkansson, H. & Johanson, J. (1994). Dyadic Business Relationships Within a Business Network Context. Journal of Marketing. Vol. 58, pp. 1–15.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Malmö: Liber
Ates, A. & Bititci, U. (2011). Change process: a key enabler for building resilient SMEs.
International Journal of Production Research. Vol. 49, pp. 5601–5618.
Axelsson, B. (1996). Professionell Marknadsföring. Lund: Studentlitteratur AB
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. uppl. Malmö: Liber Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business research methods. 4. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3. uppl. Malmö: Liber Cao, M & Zhang, Q. Supply Chain Collaboration - Roles of Interorganizational Systems, Trust,
78 Carbomax. Affärsidé. Tillgänglig: http://www.carbomax.se/om-oss/affarside-vision/ (Hämtad: 2020-04-28).
Carbomax (2019). Hållbarhetsrapport 2019. (Elektronisk): Tillgänglig: Ej tillgänglig - konfidentiell information. Hämtad: 2020-05-01.
Carbomax. Om oss. Tillgänglig: http://www.carbomax.se/om-oss/ (Hämtad: 2020-04-28).
Ciabuschi, F., A. Perna., & I, Snehota. (2012). Assembling Resources when Forming a New Business. Journal of Business Research. Vol. 65, pp. 220–229.
Cireko. Vår idé. Tillgänglig: https://cireko.se/var-ide (Hämtad: 2020-04-13).
Dahmström, K. 2011. Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk undersökning. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur.
De Jesus, A., & Mendonça, S. (2018). Lost in Transition? Drivers and Barriers in the Eco- innovation Road to the Circular Economy. Ecological Economics. Vol. 145, pp. 75–89.
Du Rietz, S. (2019). En cirkulär ekonomi - företagsekonomiskt tänkande bortom den linjära
värdekedjan. Tillgänglig: http://org-sam.se/en-cirkular-ekonomi-foretagsekonomiskt- tankande-bortom-den-linjara-vardekedjan-av-sabina-du-rietz/ (Hämtad: 2020-01-29).
Ellen MacArthur Foundation. Towards the Circular Economy. (Elektronisk). Tillgänglig: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/TCE_Report-
2013.pdf (Hämtad: 2020-01-29).
Ellen MacArthur Foundation. The New Plastics Economy: Rethinking the future of plastics. (Elektronisk). Tillgänglig: https://www.ellenmacarthurfoundation.org/news/new-plastics- economy-report-offers-blueprint-to-design-a-circular-future-for-plastics (Hämtad: 2020-02- 12).
Esposito, M., Tse, T. & Soufani, K. Introducing a Circular Economy: New Thinking With New Managerial and Policy Implications. California Management Review. Vol. 60(3). pp. 5–19.
79 European Commission. Corporate Social Responsibility: a new definition, a new agenda for
action. https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/MEMO_11_730 (Hämtad: 2020-02-28).
Europeiska unionen. What is an SME?. Tillgänglig: https://ec.europa.eu/growth/smes/business- friendly-environment/sme-definition_en (Hämtad: 2020-02-24).
Farooque, M., Zhang, A., Thürer, M., Qu, T. & Huisingh, D. (2019). Circular supply chain management: A definition and structured literature review. Journal Of Cleaner Production, Vol. 228, 882–900.
Folkhälsomyndigheten. Covid-19. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/ (Hämtad 2020-03-25).
Ford, D., Gadde, L-E., Håkansson, H., & Snehota, I. (2002). Managing networks. 18th IMP -
conference, Perth, Australia.
Franco, M, A. (2017). Circular economy at the micro level: A dynamic view of incumbents’ struggles and challenges in the textile industry. Journal of cleaner production. Vol. 168, 833– 845.
Gadde, L-E., Huemer, L. & Håkansson, H. (2003). Strategizing in industrial networks.
Industrial Marketing Management. Vol. 32. pp. 357–364.
Guba, E. G. & Lincoln, Y. S. (1994). Competing Paradigms in Qualitative Research. Handbook of qualitative research. Thousand Oaks: Sage
Gurtu, A., Searcy, C., & Jaber, M, Y. (2015). An analysis of keywords used in the literature on green supply. Management Research Review. Vol. 38. pp. 166–194.
Gusmerotti, M, N., Testa, F., Corsini, F., Pretner, G., Iraldo, F. (2019). Drivers and approaches to the circular economy in manufacturing firms. Journal of Cleaner Production, Vol. 230, pp. 314–327.
80 Gebert-Persson, S., Mattsson, L-G. & Öberg, C. (2014). The network approach - a theoretical discussion?. (Elektronisk) Tillgänglig: https://www.impgroup.org/uploads/papers/8198.pdf (Hämtad 2020-02-20)
Hazen, B, T., Mollenkopf, D. A. & Wang, Y. (2017). Remanufacturing for the Circular Economy: An Examination of Consumer Switching Behavior. Business Strategy and the
Environment, Vol. 26, pp. 451–464.
Holma, A-M., Luokkanen-Rabetino, K., Narayan, R., & Kohtamäki, M. (2018). Towards the circular economy - case study in waste management, in The Proceedings of the 34th IMP Conference.
Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. Three Approaches to Qualitative Content Anlysis. Qualitative
Health Research. Vol 15. pp. 1277–1288.
Huemer, E. (1998). Trust in business relations: economic logic or social interaction?. Umeå: Borea
Håkansson, H. (red.) (1982). International Marketing and Purchasing of Industrial Goods: An
Interaction Approach. Chichester: John Wiley and Sons.
Håkansson, H. & Snehota, I. (1989). No business is an island: the network concept of business strategy. Scandinavian Journal of Management. Vol. 5, pp. 187–200.
Håkansson, H. & Snehota, I. (1995). Developing relationships in business networks. London: Routledge: International Thomson business.
Håkansson, H. & Ford, D. (2002). How should companies interact in business networks?
Journal of Business Research. Vol. 55, pp. 133–39.
Håkansson, H., Ford, D., Gadde, L-E., Snehota, I. & Waluszewski, A. (2009). Business in Networks. 1. uppl. Chichester: John Wiley and Sons.
Håkansson, H. & Snehota, I. (2017). No Business Is An Island: Making Sense of the Interactive Business World. 1. uppl. Bingley: Emerald Publishing Limited.
81 Höganäs. What we do. https://www.hoganas.com/en/Industries/ (Hämtad: 2020-04-28).
Jacobsen, D-I (2017). Hur genomför man undersökningar? Introduktion till samhällsvetenskapliga metoder. 2:3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Jenkins, H. (2009). A ‘business opportunity’ model of corporate social responsibility for small- and medium-sized enterprises. Business Ethics: A European Review. Vol. 18, 1.
Kirchherr, J., Piscicelli, L., Bour, R., Kostense-Smit, E., Muller, J., Huibrechtse-Truijens, A. & Hekkert, M. (2018). Barriers to the Circular Economy: Evidence From the European Union (EU). Ecological Economics. Vol. 150, 264–272.
La Rocca, A. & Snehota, I. (2014). Relating in business networks: Innovation in practice.
Industrial Marketing Management. Vol. 43, pp. 441–447.
Nason, R. & Wiklund, J. (2015). An Assessment of Resource-Based Theorizing on Firm Growth and Suggestions for the Future. Journal of Management, Vol. 44(1), pp. 32–60.
Ormazabal, M., Prieto-Sandoval, V., Puga-Leal, R., & Jaca, C. (2018). Circular Economy in Spanish SMEs: Challenges and opportunities. Journal of Cleaner Production. Vol. 185, pp. 157–167
Outokumpu. About Outokumpu. Tillgänglig: https://www.outokumpu.com/en/about- outokumpu (Hämtad: 2020-04-28).
Pearce, D.W. & Turner, R.K. (1989). Economics of Natural Resources and the Environment. 1. uppl. Baltimore: The Johns Hopkins University Press.
Penrose, E. T. (1959). The Theory of the Growth of the Firm. Oxford: Basil Blackwell.
Pfeffer, J. & Salancik, G. R. (1978). The External Control of Organizations. A Resource
Dependence Perspective. New York: Harper and Row.
82 Prenkert, F. (2016). Interaktion, relationer och nätverk - Industrial Marketing Purchasing. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Ranta, V., Aarikka-Stenroos, L., Ritala, P., Mäkinen, S.J., (2018). Exploring institutional drivers and barriers of the circular economy: a cross-regional comparison of
China, the US, and Europe. Conservation & Recycling. Vol. 135, 70–82.
Ritter, T., Wilkinson, I. F., & Johnston, W. J. (2004). Managing in complex business networks.
Industrial Marketing Management. Vol. 33, 175–183.
Rizos, V., Behrens, A., van der Gaast, W., Hofman, E., Ioannou, A., Kafyeke, T., Flamos, A., Rinaldi, R., Papadelis, S., Hirschnitz-Garbers, M., & Topi, C. (2016). Implementation of Circular Economy Business Models by Small and Medium-Sized Enterprises (SMEs): Barriers and Enablers. Sustainability. 1212. ISSN 2071–1050.
Rubach, S., Hoholm, T., & Håkansson, H. (2017). Innovation networks or innovation in networks? The IMP Journal. Vol. 11, 178–206.
Sendlhofer, T. (2019). Decoupling from a Moral Responsibility for CSR: Employees’ Visionary Procrastination at a SME. Journal of Business Ethics. Vol 1.
Stringer, E T. (1999). Action Research. 2. uppl. London: Sage Publications.
Silverman, D. (2015). Interpreting qualitative data. 5. Uppl. SAGE publications.
Toffel, M.W (2004). Strategic management of product recovery. California Management
Review, Vol. 46 (2), pp. 120–141.
Tura, N., Hanski, J., Ahola, T., Ståhle, M., Piiparinen, S., & Valkokari, P. (2018). Unlocking circular business: A framework of barriers and drivers. Journal of Cleaner Production. Vol. 212, pp. 90–98.
Tura, N., & Ahola, T. (2019). Towards a circular economy by leveraging hazardous resources: A case study of Fortum HorsePower. Journal of Cleaner Production. Vol. 230, pp. 518–526.
83 Van Weele, A & Arbin, K. (2019). Inköp och Supply Chain Management - Analys, strategi,
planering och praktik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Veleva, V., & Bodkin, G. (2018). Corporate-entrepreneur collaborations to advance a circular economy. Journal of Cleaner Production. Vol. 188. pp. 20–37.
Världsnaturfonden. Så beräknar man ekologiska fotavtryck.
https://www.wwf.se/klimat/ekologiska-fotavtryck/sa-beraknar-man/ (Hämtad: 2020-01-29).
Weetman, C. (2017). A Circular Economy Handbook for Business and Supply Chains:
Repair, Remake, Redesign, Rethink. 1. uppl. London: Kogan Page.
Wilkinson, I. F. & Young, L. (1994). Business dancing: an alternative paradigm for relationship marketing. Australasian Marketing Journal. Vol 2. pp. 67–80.
Wilson, D-T. & Jantrania, S. (1994). Understanding the Value of a Relationship. Asia-Australia
Marketing Journal. Vol. 2. pp. 55–66.
Yin, R K. (2007). Fallstudier - Design och genomförande. 1:5. Uppl. Malmö: Liber.
Yin, R K. (2015). Qualitative Research from Start to Finish. 2. uppl. New York: The Guilford Press.
Zamfir, A-M., Mocanu, C. & Grigorescu, A. Circular Economy and Decision Models among European SMEs. Vol. 1. pp. 1–15.
Zhu, Q., Geng, Y., & Lai, K-h. (2010). Circular economy practices among Chinese manufacturers varying in environmental-oriented supply chain cooperation and the
Bilaga 1.
Outline of a circular economy av Ellen Macarthur Foundation (2013). Till vänster i figuren illustreras det biologiska kretsloppet och till höger det tekniska kretsloppet i lösningar som följer filosofin om en cirkulär ekonomi.
Bilaga 2.
Tabell över litteraturgenomgång
Författare Huvudfokus Metod Utgångspunkt Studiens bidrag
Rizos, Behrens, Gaast, Hofman, Ioannou, Kafyeke, Flamos, Rinaldi, Papadelis, Hirschnitz- Garbers & Topi (2016) Barriärer och drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi i en SME-kontext Litteraturgransknin g – genomgång av publicerade artiklar inom forskningsfältet Affärsmodeller och cirkulär ekonomi Identifierar att fallstudierna till störst del berör barriärer som brist på samarbete inom nätverk följt av brist på finansiellt kapital, brist på statligt stöd,
administrativ börda och brist på teknisk kunskap. Drivkrafterna i
övergången mot cirkulär ekonomi representeras till störst del av faktorerna företagets miljökultur, nätverk, stöd från nätverket och ekonomiskt attraktivt. Franco (2017) Implementering av cirkulära lösningar i textilindustrin
Multipel fallstudie Cirkulär ekonomi och implementerin g
Identifierar faktorer som är väsentliga i det cirkulära flödet för att kunna implementera en cirkulär lösning. Belyser faktumet att framtida studier bör applicera nätverksteori för att skapa en förståelse för hur nätverk och dess involverade aktörer bidrar till implementeringen av cirkulära lösningar. De Jesus och Mendonça (2018) Barriärer och drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi Litteraturgransknin g – genomgång av publicerade artiklar inom forskningsfältet Cirkulär ekonomi Kategoriserar ”hårda” respektive ”mjuka” faktorer som utgör de mest omnämnda
barriärer och drivkrafter i studier som berör cirkulär ekonomi. Tekniska och
ekonomiska/finansiella utgör hårda faktorer medan
regelverk/institutionella och sociala/kulturella utgör mjuka faktorer.
Kirchherr, Piscicelli, Bour, Kostense- Smit, Muller, Huibrechtse -Truijens & Hekkert (2018) Barriärer och drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi inom EU Kvantitativ och kvalitativ studie Hållbarhet och Cirkulär ekonomi
Den hittills mest omfattande studien som gjorts rörande barriärer i övergången mot cirkulär ekonomi för företag. Involverar både SME och större företag. Kulturella barriärer (kundintresse, tvekande företagskultur och ingen vilja att samarbeta) identifieras som
hindrande av företag och beslutsfattare. Dessa barriärer drivs av marknadsbarriärer (bristande ekonomi och investeringar) följt av barriärer som berör brist på statligt stöd i
övergången mot cirkulär ekonomi. Samtidigt uppfattas inte teknologi inom EU utgöra en barriär i studien. Ormazabal, Prieto- Sandoval, Puga-Leal & Jaca, (2018) Barriärer och drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi i en SME-kontext
Kvantitativ studie Cirkulär ekonomi Brist på finansiellt stöd, informationssystem, teknologi, tekniska resurser, finansiella resurser, kundintresse för miljön, stöd från offentliga institutioner, intern kunskap och engagemang från ledare identifierades utgöra barriärer i övergången mot cirkulär ekonomi. Ökande prestige, kostnadsreducering, återställningen av den lokala miljön och företags hållbarhetsarbete identifierades som drivkrafter. Tura, Hanski, Ahola, Ståhle, Piiparinen & Valkokari (2018) Barriärer och drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi Kvalitativ fallstudie Hållbarhet och Cirkulär ekonomi Miljömässiga-, ekonomiska-, sociala-, institutionella-, teknologiska-, värdekedja- och organisatoriska faktorer identifierades utgöra barriärer och möjligheter i övergången mot cirkulär ekonomi
Aarikka- Stenroos & Ranta (2019) Katalysatorer i övergången mot cirkulär ekonomi inom industriella nätverk
Kvalitativ studie Industriella nätverk (IMP) och cirkulär ekonomi Identifierar utbyteskatalysatorer, värdeskapande katalysatorer, kompetenskatalysatorer, affärsmodellskatalysator er och samarbetskatalysatorer. De menar att samarbete mellan små och stora företag kan skapa radikala innovationer som möjliggör att de stora företagen kan förändra och optimera deras resursåtervinning- och återanvändningsprocesse r. Samtidigt kan samarbete mellan konkurrenter driva övergången mot cirkulär ekonomi. Farooque, Zhang, Thürer, Qu & Huisingh (2019) En litteraturgransknin g som identifierar fält inom cirkulär ekonomi som är viktiga men som fått lite eller ingen uppmärksamhet ännu Litteraturgransknin g – genomgång av publicerade artiklar inom forskningsfältet Cirkulär ekonomi och Circular supply chain management
Identifierar att det finns ett stort kunskapsgap inom fältet för cirkulära samarbeten och
samordning samt inom fältet för drivkrafter och barriärer i övergången mot cirkulär ekonomi. Gusmerotti, Testa, Corsini, Pretner & Iraldo (2019) Drivkrafter i övergången mot cirkulär ekonomi
Kvantitativ studie Affärsmodeller och cirkulär ekonomi
Identifierar att den enda effektiva drivkraften i övergången mot cirkulär ekonomi är ekonomisk drivkraft
Tura & Ahola (2019)
Kartläggning av hur varje aktör inom ett affärsnätverk och en cirkulär lösning bidrar med värde Kvalitativ fallstudie Cirkulär ekonomi och nätverk
Genom att undersöka Fortums cirkulära lösning HorsePower identifieras att aktörernas kompletterande kapabiliteter och resursberoendet sinsemellan aktörer inom nätverket är anledningen att lösningen är framgångsrik. Inom nätverket kan vissa typer av farliga resurser (avfall) kombineras med resurser producerade av en annan aktör. Studiens observationer visar att idéer och resurser effektivt behöver delas utanför organisationens gränser för att främja utvecklingen av innovativa cirkulära lösningar
Bilaga 3
Kodningsschema
Förhållningssätt Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
Riktad
innehållsanalys
Så det är väl egentligen en koppling mellan företag, och företag är ju både vi som sitter med
råmaterialen och dom som sitter med tekniken och dom företagen som har behov av dom här materialen. Det kan vara vi själva, men det kan ju vara helt andra företag som kan använda våra material, men dom måste processas först Flera aktörer behövs för att den cirkulära lösningen ska vara möjlig från råvara till att produkten återförs i bruk Cirkulär lösning kräver samarbete mellan aktörer Aktörsband Aktörer
Meningsenhet Meningsenhet Kondensering Kod Underkategori Kategori
Konventionell innehållsanalys
Det krävs tillstånd för kunden att skicka det hit och kunden måste också ha tillstånd för att ta emot, även ifall det är deras egna avfall bara det att vi tillsatt några viktiga ingredienser. Ändå så måste kunden ändå ha tillstånd för att ta det
tillbaka, deras egna avfall. Det här är så galet. Det kräver mycket pappersarbete. Många olika tillstånd krävs för kunden, även om det är deras eget avfall som behandlas i den cirkulära lösningen. Pappersarbetet är administrativt krävande Mycket pappersarbete krävs för många olika tillstånd Tillstånd Lagar och regler
Bilaga 4.
Studiens intervjuguide som användes till intervjupersoner på Carbomax.
Intervjuguide
Information till intervjuperson: Intervjun kommer genomföras via Zoom eller Microsoft
Teams och spelas in. Efter avslutad intervju transkriberas intervjun skriftligt. Som intervjuperson kommer du erbjudas att ta del av både ljudfil och transkribering för att säkerställa att intervjusvaren tolkats och uttryckts korrekt. Efter godkänd transkribering raderas ljudfilen. Intervjusvaren kommer att användas för analys i samverkan med
uppsatsens teori. Önskar du vara anonym kommer inte din arbetstitel skrivas ut. Frågorna berör Carbomax cirkulära lösning och områden kring den. Då vi även är intresserad av att veta hur den cirkulära lösningen och Carbomax relationer utvecklats är vi intresserade av att fånga upp händelseförloppets utveckling över tid. Observera att oavsett om du väljer att vara anonym eller inte, kommer inte ditt namn skrivas ut. Det är enbart arbetstiteln som skrivs ut för att öka transparensen i studien.
Kontrollfrågor
Får vi spela in intervjun? Har du läst intervjufrågorna? Önskar du vara anonym? Vad är dina arbetsuppgifter?
Introduktionsfrågor
Berätta om Carbomax och er cirkulära lösning. Hur växte idéen om den cirkulära lösningen fram?
Var det Carbomax eller något annat företag som startade idéen om en cirkulär lösning? Efterfrågades lösningen av någon? Vem/vilka?
Vilka företag/organisationer/individer var med från början? Finns samarbetet med dessa än idag? Vilka är inte kvar? Varför? Har några företag tillkommit över tid?
Del 1
Vilka företag, organisationer och individer krävs för att den cirkulära lösningen ska fungera? Hur har det sett ut över tid?
Hade Carbomax en affärsmässig relation med dessa företag innan den cirkulära lösningen? Om ja, hur såg relationen ut innan? Om nej, hur uppstod relationerna?
Vilka av dem har varit särskilt viktiga och varför?
Hur har relationerna med företag, organisationer eller individer som är en del av den cirkulära lösningen utvecklats över tid?
Har någon ny relation utvecklats tack vare den cirkulära lösningen? Hur? Hur ser respektive företags roll ut i den cirkulära lösningen?
Har relationer med exempelvis andra företag vuxit sig starkare till följd av den cirkulära lösningen? På vilket sätt?
Del 2
Vad ser ni som särskilt kritiskt för att leverera er produkt? Exempelvis arbetskraft, kunskap, finansiellt kapital, tekniska resurser osv. Har det förändrats över tid?
Vilka resurser besitter Carbomax på egen hand för att den cirkulära lösningen ska vara möjlig? (Finansiella, tekniska, humana). Vilka tillhandahålls från andra?
Den cirkulära lösningen resulterar i att kundens avfall blir till en ny slutprodukt (briketter). Vad skedde med dessa restprodukter innan den cirkulära lösningen fanns?
Del 3
Hur ser processen kring den cirkulära lösningen ut? Från att restprodukten från kunden transporteras till er till att slutprodukt är producerad.
Besitter Carbomax all personal, teknik och kapital som krävs för att genomföra den cirkulära lösningen på egen hand? Vad saknar ni och hur tillförs detta av andra företag? (Exempelvis transport, tekniska lösningar, personal). Hur har detta utvecklats över tid?
Krävdes det utveckling av en ny anläggning när den cirkulära läsningen skapades? I sådana fall, hur gick det till och vilka var inkluderade?
Del 4
Har ett samarbete med något företag/organisation över tid begränsat er verksamhet på något sätt? Om ja, hur? Hur kommer det sig?
Upplever ni att ni har god kontroll över era samarbetspartners? Om ja, hur? Om nej, hur kommer det sig?
Övriga frågor
Vilka utmaningar/svårigheter har ni stött på vid implementeringen av den cirkulära lösningen? Om ni löst dem, hur har ni löst dem? Med vilka och hur gick det till?
Bilaga 5.
Studiens intervjuguide som användes till intervjupersoner på Outokumpu och Höganäs AB.
Intervjuguide
Information till intervjuperson: Intervjun kommer genomföras via Zoom och spelas in. Efter