6.3 US Foreign Corrupt Practices Act
6.3.2 Exempel ur FCPA Guide
Den kompletterande FCPA Guide innehåller en katalog av åtgärder som företag kan företa för att motverka korruption i sin verksamhet, exempel på hur tidigare situationer bedömts samt olika varningssignaler företag bör vara uppmärksamma på. I syfte att vägleda företag att förebygga mutbrott, innehåller FCPA Guide ett flertal belysande exempel på hur brottet kan begås och olika apsekter av bedömningen om hur lagtextens ’med vetskap om’ ska tolkas. 165
Amerikanska lagen fungerar likt den svenska och den brittiska lagen genom att en väl utarbetad och effektiv policy inom bolaget kan verka som en befrielsegrund trots att ett mutbrott begåtts. Därmed har FCPA Guide belyst olika aspekter hos en policy som talar för att den är effektiv och välanpassad för den aktuella verksamheten och därmed kan inverka på bedömningen. Det anges uttryckligen att företag bör undvika alla sorter av policys eller program som utformas med någon form av ”check-the-box” åtgärder då den typen av hantering av korruptionsrisker sällan blir effektiv. FCPA Guide anger t.ex. följande: 166
”Among the risks that a company may need to address include the nature and extent of transactions with foreign governments, including payments to foreign officials; use of
FCPA Guide. 164 FCPA Guide, s. 21-23. 165 FCPA Guide, s. 57. 166
third parties; gifs, travel, and entertainment expenses; charitable and political donations; and facilitating and expediting payments. For example, some companies with global operations have created web-based approval processes to review and approve routine gifs, travel, and entertainment involving foreign officials and private customers with clear monetary limits and annual limitations. Many of these systems have built-in flexibility so that senior management, or in-house legal counsel, can be apprised of and, in appropriate circumstances, approve unique requests. These types of systems can be a good way to conserve corporate resources while, if properly implemented, preventing and
detecting potential FCPA violations.” 167
Denna skrivelse ur FCPA Guide belyser hur guiden konkretiserar och exemplifierar vad företag ska beakta och hur de kan hantera sina risker ur ett mer praktiskt perspektiv.
Vidare presenterar FCPA Guide ett flertal parametrar som bör undersökas hos en samarbetspartner när denne ska kontrolleras, eller när företaget utför sin s.k. due diligence av sina företrädare och agenter etc. Kortfattat anges att vid ett misstänkt fall av mutbrott kommer en bedömning bl.a. göras av om företaget utvärderat även sina samarbetspartners partners och dess kvalifikationer, förehavanden, relation till myndigheter och generella rykte, affärsnyttan med att involvera samarbetspartners samt i vilken utsträckning företaget har möjlighet att löpande utvärdera sina samarbetspartners. 168
I denna manér fortsätter FCPA Guide att försöka presentera tydliga och klara verktyg för vad som åsyftas med en analys av riskerna, av vad en övervakningsmekanism kan vara och hur ett misstänkt fall av mutbrott kan komma att bedömas av de amerikanska myndigheterna.
6.4 Reflektion
Efter att ha betraktat både den brittiska lagstiftningen och dess The Bribery Act Guide och den amerikanska lagen och dess tillhörande FCPA Guide så framstår de som snarlika till utförandet. Hur respektive lagtext är utformad ska inte närmare undersökas i denna framställning, i stället är det utformningen av de kompletterande guiderna som ska belysas.
FCPA Guide, s. 58.
167
FCPA Guide, s. 60-61.
De har båda tillkommit på initiativ av respektive lagstiftare genom uttryckliga lagstadgade krav på dess utförande. De innehåller båda tydliga och konkreta exempel på åtgärder ett företag kan företa i sina verksamheter för att förebygga korruption. Det ska visserligen poängteras att det i båda länderna numer finns vägledande praxis och utredningar som texterna kan basera sina redogörelser på, men de tar även upp hypotetiska fall och försöker exemplifiera hur lagen är avsedd att tillämpas. 169
Utan att förvillas av hur den ena eller andra texten är författad så är syftet här att belysa att en kompletterande text eller vägledande guide inte nödvändigtvis måste bli kortfattad och tillsynes abstrakt enbart av den anledningen att den ska tillämpas av en bred målgrupp av olika branscher och aktörer. UK Bribery Act Guide och FCPA Guide bör vara goda förebilder för hur en övergripande lagtext kan kompletteras för att underlätta tillämpningen och tolkningen av lagen, och därmed öka möjligheterna för näringsidkare att överblicka förutsättningarna för straffbarhet.
Transparency International genomförde år 2015 en studie över transparensen avseende antikorruptionsarbetet inom svenska bolag. Det framkommer däri att en av de största utmaningarna bland de deltagande bolagen var att upprätthålla kontinuitet i det interna antikorruptionsarbetet. Företagen uttryckte även att en del av utmaningen fanns i att deras verksamheter bedrevs på flera olika främmande marknader med varierande risker för korruption. Med anledning av det ovan citerade utdraget ur FCPA Guide så kunde den 170
typen av konkreta och handfasta råd troligen underlätta för de svenska bolag som står inför denna typ av utmaningar om de fanns intagna i Näringslivskoden.
Den svenska lagstiftaren hade kunnat visa på ett tydligare engagemang genom att tillse att den Näringslivskod som författades blev mer utförlig och detaljerad för att på ett mer lättillgängligt sätt vägleda företag som är verksamma även på den internationella marknaden.
Se t.ex. Serious Fraud Office, Sweett Group PLC sentenced and ordered to pay £2.25 million after
169
Bribery Act conviction, Serious Frauds Offices webbplats, 2016-02-19, ”https://
www.sfo.gov.uk” (hämtad 2017-05-17); FCPA Guide, s. 21-22.
Transparency International Sverige, Transparens i företagens rapportering- en studie av de 20
170
En mer utförlig kod hade även kunnat reducera antalet ytterligare kompletterande texter för att på så vis uppnå en mer entydig tillämpning. Det svenska kravet på förutsebarhet i lagstiftningen ska upprätthållas i alla lägen och för de fall lagtexten utformas på så vis att den behöver kompletteras, bör detta ske med största möjliga tydlighet.
7 Avslutande reflektioner
Brottet vårdslös finansiering av mutbrott infördes i samband med den reform av brottsbalken som skedde år 2012 med anledning av den kritik Sverige fått för sin efterlevnad av ratificerade internationella regelverk. Syftet med den nya brottsbestämmelsen är att försöka förhindra att mutbrott begås av svenska aktörer på den internationella marknaden. Utländska marknader kan i många fall skilja sig från den svenska dels avseende i vilken utsträckning korruption och mutbrott är kriminaliserat, dels i vilken utsträckning dessa brott beivras. Avsaknaden av vägledande domstolsavgöranden avseende vårdslös finansiering av mutbrott resulterar i att särskilt stor vikt vid bedömningen av förutsättningarna för straffbarhet ges åt lagtext och förarbeten liksom den Näringslivskod som lagstiftaren upplåtit åt Institutet Mot Mutor att förvalta, samt överväganden som diskuterats i doktrin.
Den svenska rättsordningen ställer höga krav på att lagstiftningen ska författas i enlighet med legalitetsprincipen och dess krav på förutsebarhet och tydlighet i lagtexten för att enskilda ska kunna förutse konsekvenserna av sitt handlande. Fullständig förutsebarhet i alla lägen är dock inte möjligt att uppnå, men lagstiftaren bör alltid sträva efter en entydig tillämpning av lagtexten. När lagstiftaren ger i uppdrag åt ett privaträttsligt institut att skapa till lagtexten kompletterande vägledning, bör detta ske på ett sätt som i möjligaste mån upprätthåller samma krav på förutsebarhet som lagtext.
Brottet vårdslös finansiering av mutbrott medför ett generellt krav för svenska företag att motverka och förebygga korruption och mutbrott i sina verksamheter. Välanpassade och effektiva åtgärder i form av interna policys har av lagstiftaren getts en avgörande betydelse för bedömningen av det mutbrott som begåtts. I vissa fall kan näringsidkaren helt undgå straff om det går att visa att denne så långt möjligt arbetat för att motverka den typen av mutbrott som ändå begåtts i verksamheten.
Sammantaget framstår förarbeten, praxis och Näringslivskoden vara mer anpassade efter mutbrott som begåtts på den svenska marknaden trots att det nya brottet främst haft som avsikt att tillämpas i situationer med en internationell anknytning. Fastställandet av straffbarheten utifrån rekvisiten för vårdslös finansiering av mutbrott, i relation till en
verksamhet som bedrivits på en utländsk marknad där korruption och mutbrott är vanligt förekommande, sker därför inte helt utan bedömningssvårigheter. Framförallt föranleder begreppet otillbörlig förmån en besvärlig avvägning mellan vad som anses otillbörligt enligt svenska mått, i jämförelse med vad som kan anses vara kutym på den utländska marknaden.
Genom Näringslivskoden ska lagen närmare preciseras för att fungera som ett kompletterande hjälpmedel för företag i dess arbete med att förebygga korruption och mutbrott i sin verksamhet. I jämförelse med de brittiska och amerikanska kompletterande guiderna framstår den svenska Näringslivskoden som kortfattad och något abstrakt. De förebyggande åtgärder som Näringslivskoden ska precisera, ges ett stort utrymme i bedömningen av ett misstänkt brott av vårdslös finansiering av mutbrott. När så är fallet, bör det ställas särskilda krav på att även denna text är så tydlig och utförlig som möjligt för att upprätthålla den förutsebarhet som rättsordningen kräver.
Vid införandet av en ny brottsbestämmelse är det givet att det inte finns någon praxis som vägleder tillämpningen av bestämmelsen. Det förevarande brottet har dock varit kriminaliserat i snart fem år utan att det resulterat i något avgörande från domstol. Det skulle kunna tolkas som att inga dylika brott begås av svenska aktörer på den internationella marknaden. Till viss del motbevisas den tesen av att aktörer har straffats för de motsvarande brotten under brittisk och amerikansk lag, vilket lär ge en indikation om hur affärer kan gå till på utländska marknader. Likaså kan den tidigare nämnda kritiken från OECD antyda att frånvaron av praxis mer troligt grundar sig i ett svårtillämpat regelverk.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att bedömningen av straffbarheten för brottet vårdslös finansiering av mutbrott inte är helt fri från bedömningssvårigheter, till följd av reglernas utformning efter förhållanden på den svenska marknaden. Genom att jämföra med hur den brittiska och amerikanska lagstiftaren valt att utforma sina kompletterande guider till lagtexten, går det att konstatera att det finns utrymme för ett tydligare engagemang från den svenska lagstiftaren i strävan efter att upprätthålla en hög grad av förutsebarhet. Enbart det förhållandet att vägledande bestämmelser ska tillämpas av en bred målgrupp, försvarar inte en endast kortfattad och övergripande formulering av vägledningen. Tydliga råd och konkreta
exempel på utförande kunde underlätta både för domstolar och för de svenska företag och näringsidkare som finansierar verksamheter på utländska marknader och därigenom öka förutsebarheten i mutbrottslagstiftningen.
Källförteckning
Litteratur
Agge, Ivar, Huvudpunkter av den allmänna rättsläran, u. 2, Juridiska Föreningens Förlag, Stockholm, 1969, s. 1-2. [cit. Agge].
Anderberg, Andreas, Straffbar oaktsamhet, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2015. [cit. Anderberg].
Asp, Petter, EU & Straffrätten, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2002. [cit. Asp, EU &
Straffrätten].
Asp, Petter, Internationell straffrätt. Svensk straffrätt II, u. 2:2, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2014. [cit. Asp].
Asp, Petter, Ulväng, Magnus & Jareborg, Nils, Kriminalrättens grunder. Svensk straffrätt I, u. 2, Iustus förlag AB, Uppsala, 2013. [cit. Asp m.fl.].
Axberger, Hans-Gunnar, Eko-brott, Eko-lagar och Eko-domstolar- En rättspolitisk
utvärdering av lagstiftningen mot ekonomisk brottslighet, Brå forskning, Stockholm, 1988.
[cit. Axberger].
Bernitz, Ulf, ’Introduktion’, i Bernitz, Ulf, Heuman, Lars, Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans-Heinrich, ”Finna rätt”, u.12, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012. [cit. Bernitz].
Bogdan, Michael, Gränsöverskridande förtal i Cyberspace, SvJT 1998, häfte 1, s. 1-15. [cit. Bogdan].
Cars, Thorsten, Mutbrott och korruptiv marknadsföring, u.3, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012. [cit. Cars].
Dahlqvist, Anna-Lena & Holmquist, Rolf, Brotten i näringsverksamhet, u.2, Norstedts Juridik, Stockholm, 2010. [cit. Dahlqvist & Holmquist].
Ekelöf, Per Olof, Rättssamhälle och rättssäkerhet, SvJT 1942, häfte 1, s. 7-19. [cit. Ekelöf].
Erenius, Gillis, Oaktsamhet: studier i straffrätt, P A Norstedts & Söner Förlag, Stockholm, 1971. [cit. Erenius].
Gräns, Minna, ’Användning av andra vetenskaper, kap. 15’, i, Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.), Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013. [cit. Gräns].
Haglind, Lars, Lagstiftning eller självreglering - vad tycker lagstiftaren?, SvJT 2001, häfte 3, s. 263-271. [cit. Haglind].
Helenius, Dan, Straffrättslig juridiktion, Suomalainen Lakimiesyhdistys, Helsingfors, 2014. [cit. Helenius].
Heuman, Lars, Får gärningsbeskrivningar tolkas med varierande metoder?, i Festskrift till Suzanne Wennberg, Norstedts Juridik, Stockholm, 2009. [cit. Heuman].
Hols Salén, Linda & Korsell, Lars, Den anmälda korruptionen i Sverige: struktur,
riskfaktorer och motåtgärder, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Stockholm, 2013, Rapport
2013:15. [cit. Hols Salén].
Jareborg, Nils, Allmän Kriminalrätt, Iustus Förlag, Uppsala, 2001. [cit. Jareborg, Allmän
Kriminalrätt].
Jareborg, Nils, Begrepp och brottsbeskrivning, P.A. Norstedt & Söner förlag, Stockholm, 1974. [cit. Jareborg, Begrepp och brottsbeskrivning].
Jareborg, Nils, Friberg, Sandra, Asp, Petter & Ulväng, Magnus, Brotten mot person och
förmögenhetsbrotten, u.2, Iustus Förlag AB, Uppsala, 2015. [cit. Jareborg m.fl.].
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, häfte 1, s. 1-10. [cit. Jareborg
Rättsdogmatik].
Jareborg, Nils, Straffrättens gärningslära, Fritzes Förlag AB/Norstedts Juridik, Stockholm, 1995. [cit. Jareborg, Straffrättens gärningslära].
Kleineman, Jan, ’Rättsdogmatisk metod’, i, Korling, Fredric & Zamboni, Mauro (red.),
Juridisk metodlära, Studentlitteratur, Lund, 2013. [cit. Kleineman].
Leijonhufvud, Madeleine, Förarbeten, kap. 5, i, Bernitz, Ulf m.fl., Finna rätt, u. 12, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012, s. 112-113. [cit. Leijonhufvud, Förarbeten].
Leijonhufvud, Madeleine, Korruption- Ett svenskt problem?, JT, nr. 4, 1996-97, s. 940-963. [cit. Leijonhufvud].
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, häfte 3, s. 249-272. [cit. Peczenik].
Sandgren, Claes, Att bekämpa korruption- ett rättsligt perspektiv, JT, 2007-08, nr. 2, s. 283-294. [cit. Sandgren, Att bekämpa korruption].
Sandgren, Claes, Om teoribildning och rättsvetenskap, JT, 2004-05, nr. 2, s. 297-333. [cit. Sandgren, Om teoribildning].
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Norstedts Juridik, Stockholm, 2015. [cit. Sandgren].
Svensson, Eva-Maria, De lege interpretata- om behovet av metodologisk reflektion, Juridisk Publikation, Jubileumsnummer 2014. [cit. Svensson].
Thelin, Krister, Sverige som rättsstat, AB Timbro, Stockholm, 2001. [cit. Thelin].
Thornstedt, Hans, Legalitet och teologisk metod i straffrätten, i, Festskrift tillägnad Nils Herlitz, P.A. Norstedt & Söner, 1955. [cit. Thornstedt, Legalitet].
Thornstedt, Hans, Om företagaransvar, Lindbergs Tryckeriaktiebolag, Stockholm, 1948. [cit. Thornstedt].
Vogel, Hans-Henrich, ’Den juridiska litteraturen’, i Bernitz, Ulf, Heuman, Lars,
Leijonhufvud, Madeleine, Seipel, Peter, Warnling-Nerep, Wiweka & Vogel, Hans-Heinrich, ”Finna rätt”, u.12, Norstedts Juridik, Stockholm, 2012. [cit. Vogel].
Wong, Christoffer, Dubbel straffbarhet i svensk straff- och straffprocessrätt, i Festskrift till Suzanne Wennberg, Norstedts Juridik, Stockholm, 2009. [cit. Wong].
Zila, Josef, Om rättssäkerhet, SvJT 1990, häfte 4, s. 284-305. [cit. Zila].
Elektroniska källor
Berggren, Nils-Olof, Bäcklund, Agneta, Johansson, Stefan, Leijonhufvud, Madeleine, Munck, Johan, Trost, Hedvig, Träskman, Per Ole, Victor, Dag, Wennberg, Suzanne, Wersäll, Fredrik, Brottsbalken, En kommentar, (1 juli 2016), via zeteo.se. [cit. Berggren m.fl.].
Friberg, Sandra, Brottsbalk (1962:700) 10 kap., Lexino, 2012-07-01, via karnov.se. [cit. Friberg].
Offentligt tryck
Betänkanden
JuU 1976/77:17 - Justitieutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975/76:176 om ändring i brottsbalken m.m. (ang. mutbrotten m.m.).
JuU 1984/85:28 - Justitieutskottets betänkande om riktlinjer för arbetet mot ekonomisk brottslighet, m.m.
Departementspromemoria
Ds 2014:13- Åtalsförordnande enligt 2 kap. brottsbalken.
Direktiv
Dir. 2009:15- En modernare mutbrottslagstiftning och en kod för beslutspåverkan inom näringslivet.
Propositioner
Prop. 1970:57- Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om otillbörlig marknadsföring, m.m.
Prop. 1972:98 - Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, m.m.
Prop. 1975/76:176 - Om ändring i brottsbalken m.m.
Prop. 2005/06:59 - Företagsbot.
Prop. 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning.
Statens offentliga utredningar
SOU 1974:37 - Mut- och bestickningsansvaret.
SOU 1984:15 - Ekonomisk brottslighet i Sverige: Slutbetänkande av Kommissionen mot ekonomisk brottslighet.
SOU 1988:7 - Frihet från ansvar: Om legalitetsprincipen och allmänna grunder för ansvarsfrihet.
SOU 2010:38 - Mutbrott.
SOU 2016:82 - En översyn av lagstiftningen om företagsbot.
Rättsfall
Hovrätt RH 1996:30. RH 2000:84. RH 2007:56. RH 2012:6. RH 2013:27. Högsta domstolen NJA 1950 s. 51. NJA 1950 s. 529. NJA 1981 s. 1174. NJA 1983 s. 425. NJA 1985 s. 43.NJA 1991 s. 247. NJA 1993 s. 292. NJA 1993 s. 539. NJA 2000 s. 490. NJA 2005 s. 732. NJA 2008 s. 705. NJA 2008 s. 812. NJA 2008 s. 930. NJA 2008 s. 1135. NJA 2009 s. 751. NJA 2012 s. 105. NJA 2012 s. 307. Opublicerade avgöranden
Svea Hovrätts avd. 07, beslut 2013-01-09, mål nr. Ö 11249-12, aktbilaga 15.
Material från Riksenheten mot korruption
Riksenheten mot korruption, 2008-03-18, nr. 810-55-06, samt återgivning via Institutet Mot Mutor, Rättsfall- Skogsföretag bjöd kunder på konferensresa till Berlin, Institutet Mot Mutors webbplats, 18 mars 2008, ”http://www.institutetmotmutor.se", (hämtad 2017-04-21).
Remissyttranden
Svea Hovrätt- Yttrande: Betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38), Dnr 445/10, 2010-10-06.
Transparency International- Remissvar: Betänkandet Mutbrott (SOU 2010:38), 2010-10-14.
Transparency International- Remissvar: Synpunkter på betänkandet ”En översyn av lagstiftningen om företagsbot”, (SOU 2016:82), 2017-03-21.
Övrigt
Albisu Ardigó, Iñaki, Paraguay: Overview of Corruption and Anti-corruption, Transparency International, 2016, återfinns via ”http://www.transparency.org/files/content/corruptionqas/ Country_profile_Paraguay_2016.pdf”.
Clarke, Kenneth, The Bribery Act 2010 Guidance, Ministry of Justice, 2011. [cit. The Bribery Act Guide].
Council of Europe, Chart of signatures and ratifications of Treaty 173, Council of Europes webbplats, 2017-04-17, ”http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/ treaty/173/signatures?p_auth=5fPEpIpC", (hämtad 2017-04-17).
Council of Europe, Chart of signatures and ratifications of Treaty 174, Council of Europes webbplats, 2017-04-17, ”http://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/ treaty/174/signatures?p_auth=Bvx8GPZh", (hämtad 2017-04-17).
Hardoon, Deborah & Heinrich, Finn, Bribe Payers Index 2011, Transparency Internationals webbplats, 2011, "http://www.transparency.org/bpi2011/results", (hämtad 2017-04-13).
Institutet Mot Mutor, Vägledande etiska regler- För kontakt- och relationsfrämjande
förmåner i affärsverksamhet, 2005, Bilaga 4 i, SOU 2010:38, s. 270.
Institutet Mot Mutor, Farliga förmåner- Vad säger lagen om mutbrott och korruptiv
marknadsföring?, u.6, AJ E-Print, 2013.
Institutet Mot Mutor, Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet, ”Näringslivskoden”, 2014. [cit. Koden].
Institutet Mot Mutor, Om oss, Institutet Mot Mutors webbplats, ”http:// www.institutetmotmutor.se/om-oss/”, (hämtad 2017-05-08).
Martini, María, U4 Expert Answer- Corruption and governance indicators in selected Asian
countries, Transparency International, 2016, återfinns via ”http://www.transparency.org/files/
content/corruptionqas/Corruption_trends_in_Asia_Pacific_region.pdf”.
OECD, ”Phase 3 Report on Implementing the OECD Anti-Bribery Convention in Sweden-
June 2012”, juni 2012, återfinns via ”http://www.oecd.org/daf/anti-bribery/
Swedenphase3reportEN.pdf”.
OECD, Sweden- OECD Anti-Bribery Convention, OECDs webbplats, ”http://www.oecd.org/ daf/anti-bribery/sweden-oecdanti-briberyconvention.htm", (hämtad 2017-03-10).
Rahman, Kaunain, U4 Expert Answer- Cambodia: Overview of Corruption and
Anti-corruption, Transparency International, 2016, återfinns via ”http://www.transparency.org/
files/content/corruptionqas/Country-profile-Cambodia-2016.pdf”.
Serious Fraud Office, Sweett Group PLC sentenced and ordered to pay £2.25 million after
Bribery Act conviction, Serious Fraud Offices webbplats, 2016-02-19, ”https://
www.sfo.gov.uk/2016/02/19/sweett-group-plc-sentenced-and-ordered-to-pay-2-3-million-after-bribery-act-conviction/” (hämtad 2017-05-17).
Sjögren A, Peter, Györki, Iréne & Malmström, Sten, Bonniers svenska ordbok, ScannedBook AB, Stockholm, 2011.
Svenska Akademiens Ordbok, Spalt M 1675, band 17, 1945.
Svenska Akademiens Ordbok, Spalt M 1676, band 17, 1945.
Svenska Akademiens Ordbok, Spalt K 2476, band 14, 1937.
Svenska Akademien, Svensk ordbok A-L, Norstedts, Stockholm, 2009.
The World Bank, Anti-corruption, The World Banks webbplats, 2016-11-28, ”http:// www.worldbank.org/en/topic/governance/brief/anti-corruption", (hämtad 2017-03-31).
Transparency International, About Transparency International- Our organisation, Transparency Internationals webbplats, ”http://www.transparency.org/whoweare/ organisation/” (hämtad 2017-03-02).
Transparency International, Anti-corruption glossary- Corruption, Transparency
Internationals webbplats, ” http://www.transparency.org/glossary/term/corruption”, (hämtad 2017-03-02).
Transparency International, Anti-corruption glossary- Facilitation payments, Transparency Internationals webbplats, ”http://www.transparency.org/glossary/term/facilitation_payments”, (hämtad 2017-04-19).
Transparency International, Anti-corruption glossary- Grand corruption/petty corruption/
political corruption, Transparency Internationals webbplats, ”http://www.transparency.org/
glossary/”, (hämtad 2017-04-08).
Transparency International, Corruption Perception Index 2016, 2017-01-25, återfinns via ”http://www.transparency.org/whatwedo/publication/corruption_perceptions_index_2016".
Transparency Internationals, How do you define Corruption?”, Transparency Internationals webbplats, ” http://www.transparency.org/what-is-corruption/#define", (hämtad 2017-04-08).
Transparency International Sverige, Transparens i företagens rapportering- en studie av de
20 största företagen i Sverige 2015, mars 2015.
Transparency International Sverige, Korruption- Definitioner, Transparency International Sveriges webbplats, "http://www.transparency-se.org/Korruption.html", (hämtad
2017-04-03).
UNODC, Country Review Report of Sweden, UNODCs webbplats, 2014, ”http:// www.unodc.org/documents/treaties/UNCAC/CountryVisitFinalReports/
U.S. Department of Justice & U.S. Securities and Exchange Commision, FCPA: A Resource