6.2.1 Inledning
Brittisk lagtext är inte bindande för svenska bolag, men till följd av dess vida tillämplighet kan svenska verksamheter i många fall behöva rätta sig även efter den brittiska lagen mot korruption. Dessutom har det till lagen författats en utförlig guide över hur företag ska förhålla sig till lagtexten med tydliga tillvägagångssätt för att uppnå de höga krav på interna förebyggande åtgärder som lagen ställer. Bribery Act 2010 (cit. The Bribery Act) är namnet på den antikorruptions lag som trädde i kraft 2011. Både svensk och brittisk rätt bygger på de internationella regelverk som vardera stat anslutit sig till. Därmed är de till innehållet snarlika men skiljer sig till viss del i utförande.
I den brittiska lagen är det paragraf 7 som motsvarar brottsbalkens reglering av vårdslös finansiering av mutbrott med rubriken Failure of commercial organisations to prevent
bribery. Paragrafen ålägger ett straffansvar för det bolag, vars samarbetspartner begår ett
mutbrott. Straffansvar kan undgås genom att bolaget bevisar att det hade vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga mutbrott inom verksamheten. För att underlätta förståelsen för vad
som åsyftas med ’rimliga åtgärder’ har den brittiska lagen genom paragraf 9 ett lagstadgat krav för The Secretary of State att sammanfatta och utge vägledning för den specifika paragrafens tillämpning. I samband med lagen publicerades därmed en guide, The Bribery
Act 2010 Guidance (cit. The Bribery Act Guide) med ingående redogörelser och
exemplifieringar av vad som förväntas av en näringsidkare för att densamme ska anses ha uppfyllt lagens krav. 157
6.2.2 Exempel ur The Bribery Act Guide
I inledningen till The Bribery Act Guide presenteras en förståelse för att lagens krav kan slå hårt mot bolag som redan har en ren verksamhet, fri från korruption, men att regeln är nödvändig i den globala strävan efter att motverka korruption och mutbrott. Vidare förklaras att den författade guiden särskilt tagit hänsyn till svårigheterna för mindre bolag med färre resurser och att den i grund och botten bygger på sunt förnuft snarare än att skapa byråkratiska krav. Det anges även uttryckligen att lagen är författad med främsta fokus på proportionalitet mellan verksamheten och dess åtgärder. 158
The Bribery Act Guide presenterar sex principer med tillhörande kommentarer och exempel över hur en näringsidkare bör gå till väga för att ordna sin verksamhet för att motverka att mutbrott begås av en s.k. Associated person (vilken i svensk rätt kan jämföras med företrädaren som tagit emot finansiering). För en fullgod redogörelse hänvisas till den officiella The Bribery Act Guide, men kortfattat anger principerna följande råd:
1) Att bolaget har proportionella principer i relation till den risk verksamheten står inför och omfattningen av verksamheten;
2) Att det finns ett tydligt engagemang och incitament från bolagets ledning och nyckelpersoner att motverka korruption;
3) Att det företas en utvärdering av de risker verksamheten är exponerad för i relation till sina företrädare;
4) Att en due diligence företas av potentiella företrädare för att minimera riskerna;
The Bribery Act Guide.
157
The Bribery Act Guide, s. 2-3.
5) Att kommunikation och träning sker av bolagets förebyggande åtgärder för att försäkra att de är uppfattade och efterföljs genom hela organisationen;
6) Att kontinuerlig övervakning, granskning och om behövligt, förbättringar, sker av de åtgärder bolaget företagit för att förebygga mutbrott av dess företrädare. 159
För den som läst den svenska Näringslivskoden syns det att åtgärderna som rekommenderas är snarlika. Vad som skiljer det brittiska systemet från det svenska är däremot omfattningen av riktlinjerna. Den brittiska The Bribery Act Guide är författad på 43 sidor jämfört med Kodens 16 sidor. Kvantitet är inte likställt med kvalité, men en större omfattning ger utrymme för en mer ingående presentation av vad riktlinjerna innebär. Ett par exempel ur guiden får här belysa syftet.
The Bribery Act Guide tar t.ex. explicit upp apsekter som rör s.k. facilitation payments eller smörjmedelsbetalningar och poängterar att även dessa är förbjudna och bör regleras i en intern policy. Ytterligare ett exempel är avseende princip numer 3, att riskerna inom 160
verksamheten ska utvärderas. Denna punkt återfinns även i den svenska Koden men i The Bribery Act Guide följer efter riktlinjen en kommentar om vilka risker som ofta kan förekomma och hur dessa identifieras som just risker i den bemärkelse som The Bribery Act Guide avser. Guiden har delat in de risker som presenteras i fem olika kategorier: country
risk, sectoral risk, trasaktion risk, business opportunity risk och business partnership risk.
Varje kategori har en förklaring och t.ex nämns i förhållande till business opportunity risk och business partnership risk, alltså risker i relation till olika affärsmöjligheter och affärspartners:
”Business opportunity risk: such risks might arise in high value projects or with projects involving many contractors or intermediaries; or with projects which are not apparently undertaken at market prices, or which do not have a clear legitimate objective.
Den officiella guiden är författad på engelska och denna översättning är på intet sätt ämnad att
159
uppfattas som officiell eller allmänt vedertagen. Vid tillämpning hänvisas därmed i alla lägen till den officiella engelska versionen.
The Bribery Act Guide, s. 18.
Business partnership risk: certain relationships may involve higher risk, for
example, the use of intermediaries in transactions with foreign public officials; consortia or joint venture partners; and relationships with politically exposed persons where the proposed business relationship involves, or is linked to, a
prominent public official.” 161
The Bribery Act Guide belyser också ett par interna faktorer som kan ge upphov till risker och som företag därför bör beakta i sitt arbete med att förebygga och motverka korruption. De faktorer som nämns är brister i utbildning och kunskap hos anställda, bonussystem som belönar riskbenägenhet, brister i interna regler avseende gåvor och donationer etc., bristfälliga finansiella kontrollsystem och bristande engagemang i antikorruptionsarbetet från företagets ledning. I och med att The Bribery Act Guide hjälper bolag att identifiera 162
riskerna som ovan, underlättar det för bolagen att bättre anpassa policyn efter sin verksamhet och därmed skapa ett effektivt verktyg för att motverka korruption.
Genom denna guide har den brittiske lagstiftaren tagit ett tydligt steg i riktning att underlätta för den som bedriver näringsverksamhet att sammanställa en väl genomarbetad och välanpassad policy för sin verksamhet. På så vis kan en mindre detaljerad lagstiftning genom en kompletterande guide, upprätthålla en eftersträvansvärd förutsebarhet.