I början av 90-talet avreglerades bostadsmarknaden, bl.a. upp- hävdes bostadsförsörjningslagen. Det gjordes tydliga påpekanden om att det inte skulle innebära någon skillnad ifråga om kommun- ernas ansvar för bostadsförsörjningen. En del kommuner har ändå känt osäkerhet om vilket ansvar man har. Utvecklingen på
bostadsmarknaden bidrog också till att man inte ansåg sig behöva prioritera boendefrågorna och många kommuner har avvecklat resurser på detta område. Det förekom också ideologiska argu- ment för att i ökad utsträckning låta boendefrågorna lösas på marknaden. För att förtydliga kommunernas ansvar för bostads- försörjningen gäller sedan den 1 januari 2001 en ny bostadsför- sörjningslag13
. Enligt den nya bostadsförsörjningslagen ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och dessa ska antas av Kommunfullmäktige. Riktlinjer ska antas en gång per mandatperiod.
• Antalet kommuner som har antagit riktlinjer för bostadsförsörj- ningen har ökat något. I år uppger knappt var tredje kommun att de har riktlinjer för bostadsförsörjningen jämfört med en fjärdedel förra
13 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2000:1383 med tillägg
året. I några fall rör det sig om beslut som har rätt många år på nacken. 14 procent av kommunerna har riktlinjer som antogs under förra mandatperioden, d.v.s. mellan 1999 och 2002.
• Ytterligare 14 procent av riktlinjerna är antagna under inne- varande mandatperiod, d.v.s. 2003 eller senare. Under 2002 antogs en tredjedel av de riktlinjer som finns i dagsläget och under 2003 var det ca 40 procent.
• Kommunen har ingen skyldighet enligt lag att skicka in sina rikt- linjer till länsstyrelsen eller Boverket. Här redovisas bara hur många kommuner som uppgett att man antagit riktlinjer för bostadsförsörj- ningen. Boverket har i ett särskilt projekt samlat in ett stort antal av de riktlinjer som fanns ute i kommunerna under 2003 för att få en bild av hur de ser ut. Slutsatserna av den studien redovisas närmare under rubriken ”Hur ser riktlinjerna ut?”.
Riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Antagen år Antal Procent av
kommuner kommunerna 1999 4 1 2000 4 1 2001 6 2 2002 26 9 2003 33 11 2004 9 3 Totalt 82 27
• Det är 26 procent av kommunerna som anger att man tar fram riktlinjer i ett bostadsförsörjningsprogram eller motsvarande. Andra sammanhang där man tar fram riktlinjer är i översiktsplanen, i för- djupningar av översiktsplanen eller i någon annan strategisk plan. Drygt fyrtio procent av landets kommuner hänvisar till den kom- munomfattande översiktsplanen. En av tre kommuner anger att man arbetar med bostadsförsörjningsfrågorna i fördjupningar av översiktsplanen.
• Sju av tio kommuner som antagit riktlinjer från år 2003 tar fram riktlinjerna för bostadsförsörjningen i ett bostadsförsörjnings- program eller liknande. Hälften av kommunerna anger riktlinjer i den kommunomfattande översiktsplanen. I en tredjedel av fallen förekommer det även att man anger riktlinjer i både översiktsplanen och ett särskilt program för boendefrågor.
• En femtedel av kommunerna uppger att de ännu inte har påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.
• Det är relativt sett vanligare bland kommuner med bostadsbrist att man arbetar aktivt med bostadsförsörjningen i någon form än bland de kommuner som har balans på bostadsmarknaden eller ett bostadsöverskott. Det är dock endast hälften av de kommuner som har bostadsbrist som har riktlinjer. Av de kommuner som uppger att de har överskott på bostäder är det drygt en av tio som har riktlinjer.
Arbetet med boendefrågor 55
• Sexton procent av kommunerna uppger att man arbetar på ett annat sätt än bostadsförsörjningsprogram eller i översiktsplan och det kan till exempel innebära att man har ägardirektiv till de kom- munala bolagen, enkätundersökningar, överenskommelser med länsstyrelsen inom Landshövdingeuppdraget, särskilda boende- grupper med politiker och tjänstemän, förvaltningsövergripande samråd m.m.
I vilket sammanhang tar ni i er kommun fram riktlinjer för bostadsförsörjningen? Procent av kommunerna.
2004 Bostadsförsörjningsprogram eller motsv. 25 Kommunomfattande översiktsplan 42 Fördjupning av översiktsplanen 27 Annan strategisk plan 10
Annat sätt 16
Har inte påbörjat arbetet 22
Sammanfattning
Det är allt fler kommuner som arbetar med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen. En fjärdedel av landets kommuner anger att man tar fram riktlinjer i ett bostadsförsörjningsprogram eller mots- varande. Det är vanligare bland kommuner med bostadsbrist att man arbetar med bostadsförsörjningen, än bland kommuner med balans eller överskott på bostadsmarknaden. En femtedel av kom- munerna uppger att de ännu inte påbörjat arbetet med att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Samarbete över förvaltningsgränserna
En ny frågeställning i årets bostadsmarknadsenkät är huruvida det sker samarbete mellan förvaltningarna eller inte när det gäller bo- stadsförsörjningen.
• Fyra av tio kommuner har ett samarbete i en arbetsgrupp med handläggande tjänstemän från flera olika förvaltningar. Därutöver förekommer även att förvaltningschefer och förtroendevalda ingår i grupperna. En fjärdedel svarar att samarbetet sker i form av en grupp bestående av berörda förvaltningschefer medan en femtedel uppger att gruppen består av förtroendevalda i berörda nämnder. • Femton procent uppger att man samarbetar på annat sätt vilket kan innebära ett informellt arbete, särskilda boendeprojekt, ett brett samråd, i översiktsplanearbetet och i samband med upprättande av detaljplan.
• Var tredje kommun har överhuvudtaget inget regelbundet samar- bete med andra förvaltningar i frågor som rör bostadsförsörjningen.
Samarbetar ni över flera förvaltningar när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen? Procent av kommunerna.
2004 Arbetsgrupp med handläggande tjänstemän 39 Grupp bestående av berörda förvaltningschefer 25 Grupp bestående av förtroendevalda i nämnder 20
Annat sätt 15
Har inget regelbundet samarbete 29
• De fyra mest förekommande förvaltningarna eller nämnderna i arbetsgrupperna består av stadsbyggnadskontoret, fastighets- kontoret, socialförvaltningen och äldreomsorgen. Fyra av tio grupper har representanter från stadsbyggnads- och fastighets- kontoret.
• I var tredje samarbetsgrupp finns representanter från social- förvaltningen och/eller äldreomsorgen. Kommunerna menar att det t.ex. finns ökade möjligheter att tillgodose vård och omsorg i den egna bostaden vilket verkligen visar på behovet av att samarbete sker mellan olika förvaltningar.
Vilka förvaltningar/nämnder ingår i gruppen/grupperna? Procent av kommunerna som har angett att man har någon form av samarbete inom kommunen. 2004 Stadsbyggnadskontoret/Byggnadsnämnden 64 Fastighetskontoret/Fastighetsnämnden 45 Socialförvaltningen/Socialnämnden 35 Äldreomsorgen/Äldreomsorgsnämnden 35 Skolkontoret/Skolnämnden 28 Barnomsorgen/Barnomsorgsnämnden 21
Arbetet med boendefrågor 57
• Andra förekommande förvaltningar eller nämnder i arbets- grupperna kan exempelvis vara kommunledningskontoret,
kommunstyrelsen, ekonomikontoret, miljöförvaltningen, tekniska kontoret och bostadsbolagen.
Sammanfattning
När det gäller samarbete mellan olika förvaltningar så uppger fyra av tio kommuner att det sker i en arbetsgrupp med handläggande tjänstemän. Den mest förekommande samarbetsformen är att man har representanter från stadsbyggnads- och fastighetskontoret. De samarbetar också i vissa fall med social- och/eller äldreomsorgen, tre av tio grupper. Tre av tio kommuner uppger att man överhuvud- taget inte har något regelbundet samarbete i frågor som rör bostads- försörjningen.