7 Resultat
7.3 Förbättringar och resonemang om likvärdig bedömning
Intervjuns tredje tema behandlar intervjupersonernas tankar eller idéer för att göra bedömningen av elever mer enklare och likvärdig. Lärares egna
resonemang om bedömningen kan kallas likvärdig när varje lärare själv tolkar styrdokumentens kunskapskrav.
När Sofia får frågan om bedömningen kan kallas likvärdig när varje lärare själv tolkar kunskapskraven svarar hon följande: ”Efter min mammaledighet hade en vikarierande lärare bedömt mina elever med andra betyg än vad jag ansåg rätt, det visar hur tolkningar kan skifta”.88 Denna incident utmynnande i en konflikt mellan henne och den vikarierande läraren. Det finns ett
problem enligt Sofia där läraren ska avgöra vad som är rätt och fel vilket även kan förvirra eleverna. Sofia tar även upp vad hon beskriver som ett allmänt problem, hur läraren kommunicerar måluppfyllelse. Vidare säger Sofia följande: ”Jag betygsätter aldrig varje enskilt arbetsmoment, utan förklarar för sina elever till vilken nivå de uppfyller kunskapskraven”.89
Sofia förklarar att hon har mött lärare vilka betygsätter varje enskilt arbetsmoment vilket hon tycker visar på problematiken i betygsättningen.
87 Lärare nummer sju. Lena, intervju 9 maj 2020.
88 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.
Vidare förklarar Sofia att likvärdigheten möjligtvis kan påverkas av den subjektiva tolkningen som sker vid betygsättningen. Hon förklarar att kommunikationen av måluppfyllelsen till eleverna och formativ bedömning skapar en mer likvärdig bedömning för varje enskild elev. Sofia vill skapa lärande för eleverna där de själva kan se sin utveckling och att eleverna själva ska förstå innehållet i kunskapskraven. Detta kommer enligt Sofia kommer få mer positiva effekter där eleverna släpper betygshetsen vid varje prov och istället kan förstå hur deras kunskapsutveckling förändras. Sofia resonerar med sig själv när hon ska svara på hur bedömningen kan bli mer likvärdig och svarar ” tydlighet för eleverna vad som bedöms och
kontinuerlig återkoppling lärare till elev”.90 Vidare förklarar hon likt tidigare att utökad sambedömning och ämneskollegialt samarbete är ett bra sätt för att stärka likvärdigheten men att det behövs frigöras mer tid så att lärare
tillsammans har möjligheten att bedriva denna form av bedömning. Det är viktigt enligt Sofia att ”se helhetsbilden i elevernas kunskapsprestation och att vara transparant i sitt bedömningsarbete”91 men hon pointerar att läraren inte ska göra överenskommelser med elever om betygsättningen.
Leif förklarar likt Sofia att det kan finnas faktorer vilka påverkar
likvärdigheten. Han exemplifierar detta på följande sätt: ”Samarbetar lärare tillsammans, konstruerar, rättar och delar undervisningsmetoder med varandra skapar detta en väg för en mer likvärdig bedömning. Men om en lärare själv ska göra alla dessa delar tror jag att likvärdigheten påverkas negativt”.92 Leif säger att Skolverket har förespråkat ett kollegialt samarbete för det gynnar den likvärdiga bedömningen. Leif förklarar följande om varje enskilds lärares tolkning påverkan av likvärdigheten: ”Det är klart att jag
90 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.
91 Lärare nummer ett. Sofia, intervju 23 april 2020.
strävar att vara objektiv i min bedömning av elever men det finns säkert omedvetna inslag där jag är subjektiv med”.93 Leif säger följande om tolkningar: ”Egentligen vill jag ha så lite tolkningar som möjligt, det har blivit bättre i den nuvarande lgr11 jämfört med lpo94 vilken var väldigt generös med tolkningsutrymme”.94 Leif förklarar att likvärdighet är svårt att uppnå i hela landet, när en lärare kan tolka annorlunda än en annan ”Det finns ingen total likvärdighet”.95 Leif förklara likt Sofia att han har som mål att använda sig av formativ bedömning för att eleverna ska kunna förstå det faktiska innehållet i kunskapskraven och kunna identifiera sin
kunskapsutveckling och det formativa arbetssättet finns med i hur eleverna bedöms. Vidare förklara han att kunskapskraven borde bli mer detaljstyrda för att uppnå likvärdighet. Leif tycker att det finns utrymme till förändringar och förbättringar. Han tycker att det vore bättre ifall lärare satt tillsammans i ämneslag istället för i arbetslag. Vilket hade skapat ett mer enkelt sätt att få mer likvärdighet i ämnet samhällskunskap. Vilket enligt Leif skulle göra det lättare att kommunicera om bedömning inom ämnets examinationsuppgifter och ämnesrelaterade undervisningsmetoder men det skulle även innebära att tidsaspekten blir mer gynnsam.
Milad tar en paus och funderar när vi går in på frågor som berör likvärdig bedömning. Milad svarar: ”Bedömningen som görs är på något plan subjektivt, trots att man utgår ifrån det centrala innehållet och
kunskapskraven”.96 Vidare förklarar han: ”För att säkerhetsställa en likvärdig bedömning behöver man utgå ifrån styrdokumenten med andra mer erfarna kollegor och sen sin egen tolkning”.97 Milad förklara att en helt likvärdig bedömning är omöjlig att uppnå men något att sträva mot. Vägen mot en mer
93 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.
94 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.
95 Lärare nummer två. Leif, intervju 23 april 2020.
96 Lärare nummer tre. Milad, intervju 5 maj 2020.
likvärdig bedömning beror enligt honom till en viss del på hur lärare presenterar kunskapskraven och hur lärare bedömer elever. Milad förklarar att han försöker vara formativ i sin bedömning av elever för att de ska kunna se vad de lärt sig över tid. Milad nämner som tidigare lärare det kollegiala samarbetet i skolan och i kommunen som ett sätt att nå likvärdighet. Han nämner att det borde finnas ett högre krav på legitimerade lärare för att kompetensen ska finnas på fler områden och kunna säkra den likvärdiga bedömningen. För att det ska kunna uppnås tillägger Milad följande: ”Mer som lockar till att fler väljer läraryrket som lön och tuffare krav på
utbildningen”.98 Han vill också tillägga att det skulle vara bra med
förändringar i kunskapskraven, vilket innehåller alltför svårtolkade krav för eleverna. Vidare tycker Milad att kunskapskraven borde bli mer
faktaorienterade och att värdeorden behöver bli tydligare.
När Tommy får frågor om bedömningen kan kallas likvärdig när olika lärare tolkar kunskapskraven blir han uppenbart intresserad. Om vilket han utrycker följande: ”Det är skolans dilemma, något vi ständigt arbetar för att uppnå men är väldigt svårt att åstadkomma”.99 Det framgår tydligt utifrån Tommys utsaga att det finns en ambition att verka för en likvärdig bedömning men att det finns problem kopplade till dilemmat. Tommy förklarar vidare att han önskar att bedömningen skulle vara likvärdig för alla elever, men att det finns svårigheter i vissa fall för att uppnå likvärdighet i betygsättningen. Tommy gör klart att han är styrd av kunskapskraven men att det behövs en balans för hur eleverna ska bli medvetna om vilka krav som ställs på dem. Problem med likvärdig bedömning ligger inte enligt Tommy i bedömningen av betygen E, C och A utan svårigheten han upplever med betygsättningen ligger snarare i D- och B betyget. Vilket han kommenterar på följande sätt ”
98 Lärare nummer tre. Milad, intervju 5 maj 2020.
det är bara att kolla i betygskatalogen där är de betygen underrepresenterade och så borde inte vara fallet, särskilt när eleverna håller på att utveckla sina kunskaper”.100 När frågan lyfts om förändringar vilka kan göra bedömningen mer likvärdig och enklare svarar Tommy: ”Likvärdigheten handlar om att hitta en balans mellan det centrala innehållet och kunskapskraven där eleverna får chans att visa sina kunskaper”.101 Vidare säger Tommy något intressant: ”I dag går vi mot processbedömning och mer övergripande kunskapstest”.102
Tommy beskriver att processbedömning är ett formativt bedömningssätt, ”vilket innebär att jag kan kontrollera vad eleverna kan och följa deras kunskapsutveckling”.103 Vidare förklarar Tommy att det är viktigt att eleverna inte bara kan återberätta fakta utan använda deras kunskaper i så verklighetstrogna situationer som möjligt. Tommy säger att ”det finns en urvattning av betygen på högstadiet i allmänhet, 95 procent av alla elever kommer in på sitt första val till gymnasiet”.104 Han upplever att vissa elever nöjer sig med ett lägre betyg för att det räcker för att eleverna ska komma in på sin gymnasielinje, betygen ska enligt Tommy ses som en morot men dess betydelse överskattas. Tommy förklarar att han gärna hade sett en förändring i de nationella proven då ”de nationella proven i matematik har en muntlig ingång vilken bedöms, denna ingång saknas i samhällskunskap”.105
”Resultatet av detta innebär att de analytiska frågorna får ett mindre utrymme i de nationella proven för samhällskunskap och med digitaliseringen tror jag att detta utrymme kommer att minska ytterligare i framtiden”.106 Bristen på muntliga ingångar påverkar likvärdigheten för eleverna, vilka inte får
100 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
101 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
102 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
103 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
104 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
105 Lärare nummer fyra. Tommy, intervju 24 april 2020.
möjligheten att analysera breda frågeställningar och presentera sina
kunskaper muntligt. Han förklarar vidare att han upplever att flera elever är bättre att visa sina kunskaper muntligt och denna utveckling hänger ihop med digitaliseringen och innebär nya utmaningar i bedömningen.
Elisabeths resonemang liknar de andra lärarnas och hon säger följande när hon får frågan om bedömningen kan vara likvärdig när varje lärare själv tolkar styrdokumenten, ”ja och det kan jag tycka är supersvårt vi alla är ju människor och eleverna resonerar utifrån sin ryggsäck och sitt perspektiv”.107 Vidare säger hon att likt många andra lärare att bedömningen behöver ske på helheten av elevernas prestation och därför är det viktigt med kontinuerlig återkoppling för att eleverna själva ska vara medvetna om vilka hur de ligger till mot kunskapskraven. Frågan om förslag för att bedömningen av eleverna ska bli mer likvärdig och enklare, svarar Elisabeth att ”anpassa
undervisningen, vissa elever behöver skriva en del av ett prov och ta en del muntlig”108. Avslutningsvis resonerar Elisabeth om hur en provfråga ställs kan vara väldigt viktigt för att eleverna ska kunna ge ett bra svar, därför arbetar hon mycket med hur kunskapskraven examineras.
När intervjun med Sara går in på om bedömningen kan vara likvärdig säger hon att ”det finns fler sätt för att arbeta mot likvärdig bedömning, för min del handlar det mycket om transparens mot eleverna”.109 Sara redogör därefter för vad hon menar med transparens, det handlar hur hon visar elevernas prestationer gentemot kunskapskraven. Hon använder sig mycket av digitala verktyg där eleverna kan följa sina prestationer och hur väl de åstadkommer resultat gentemot kunskapskraven, vilket enligt Sara gör eleverna mer
medvetna om hur de ligger till i kursen och på vilka grunder de får sitt betyg.
107 Lärare nummer fem. Elisabeth, intervju 24 april 2020.
108 Lärare nummer fem. Elisabeth, intervju 24 april 2020.
Sara förklarar att möjligheterna med de digitala verktygen har hjälpt henne i strävan mot en likvärdig betygsättning. Hon kan tillämpa klarhet i hennes bedömningsarbete med eleverna och tillämpa formativ bedömning där hon enkelt kommenterar elevernas arbete digitalt i relation till kunskapskraven. Vidare kommenterar Sara ”det är ett svårt arbete för att uppnå likvärdig bedömning [..] min uppfattning är att ansvaret ligger hos varje enskild lärare men eftersom kunskapskraven lämnar utrymme för egna tolkningar är bedömningen inte helt likvärdig”.110 Hennes kommentar om likvärdig bedömning är en uppfattning vilken inte är särskilt olikt de andra lärarna. Sara utrycker tankar om att den nya ämnesplanen för samhällskunskap vilken ersatte den tidigare, skapade mindre fria tolkningar för lärarna vilket hon tycker är bra.
Vidare utrycker hon likt andra lärare en önskan om att kunskapskraven skulle vara mer tydliga gällande värdeordens betydelse. Sara skulle vilja se en förändring vilken hon beskriver följande: ”inflation i betygssystemet påverkar likvärdigheten i allra största grad”.111 Vilket hon menar är ett problem där skolor konkurrerar med varandra och sätter allt högre betyg trotts att kunskapen inte har ökat. Vidare säger Sara att denna problematik kanske hade varit möjlig att lösa med nationella prov i samhällskunskap även på gymnasiet.
Lena har ett liknande resonemang som Sara om likvärdig bedömning:”det finns såklart alltid en ambition att uppnå absolut likvärdighet men det finns ett dilemma, människan som sätter betyget”.112 Vidare resonerar hon, att det alltid finns subjektiva inslag i bedömningen trots en strävan för att vara helt objektiv. Lena anser att en del av likvärdigheten i bedömningen handlar om
110 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
111 Lärare nummer sex. Sara, intervju 8 maj 2020.
hur läraren kommunicerar med sina elever. Hon säger att: ”sedan mycket av undervisningen har flyttat ut på digitala plattformar är det möjligt att ha mer transparens i mitt bedömningsarbete med eleverna”.113 För Lena är det viktigt att betygen sätts på säkra grunder och hon förklarar att hon använder sig av formativa bedömningar i sin undervisning. Lena förklarar likt flera andra lärare att formativ bedömning hjälper henne att se en
helhetsbedömning av eleverna och det hjälper eleverna att utvecklas i sin lärandeprocess. Lena har likt flera andra lärare förslag på hur likvärdigheten ska kunna förbättras. Enligt Lena krävs det mer tydliga kunskapskrav för att stärka likvärdigheten i betygsättningen. Lena säger ”att det vore fördelaktigt om det var möjligt att frigöra mer tid för samverkan inom ämnet och mer tid för sambedömning”.114 vilket hon säger att det finns idag och det uppmuntras men hennes upplevelser är att denna typ av aktivitet prioriteras bort när det finns för lite tidsutrymme till detta.