Enligt Svensson, Jakobsson & Åberg (2001) ger samarbete i nätverksform en minskad sårbarhet för det enskilda företaget och möjligheten att genomföra grundläggande förändringar ökar. Det lilla företagets flexibilitet förenas med det stora företagets bredd i kompetens och samlade resurser. I ett nätverk utgår man från de deltagande företagens problem och situation vilket gör att arbetet blir konkret och målfokuserat. Samtliga respondenter är övertygade om att de tillsammans i SAK kommer få mer kraft i gemensamma frågor. Myndigheterna har företagen samlade vilket ökar chanserna till att vinna upphandlingar med större inflytande i processen. Swartz (1994) menar att företag tillsammans kan uppnå storskalighetsfördelar så som möjligheter att utnyttja styrkan i de gemensamma resurserna, till exempel för att påverka olika aktörer i federationens omgivning. Respondenterna medger att SAK kan bidra till ökade arbetstillfällen och stärka företagen. Detta tolkar jag som att företagen tillsamman får ökad styrka i förhandlingen om praktikplatser. Tillsammans i SAK kommer företagen själva kunna fördela ut personer på praktikplatser där de passar bäst. Företagen kan tillsammans få fler praktikplatser och makten att själva bestämma och råda över processen. Jag tolkar det som att resultatet av det blir att företagen stärks, växer och fler kan få arbete. Jag anser också att hela branschen kan få större uppmärksamhet och därmed ökad chans att få igenom gemensamma frågor och underlätta kontakten med myndigheter.
Att samverka ökar styrkan för de ingående företagen, men ett samarbete kan även innebära att medlemsföretagens självständighet begränsas. Förlorad självständighet är en av kostnaderna för att få tillgång till vinsterna som samverkan genererar.
Avvägningen om vinsten är större än kostnaden kan vara svår att göra (Swartz 1994).
Istället för i effektivitetstermer går det enligt Svensson, Jakobsson & Åberg (2001) att se resultaten mer i termer av synergier, kontaktskapande och ett nytt sätt att tänka.
Genom den samlade kompetensen och lärande i nätverk kan organisationerna snabbare svara upp mot de ökande kraven på omställning och förnyelse. Respondenterna i de sociala företagen tror att konkurrensen mellan företagen påverkar samarbetet och att det skulle vara svårt att göra en rättvis fördelning av praktikplatserna mellan varje företag.
Min tolkning är att en kostnad för företagen att ingå samverkan kring praktikplatser är att de tvingas dela på de platser i avtalen de skriver med till exempel försäkringskassan.
Samtidigt kan vinsterna bli många fler och fler avtal kan skrivas. Företagen måste enligt Swartz (1994) göra en avvägning mellan kostnaderna, och vinsterna av att delta i en
samverkan. En vinst med att ingå samarbete är enligt Swartz (1994) att företagen kan få storskalighetsfördelar. De sociala företagen får tillsammans ökad styrka där respondenterna är överens om att det skulle stärka de sociala företagens ställning och få ökat inflytande i samhället. Min tolkning är att företagen i SAK kommer lära av varandra och på så sätt utveckla sina egna verksamheter. Tillsammans kommer de få ett ökat inflytande i samhället och lättare kunna påverka sin egen situation. Under uppbyggnaden av SAK behöver de sociala företagen vägledning och stötning från Coompanion, för att förstå vinsterna med samarbetet och för att hitta ett fungerande arbetssätt.
Att bygga upp ett nätverk eller extern organisation handlar enligt Foss (1999) bland annat om att utveckla en ömsesidig förståelse för varandra och utföra gemensamma marknadsföringsinsatser. I ett nätverk samlar företagen ihop sina tillgångar.
Respondenterna anser att samarbetet går att utöka och är övertygade om att det kommer ske men att det är en lång process. I samarbetat anser de att de kan dela på utbildnings- och annonskostnader. Swartz (1994) anser att nätverk kan vara lösa och temporära eller mer fasta och långsiktiga. Jag anser att företagen inte ska samarbeta på alla områden utan fortsätta vara konkurrerande på marknaden. Trots det kan företagen i nätverket lära av varandra, framför allt om handledarrollen. De kan samarbeta kring marknadsföring där gemensamma annonser kan bli mer synliga och göra sociala företags syfte mer känt.
Jag anser också som att företagen bör organisera gemensamma inköp inom de områden där alla företag verkar för att få lägre pris och bättre leverantörsavtal.
Enligt Svensson, Jakobsson & Åberg (2001) kan företag i ett nätverk hjälpa varandra med sådant de var för sig inte har resurser till. De kan åta sig större uppdrag, genomföra kompetenssatsningar tillsammans och ordna gemensamma inköp. För de sociala företagen i min undersökning kommer det finnas större chans att vinna upphandlingar och göra besparingar. Min tolkning är att den största vinsten för de sociala företagen i nätverket är en ökad status och ställning på marknaden och att de tillsammans kan vinna upphandlingar där de kan fördela arbetet mellan sig. Eftersom de går ihop anser jag att kompetensen och resurserna att utföra uppdrag ökar och att de enskilda företagen stärks.
Tillsammans kan de åta sig större uppdrag och därigenom få ökade intäkter som ger fler anställningar.
Det finns också svårigheter med nätverk. Enligt Berggren, Brulin & Gustafsson (1998) är det viktigt att nationalekonomin möter andra samhällsvetenskaper för att kunna räkna ut vad vinsten av nätverk är. För mina respondenter är ett samarbete positivt. Åsikter om när och hur man ska samarbeta kan däremot skilja sig åt.
Min tolkning är att de sociala företagen i min undersökning inte ser nyttan fullt ut. De är positiva till ett samarbete men är även osäkra på vilken nytta det skulle ge.
En annan tolkning är att vinsten av att samarbeta blir i form av minskat arbete för de enskilda företagen då upphandling om praktikplatser och uppdrag sker i SAK, att fler människor kan få arbete genom praktikplatser och att den sociala nyttan av det kan visa resultat på flera håll.
6 Slutsats
I detta som är det sista kapitlet presenterar jag slutsatserna av studien och svarar på mina forskningsfrågor som jag sedan sammanfattar i två tabeller. Kapitlet avslutas med mina reflektioner över arbetet samt förslag till fortsatt forskning.
6.2 På vilket sätt kan de sociala företagen samverka i SAK?
De sociala företagen kan gå ihop i gemensamma frågor. Tillsammans kan de lättare vinna upphandlingar från kommunen och ha möjlighet att utföra större uppdrag. Det blir lättare för företagen att förhandla om praktikplatser då SAK stärker och skapar en gemensam röst för företagen. De kan göra inköp tillsammans där de kan spara pengar om de köper in stora volymer. Exempelvis är kläder och städartiklar något som alla företagen köper in. Att annonsera ihop är också ett sätt att spara pengar och samtidigt bli starkare och större ihop. Dessutom kan de sociala företagen genom SAK lära av
varandra och ha gemensamma utbildningar för att utvecklas och skapa fler praktikplatser och anställningar.