I det här arbetet har jag använt mig av kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer. Jag har även deltagit i ett seminarium som gav en bra grundförståelse i ämnet. Jag anser att det för mig har varit det bästa sättet för att få fram empirin. Jag ville få med respondenternas åsikter och tankar. Det har jag fått möjlighet till genom följdfrågor i min intervju, något jag inte skulle ha fått med hjälp av exempelvis en enkätundersökning. Ett alternativ är att hålla respondenterna anonyma för att få så ärliga svar som möjligt, något som jag skulle överväga i ett framtida arbete. En enkät skulle också kunna vara ett alternativ men efter att ha gjort denna studie anser jag att det skulle vara svårt för respondenterna att svara i en enkät då det inte finns tillräckligt med kunskap och erfarenhet av nätverket ännu. En enkät skulle resultera i att respondenten inte vet vad de ska svara och av den anledningen finns en risk att respondenten väljer ett slumpmässigt svar. I intervju får jag chans att tolka svaren och ställa följdfrågor.
Resultaten från min undersökning kan inte generaliseras till hela branschen eller Sverige eftersom jag endast studerat fyra ingående företag i ett enda nätverk. Jag anser dock att det finns ett värde i min studie då fördelar och nackdelar för vad samverkan mellan sociala företag kan bidra till är desamma även i andra nätverk i Sverige. Min studie är unik då nätverk mellan sociala företag är en ny företeelse. Svar som framkommit här kan tas i akt vid start av nya nätverk mellan sociala företag.
Den här undersökningen avgränsar sig till ett specifikt område och nätverk. Intressant skulle vara att undersöka om det finns samarbeten mellan sociala företag i andra delar av Sverige och hur de fungerar. SAK är nystartat och har inte inlett alla de samarbeten man har som mål att göra, därför skulle det också vara intressant att göra en ny undersökning efter några år för att se om samarbetet lyckats. Det skulle även vara intressant att gå in på djupet på en aspekt av samarbetet där ett område man samarbetar inom utvärderas för att se vad resultatet blivit. På så sätt kan konkreta resultat av samverkan räknas ut, vilket resulterar i att det lättare går att se vinsten av samverkan.
Eftersom vi lever i en globaliserad värld och företag mer och mer integrerar och samarbetar över landsgränser skulle även ett internationellt perspektiv vara aktuellt att studera för att se om kooperativ från olika länder skulle kunna samarbeta. Runt de sociala företagen finns nätverk av människor och organisationer. Det skulle vara intressant att studera det nätverket för att se vilka brister och styrkor som finns och vad som behövs för att utveckla fler sociala företag.
Det jag tillfört genom mitt arbete är ny kunskap om nätverk som utvecklingsmöjlighet för sociala företag. Min förhoppning är att det ska komma till användning för andra sociala företag som vill starta ett nätverk eller till de organisationer och myndigheter som har påverkan på de sociala företagens arbete. Min förhoppning är också att fler ska intressera sig för och studera detta fenomen för att komma fram med nya synpunkter som kan utveckla kunskapen ytterligare.
Jag anser att ett samarbete mellan företagen i min undersökning skulle ge fördelar på många områden och att företagen skulle öka chanserna att växa. I frågan om
praktikplatser, som är den viktigaste frågan för de sociala företagen, skulle ett samarbete företagen emellan göra dem starkare. Att tillsammans vara en enhet som förhandlar om praktikplatserna gör kommunikationen med myndigheter lättare och processen
smidigare. Genom att de sociala företagen blir starkare och växer bidrar de dessutom med en ökad nytta för hela samhället.
Källförteckning Litteratur
Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund.
Håkansson, H. Ford, D. Gadde L-E, Snehota I & Waluszewski. (2009). Business in Networks, Wiley, Chichester.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur, Danmark.
Mattson, E. & Olsson, J. (2009). Det mänskliga företagandet, Premiss förlag, Stockholm.
Wijkström, F. & Lundström, T. (2002). Den ideella sektorn, Sober förlag, Stockholm.
Svensson, L. Jakobsson, E. & Åberg, C. (2001). Utvecklingskraften i nätverk, Santérus förlag, Stockholm.
Swartz, E. (1994). Ledning och organisering av federationer, Nerenius & Santérus förlag, Stockholm.
Artiklar
Anderson, J. C. Håkansson, H. Johanson, J. (1994). Dyadic business relationships within a business network concept. Journal of marketing, Vol. 58, No. 4, pp. 1-15
Defourny, J. & Nyssens M. (2008). Social Enterprises in Europe:recent trends and developments. Social Enterprise Journal, Vol. 4, No. 3, pp. 202-228
Foss, N. (1998). Networks, capabilities, and competitive advantage. Scandinavian Journal of Management, Vol. 15, No. 1, pp. 1-15.
Galera, G. and Borzaga, C. (2009). Social enterprise, An international overview of its conceptual evolution and legal implementation. Social enterprise journal.
Vol. 5, No. 3, pp. 210-228
Hynes, B. (2009). Growing the social enterprise – issues and challenges. Social Enterprise Journal, Vol. 5, No. 2, p. 114
Kekäle, T. Viitala, R. (2003). Do networks learn?Journal of Workplace Learning, Vol. 15, No 6, pp. 245-247
Parlalis, Stavros K.2011, A case study: a local-based social economy project.International Journal of Social Economics. Vol. 38, No. 9, 2011, pp. 789-801
Internet
Bolagsverket. Datum okänt. Näringsdrivande ideell förening. Sundsvall Tillgänglig: http://www.bolagsverket.se/foreningar/ideell/ (2011.11.01)
Coompanion (2007), Fler kvinnor vill starta företag – tillsammans. Fakta om kooperativt företagande 2. Tillgänglig: http://coompanion.se/fler_kvinnor_startar_foretag_-_tillsammans.aspx (2011.11.02)
Coompanion. Datum okänt. Om kooperation Stockholm
Tillgänglig: http://coompanion.se/fakta.aspx (2011.11.01)
Glada Hudik Modellen. Datum okänt. En stödstruktur för sociala företag.
Tillgänglig: http://gladahudikmodellen.se/Show/object.asp?oid=2 (2011.10.27)
Regeringen. (1998). Social ekonomi i EU-landet Sverige – tradition och förnyelse i samma begrepp. Stockholm (online)
Skandinaviska institutet för social ekonomi. (2006). Vad är social ekonomi? Sveriges formella definition.
Tillgänglig: http://socek.se/node/5 (2011.11.05)
Sofisam. Datum okänt. Kriterier.
Tillgänglig: http://www.sofisam.se/?get=content&action=view&id=127-15 (2011.09.15)
Rapporter
Berggren, C, Brulin, G & Gustavsson, L (1998), Från Italien till Gnosjö, Rådet för Arbetslivsforskning, Stockholm.
Berghamre Heins, A. (2009). Sociala företag behövs! Tillväxtverket, Stockholm.
Regeringen. (1998). Social ekonomi i EU-landet Sverige – tradition och förnyelse i samma begrepp, Stockholm.
SAK. (2011) Stadgar för Ideella föreningen Sociala Arbetskooperativ i samverkan, SAK, Hudiksvall.
Figurförteckning
Figur 1: Arbetsintegrerande sociala företag s. 16
Figur 2: Byggstenarna påverkar resultatet av nätverk s. 27
Figur 3: Trädet – en symbol för Glada Hudik-modellen s. 36