Sociala företag i Gävleborg- en succé! Hur lyckas dom? är namnet på seminariedagen som ägde rum på kulturhuset i Hudiksvall och som gav mig en inblick i vad sociala företag gör och dess kopplingar till myndigheter. Dagen anordnades av Coompanion Gävleborg i samarbete med SAK med syftet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter, sin organisationsidé och stödstrukturmodell, Glada Hudik-modellen.
Under dagen talade bland annat representanter från Coompanion, Region Gävleborg, Hudiksvalls kommun, arbetsförmedlingen i Hudiksvall och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Dagen erbjöd även miniseminarier, så kallade workshops, där det gavs tillfälle för diskussioner och frågor.
Som en inledning berättade Lena Roos om sin egen bakgrund som långtidssjukskriven och resan till att bli politiker. Hon menade att nyttan som de sociala företagen gör för individen är oerhört stor. Att ha ett arbete betyder mycket, även under sjukskrivning.
Att veta att det finns en plats som väntar gör det lättare att bli frisk. Finns ingen plats som väntar blir sjuktiden längre då det psykiska måendet påverkar hälsan i övrigt. I sociala företag är arbetet individanpassat och utförs efter bästa förmåga, det här ger samhällsvinster på köpet, säger hon.
Peter Berggren och Per Lundgren från Coompanion Gävleborg berättade om deras arbete och att det i sociala företag blandas resultatinriktning med mänsklighet. Sociala företag bidrar till tillväxt genom sin affärsverksamhet samtidigt som de minskar samhällets kostnader. Sociala företag konkurrerar på samma villkor som vilket annat företag som helst och de berättade om fyra kriterier som ett företag ska uppfylla för att vara ett socialt företag. För det första driver de näringsverksamhet på affärsmässig grund med målet att integrera människor i arbetslivet. För det andra skapar de delaktighet, så kallad empowerment, för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt. För det tredje så återinvesteras överskott i den egna
verksamheten och enligt fjärde kriteriet ska det vara ett fristående företag som kan göra affärer med både offentliga aktörer och privata företag.
Sociala företag verkar i många branscher. I Gävleborg finns ungefär 14-16 sociala företag med sammantaget 80 personer anställda utifrån definitionen ovan där majoriteten är organiserade som kooperativ. Det finns ytterligare 300-350 sociala företag ute i landet med uppskattningsvis 10 000 verksamma medarbetare. Detta är svårt att veta helt säkert då det inte finns något register för de sociala företagen berättar de.
Enligt Peter Berggren och Per Lundgren bidrar de sociala företagen till samhället då medlemmarna skapar sin egen försörjning i form av lön. De förbättrar också sin egenupplevda hälsa och minskar behovet av offentliga bidrag. Det ger också ökade skatteintäkter till staten och det blir en minskad belastning på offentliga myndigheter.
Det blir dessutom fler företag som bidrar till en ökad regional tillväxt berättar de.
Coompanion gör även ett tillägg i den vanliga definitionen av sociala företag, sociala företag skapar nya möjligheter och utmanar traditionella tankesätt för människor att kunna delta och bidra till samhället. Med hjälp av ett träd förklarar de att Glada Hudik-modellen är en stödstruktur och förklaringsmodell över hur sociala företag förhåller sig till andra.
Caroline Schmidt, kommunalråd i Hudiksvall talade om två viktiga huvudingredienser i socialt företagande, nämligen samverkan och eldsjäl. Personerna som utvecklar sociala företag måste brinna för det de gör och alla måste samarbeta och samverka för att uppnå resultat. Caroline pratade om stuprör och hängrännor i sitt tal och hon tycker att det idag ofta finns för få hängrännor inom den offentliga sektorn, om det bara finns stuprör blir det svårt för sociala företag att etablera sig och få stöd. Exempel på stuprör är arbetsförmedlingen, försäkringskassan, förvaltningar och Coompanion. Om alla stuprören samarbetar bildas hängrännor som fångar upp och kan hjälpa de sociala företagen. En fråga som dök upp bland publiken var ”Vad krävs för det som Glada Hudik-modellen gör”? Hennes svar blev ett stort antal eldsjälar och en stor portion samarbete mellan alla hängrännor.
Charlotte Palmborg, chef på arbetsförmedlingen har haft en roll för utvecklingen av sociala företag i ett uppdrag från regeringen där arbetsförmedlingen samarbetade med tillväxtverket, socialstyrelsen, SKL och försäkringskassan. Syftet var att öka antalet sociala företag och antalet anställda. Det här projektet var tänkt att bygga vidare på
tidigare framgångsrika projekt som genomförts. Projektet med arbetsmarknadspolitisk inriktning avser insatser som sker i samverkan mellan arbetsförmedlingen och andra aktörer på arbetsmarknaden
Enligt Birgitta Hällegårdh från SKL har vi ett huvud och med det kan vi tänka fram saker. Vi har också ett hjärta som gör att vi kan förstå och känna känslor. Sociala företag är en fråga för hjärtat och kombineras huvud med hjärta kan vi komma fram med bra lösningar säger hon. På SKL arbetar de med att fånga upp det nya ute i samhället och väva in det i deras program. Hon säger att det är en ojämn fördelning av sociala företag i Sverige. För att det ska bli fler tror hon att det är bra att lokalisera de redan befintliga sociala företagen och ta hjälp av dem.
4.1.1 ”Ekonomi – vid start av socialt företag”
I det första miniseminariet diskuterades vilka ekonomiska förutsättningar som finns för start av sociala företag, hur myndigheter skulle kunna bidra till bättre ekonomiska förutsättningar att komma igång med en verksamhet. Även huruvida det är möjligt att ta med sociala kriterier i kommunernas upphandlingar.
Panelen på fyra personer bestod av Helena Lindfors från arbetsförmedlingen Hudiksvall, Johan Almesjö från Inköp Gävleborg (tio kommuner), Erik Pettersson från socialtjänsten i Hofors kommun och Ulf Karlsson från Coompanion Gävleborg. Ämnet för seminariet var ekonomi -vid start av socialt företag.
Start av arbetsintegrerande sociala företag är en lång process där syftet i slutändan är anställningar. Något det diskuterades mycket om var upphandlingar, där vissa tyckte att kommunerna borde köpa tjänster av de sociala företagen. Problemet är att det finns regler om hur upphandlingarna ska ske. Johan som arbetar med inköp åt kommuner beskriver att han har i uppdrag att använda skattepengar för att inköpa varor och tjänster åt alla kommuner i Gävleborgs län. Dessa inköp ska ske på affärsmässiga grunder. Han säger att det finns en skiljelinje där det kan uppstå ett pedagogiskt problem. Stödet till individer kan försvinna i kalkyler och räknandet av vinst och värde. Han tror inte att regelverket är ett hinder men att det finns en oförmåga att använda det fullt ut. Tidigare under dagen beskrev Charlotte Palmborg från arbetsförmedlingen det som ett ägg med äggula och äggvita. Politiker och beslutsfattare kan ibland ha svårt att nå ut till kanterna av äggvitan och stannar i äggulan. Charlotte menade att de som samarbetat runt sociala företag i Hudiksvall har vågat knäcka hål på gulan och på så sätt nå ut på kanterna. För
att upphandlingar ska bli så bra som möjliga behövs konkurrensutsättning. Alla köp som sker utan konkurrensutsättning är det sämsta köpet, speciellt viktigt är det i större affärer säger Johan Almesjö. För att göra det lättare för små företag bör upphandling också vara lokalt och småskaligt. Just nu upphandlar man för att få bäst och billigast, effekten av det blir att människor väljs bort. Det är företaget med lägst priser som vinner och det som köps behöver inte vara det bästa utan bara tillräckligt bra. Det är köparen som avgör vad som är tillräckligt bra och ska vara rimligt i förhållande till det som köps säger han. Samtidigt är ofta sociala företag mycket långt ifrån upphandling men Coompanion kan spela en viktig roll för att de sociala företagen och myndigheter ska mötas.
En viktig roll som Coompanion har är handledarrollen. I de sociala företagen är det ofta personer som vissa dagar inte kan komma till sitt arbete, då behövs stöd. Ofta startas projekt för att få pengar och efter projekttidens gång kan ett socialt företag startas.
Försörjningsstöd från försäkringskassan är också vanligt. Att låna pengar på bank har varit svårt men det finns ett förslag på en fond där de sociala företagen ska kunna söka pengar. Ofta finns en strålande idé men tyvärr inga pengar. I starten blir det ofta för de sociala företagen tjänsteproduktion eftersom det inte kostar lika mycket som att sälja produkter. Företagen bygger då upp ett kapital genom tjänster till en början. I Hudiksvall finns det exempel där man börjat i redan befintliga företag. Till exempel började en person städa i en friskola, vilket senare ledde till en anställning direkt i friskolan. Man har även sysslat med trädgårdsarbete och planteringar utanför McDonalds, som sedan ledde till anställning där. Det är ett stort steg att gå från långtidsarbetslös till att starta eget företag, därför behövs mycket stöd i början. Det är viktigt för de sociala företagen att bygga upp en status och kunna konkurrera med andra företag.
4.1.2 ”Stödstruktur för socialt företagande”
I andra workshopen med temat stödstruktur för socialt företagande talades det om vikten av en stödstruktur för sociala företag och etablerade sociala arbetskooperativ. Här gavs en beskrivning av Glada Hudik-modellen. I panelen fanns Mikael Damberg från Hudiksvalls Resurs Centrum, Helena Ek Fält från Individ och familjeomsorgen Hudiksvall, Charlotte Palmborg från arbetsförmedlingen i Hudiksvall och Peter Berggren från Coompanion Gävleborg. Peter Berggren berättar att de sociala företagen i behov av stöd kan kontakta Coompanion. När kommunerna är i behov av praktikplatser
kan de kontakta de sociala företagen och köpa platser hos dem vilket är ett sätt för de sociala företagen att tjäna pengar på. Att delta i ett socialt företag är en process mot egenmakt och empowerment. Individ och familjeomsorgen ger vägledning till målet med egen försörjning, det finns olika vägar ut för de som är bidragsberoende varav detta är en väg. Om en person haft praktikplats i något av de sociala företagen och vill vara kvar där kan företaget få anställningsstöd från kommunen som i sin tur betalar lön till personen. Just i Hudiksvalls kommun har det varit en summa om 8500 kronor, den summa som motsvarar en vuxens försörjningsstöd. Försörjningsstödet omvandlas alltså till ett anställningsstöd. Detta är individprövat och tidsbegränsat, vanligtvis till 6 månader. Detta har varit en lyckad satsning och ingen av de som fått detta har kommit tillbaka till försörjningsstödet. Det här är en ganska ny företeelse och en ny dörr som öppnats säger Helena Ek Fält.
Lagen säger att kommunen har rätt att ge bistånd till invånare även till andra grunder än försörjningsstödet och detta är något som fler kommuner borde tänka på, menar deltagarna i seminariet. Panelen säger att de inte ännu hittat ett lagligt problem med detta och så länge det är så tänker de fortsätta. De har hittills provat på 10 personer, nu när de positiva effekterna har visat sig har de tillräckligt med råg i ryggen att utöka och ge fler chansen att prova. Att vissa kommuner inte har provat på det här kan bero på att de kanske inte ser konstruktionen framför sig tror Helena Ek Fält på Individ- och familjeomsorgen. Inga beräkningar har hittills gjorts på vad kommunen egentligen tjänar på det här, men det står på att göra-listan säger panelen. De vet att de får in skatteintäkter och får en samhällsekonomisk vinst. Utöver kommunen är även andra myndigheter som till exempel landstinget och rättsväsendet vinnare.
Birgitta Hällegårdh från SKL tror att det kommer finnas större flexibilitet och kreativitet i framtiden. Det går inte att jobba i sina stuprör säger hon, det leder ingen vart. Det måste byggas hängrännor och man måste våga ta risker. I Hudiksvalls kommun var det arbetsförmedlingen som tillsammans med individ- och familjeomsorgen och Coompanion vred och vände på lagar och förordningar och kom fram till att det inte fanns några hinder och bestämde sig då för att satsa.
Coompanions arbete har pågått i cirka tio år, Glada Hudik- modellen har funnits i två år och det är först nu man kommit fram till ett avtal med kommunen. Nu finns ett utarbetat myndighetsperspektiv som bara går att utveckla ännu mer. De sociala företagen kan känna stöd från andra och varandra och Hudiksvalls kommun tänker i ett
enhetsperspektiv. Majoriteten av de sociala företagen har kommit till av ett EU-projekt eller projekt av arbetsmarknadsenheten. Nykraft, som är ett av företagen i kommunen bedriver en återvinningsstation där man tar hand om invånarnas gamla soffor. Man tar isär sofforna och separerar trä från tyg med mera. Tidigare har det kostat kommunen mycket som har skickat detta till återvinning i Sundsvall. Fördelningen av omsättningen inom de sociala företagen i Hudiksvalls kommun uppskattar Coompanion ligger på 30-40 procent från platser som kommunen köper i företagen och resterande 60-70 procenten från övriga intäkter.
4.2 Beskrivning av fallföretagen