Enligt Peter och Per på Coompanion är det konkreta samarbetet mellan de sociala företagen idag begränsat. De fyra ansvariga på respektive socialt företag är också överens om att samarbetet idag inte är så stort. SAK är relativt nystartat och man har ännu inte kommit igång med samarbetet, men en del är på gång. Anna på Hushållsfixarna berättar att de kan utbyta tips och idéer med varandra. Och om de får praktikanter som inte passar för de specifika uppgifter de har kan de rekommendera något av de andra sociala företagen. Hon säger att de kör med den stilen, att hjälpa och rekommendera andra, ifall de själva inte räcker till eftersom det är bättre att kunderna väljer ett socialt företag framför ett traditionellt. Hon säger också: Men en fara med att rekommendera andra sociala företag är att alla kan få ett dåligt rykte om ett företag inte gör ett bra jobb. (Intervju 2011) Lena försöker rekommendera andra sociala företag i de fall de inte kan ta jobbet. Åsa säger också som de övriga att de ibland ri0nger till varandra för att höra hur det andra företaget gjort i vissa situationer. Lena på Kraftkällan berättar att de träffas på möten i SAK där de kan utbyta idéer men säger även att de kan ringa till varandra.
Peter på Coompanion berättar att SAKs styrelsemöten äger rum ute i de sociala företagens lokaler. Det har bidragit till att de kommit närmare och lärt känna varandra vilket resulterat i en ökad förståelse för varandra. Andan mellan företagen blir bättre och de kommer med tiden inse att de arbetar åt samma håll. Det tror han är viktigt för att ett samarbete i framtiden ska fungera och ge resultat.
4.6.2 Jämlika relationer
De sociala företagen har en gemensam ideologi om demokrati på arbetsplatsen där alla bidrar med 100 procent av sin egen förmåga. I företagen ska vinst återinvesteras för att utveckla verksamheten och anställa fler. I sociala företag är människan viktig och de vill förbättra livet för de som av olika anledningar hamnat utanför arbetsmarknaden.
Företagen som ingår i SAK är alla sociala företag som arbetar efter samma syfte. De som deltar i nätverket är arbetsledare från respektive företag. I företagen har de liknande uppgifter där de ser till att det finns personal på rätt plats, de sköter kontakten med organisationer i företagets omvärld såsom Coompanion, myndigheter och kunder.
Företagen i undersökningen utför liknande tjänster inom bland annat städ och trädgårdsarbete där det idag redan finns samarbete till exempel mellan Nykraft,
Kraftkällan och ett annat socialt företag om att köra grovsopor i uppdrag från Hudiksvalls kommun. Det finns även verksamhet inom företagen som skiljer sig åt.
Samtliga respondenter är eniga om att de vill bygga upp ett bättre rykte för sociala företag. De vill bli mer självständiga och tror att SAK kan vara ett steg i rätt riktning.
Som processledare finns Peter Berggren från Coompanion. Han sitter i styrelsen för att stötta företagen i sin samverkan. Lena menar att det är Coompanion som lyft fram idén med SAK och gjort det möjligt. Hon tror att Peters och Per Lundgrens personligheter bidragit mycket. Tillslut är det meningen att de sociala företagen ska bli självständiga i SAK men till dess finns Coompanion där för att stötta och inspirera.
4.6.3 Tid och resurser
Det Peter främst såg med ett samarbete var att företagen kunde utbyta tankar och idéer.
Det kunde handla om priser, tillstånd och andra praktiska saker. I och med att samarbetet utökats bildades SAK där Peter från Coompanion sitter i styrelsen som stöd och hjälp. Företagen betalar en insats på 1000 kr per år och 50 kr per anställd. Hittills har föreningen haft tre styrelsemöten då man träffats ute i företagens lokaler. SAK har dessutom i samarbete med Coompanion anordnat det seminarium jag beskrivit ovan, se sidan 34. Här har företagen arbetat med förberedelse och montrar där var och en presenterade sin verksamhet. Det som alla fyra respondenter från de sociala företagen tar upp är att det är svårt att dra gränsen mellan konkurrens och samverkan. Det är svårt att veta inom vilka områden man är beredd att avvara resurser och vad ett samarbete innebär.
4.6.4 Externt stöd
Som ett resultat av Glada Hudik-modellen såg Peter Berggren och Per Lundgren ett behov av samverkan mellan de sociala företagen. Hittills har Coompanion hjälpt de sociala företagen med och sköta kontakter med myndigheter och externa organisationer när man skrivit avtal, gjort ansökningar m.m. Coompanion har varit och är ett viktigt stöd i det dagliga arbetet, mer eller mindre för alla de fyra sociala företagen. Genom att ha arbetat med Glada Hudik-modellen har man sett ett behov av en effektivisering i handläggningen av ärenden angående praktikplatser som kommunen kan köpa från företagen. Bland annat har det tagit lång tid att handlägga ärenden där människor ibland skickats fram och tillbaka mellan instanser. Resultatet av det är att sköra människor har hamnat i kläm. Ett sätt att undvika detta på såg Coompanion skulle vara genom en intresseorganisation för de sociala företagen som fungerar som en gemensam enhet dit
kommunen säljer praktikplatserna. Istället för att kommunen ska förhandla med varje socialt företag för sig handlar de med intresseorganisationen SAK som i sin tur delar ut platserna till företagen. Genom att alla platser hamnar hos SAK, kan SAK avgöra vart personer ska få praktikplatser. Skulle det inte fungera för personen på praktikplatsen finns SAK där för att snabbt och smidigt göra en omplacering. Istället för att personen i fråga skickas tillbaka till arbetsförmedlingen och tvingas börja om i en ny process undviks det genom att de hamnar hos SAK där man kan flytta personen på ett helt annat sätt mellan företagen. Detta är också viktigt eftersom det är av betydelse att personen som ska ha praktikplatsen måste känna att han eller hon trivs på arbetsplatsen. Genom SAK blir det då lättare att prova sig fram och kunna flytta till ett annat socialt företag om behovet finns, och då utan handläggningstider.Makten flyttas härigenom över från myndigheter till SAK och på sätt också till den person det faktiskt handlar om. SAK skulle då hamna i kronan på trädet som en sammanslutning av ”grenarna” som symboliserar de sociala företagen i Glada Hudik-modellen.
Förutsättningarna för SAK är goda säger Peter men menar att det kommer ta tid.
Coompanions mål är att ge SAK sitt stöd och att de sedan, från år 2016 ska kunna bli mer självständiga. Lena berättar att de i dagsläget får mycket hjälp från Coompanion och är beroende av dem i vissa frågor. Hon tror att det skulle vara positivt att bli mer självständiga för att ses mer som ett riktigt företag. Samtidigt finns Coompanion för att stötta och hon har inte svårt att ta emot hjälp. Coompanion har lyft fram idén om SAK och gjort det möjligt, för henne är SAK ett steg i en riktning mot självständighet.
Samtidigt säger hon: Jag tror det finns ett större behov av hjälp och stöttning än förmåga och resurser att hos de sociala företagen att bidra till att bygga upp SAK.
(Intervju, 2011) Tillslut vill Kraftkällan bli självständiga från Coompanion men till dess finns de där för att stötta och hon tror inte självständigheten får komma för fort med risken att misslyckas. Människor i sociala företag har alltifrån kronisk smärta till sår från krig, därför blir det svårare än för ett vanligt företag säger hon.
Anki berättar:
För Kraterkraft fungerar Coompanion som ett bollplank men vi försöker att göra så mycket som möjligt själva vad gäller ansökningar, kontakt med myndigheter med mera.
(Intervju, 2011) Hon berättar att en handledarutbildning är på väg att starta genom Coompanion som hon tror skulle vara bra för utvecklingen och hur man går tillväga.
Lena tror att energin de sociala företagen har, i dagsläget går åt till den egna
verksamheten. Man måste komma över puckeln och lägga lite krut på ett samarbete för att det sen ska flyta på, det är mycket som ska klaffa. (Intervju, 2011)
4.6.5 Fördelar och nackdelar med ett samarbete
Per förklarar SAK som en ”galleria” för myndigheterna som köper praktikplatser. I gallerian finns alla sociala företag samlade med olika ”utbud” av kompetens. SAK arbetar för att vinna upphandlingar och tillsammans i SAK kan de sociala företagen vinna upphandlingar, framför allt om praktikplatser, och därmed få större inflytande över hur detta sker. Peter fyller i med att det idag fungerar så att ett företag kan få pengar från kommunen för att få en praktikplats eller anställa en person. Om det inte fungerar för personen eller arbetsuppgifterna i företaget inte passar blir personen av med sin praktikplats och processen börjar om. Genom SAK blir processen kortare och människor slipper hamna i kläm. Om SAK tillsammans äger 100 praktikplatser kan de fördela ut personerna i företagen där man tror att de lämpligast skulle passa. De sociala företagen ska fortfarande konkurrera med varandra om uppdrag men ska samarbeta med varandra utåt, för att vinna upphandlingar till exempel. SAK ska finnas för att få samhället att passa ihop med Glada Hudik-modellen fortsätter Per. Det behövs både marknad och praktikplatser säger han, för går det inte bra för de sociala företagen ute på marknaden fyller praktikplatserna ingen funktion. Och finns inga praktikplatser glöms idén om sociala företag bort och det blir istället ett vanligt företag.
Åsa tror att SAK kan bidra till att öka arbetstillfällen, stärka företagen och skapa en bredare verksamhet. Åsa är förövrigt mycket positiv till hela Glada Hudik-modellen i sig och menar att många inte skulle få arbete om det inte vore för de sociala företagen och modellen som underlättar deras arbete. SAK som en utveckling av Glada Hudik-modellen skulle stärka ytterligare. I de flesta fall fungerar samarbetet med myndigheter bra men i vissa fall finns det brister. Hon säger: Till exempel kan arbetsförmedlingen undra varför man vissa gånger inte kan ha kvar praktikplatser och samtidigt vara i behov av dem (Intervju 2011) Åsa menar då att vissa personer inte är lämpade för arbetet och att Nykraft då inte kan ha kvar dem. Eftersom företaget överlever på arbetet de gör måste det ske effektivt och de måste ha praktikanter som passa för arbetet.
Den största vinsten tror Lena att de skulle kunna hämta i gemensamma upphandlingar med kommunen. Enligt henne är det ett krångligt och tidskrävande arbete som tillsammans skulle vara både enklare och ge bättre resultat. Lena berättar att Kraftkällan
vunnit en upphandling från försäkringskassan som handlar om praktikplatser för rehabilitering, sysselsättning, och arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Det är längre praktikplatser, upp till ett år. Annars kan det vara en månad åt gången upp till 6 mån. Tillsammans skulle vi kunna vinna fler, säger hon. Anna på Hushållsfixarna tror också att SAK kan underlätta i upphandlingar. Till exempel kanske städ av en hel skola inte kan göras av ett enskilt socialt företag men av alla tillsammans. Samtidigt konkurrerar de sociala företagen om platser och kunder och gränsen mellan konkurrens och samverkan är svår säger hon. Men en organisation som SAK kan stärka de sociala företagens ställning på marknaden och kan öka statusen för dem. Alla är överens om att de tillsammans kan få igenom större avtal och lättare föra fram viktiga och aktuella frågor och problem.
Anki tror det går att utöka samarbetet mer. Något hon tycker skulle vara bra är interna utbildningar. Varje socialt företag för sig innehar olika typer av kompetenser och att lära av varandra skulle bli både billigt och lärorikt. Ett annat förslag är att ha en oberoende person som är anställd av de sociala företagen tillsammans för att bidra med handledning. Ett annat område att samarbeta kring tror Anki skulle vara marknadsföring. Annonser är dyrt, där skulle företagen kunna gå ihop och annonsera tillsammans.
Lena tycker att de ska samarbeta vid inköp. Alla företagen finns representerade inom vissa områden, exempelvis utför alla fyra företag tjänster inom städ. Ett alternativ är då att köpa in material och varor tillsammans för att få ett lägre pris eller köpa in en dyr produkt som alla kan dela på, till exempel en maskin. Personerna i de sociala företagen blir tillsammans många säger Per, därför skulle det vara bra att samarbeta kring inköp, alla behöver bland annat bensin och arbetskläder. Lena tar, som Anki, upp gemensamma utbildningar, både internt i SAK och externt. En personalpool är också något hon tror skulle vara bra men är osäker på om det skulle vara bra för alla, företagen konkurrerar trots allt med varandra. Lena tycker också att det skulle vara bra med en person som är anställd av alla fyra företag som kan fungera som en rådgivare för de sociala företagen för att de ska ses som mer självständiga. Idag förknippas de mycket med Coompanion säger hon.
Anki på Kraterkraft säger att det är svårt att samarbeta för var och en är rädda om sin kaka. Hon tror att det kan vara svårt att dela på till exempel avtal med kommunen
eftersom det inte handlar om så stora jobb. Hon berättar att det för två år sedan fanns en idé om att starta en gemensam personalpool med samlad kompetens att dela på.
Problemet då var att inte alla hade råd, därför blev det ingen pool.
Enligt Anna på Hushållsfixarna är det svårt att få kooperativen att inte tänka på konkurrens, företagen måste trots allt gå med vinst för att överleva och kunna utveckla sin verksamhet. Alla kooperativen är rädda om sina pengar, det kan gå snabbt för kooperativet att bli av med jobb och bli utan pengar säger hon.
4.6.6 Sammanfattning av intervjuerna
Respondenterna är överens om att samarbetet idag inte är så stort men att det är möjligt att utöka. De känner att de kan utbyta idéer och ringa till varandra och ge varandra råd.
De vill också att företag och privatpersoner ska tänka på att anlita sociala företag.
De sociala företagen har en gemensam ideologi om demokrati på arbetsplatsen där alla bidrar med vad de kan. Respondenterna är eniga om att de vill skapa ett gott rykte för sociala företag. De vill också bli mer självständiga och klara sig på egna ben, till hjälp är SAK ett steg på vägen. Men till dess finns Coompanion som stöttning.
Målet med ett samarbete är att företagen ska få möjlighet att utbyta tankar och idéer och också samarbeta kring exempelvis inköp för att spara pengar. Samtidigt tycker respondenterna att det är svårt att dra gränsen mellan konkurrens och samverkan. Till en hjälp i uppstarten av SAK finns Coompanion som hittills bland annat skött kontakten med myndigheter och andra organisationer när man gjort ansökningar eller skrivit avtal.
Coompanion finns också till hands i det dagliga arbetet om det skulle behövas. Vägen till självständighet är en process som Coompanion tror kommer ta några år. År 2016 beräknas SAK kunna vara helt självständiga. Fördelarna med SAK är att de sociala företagen tillsammans kan bli starkare och exempelvis vinna upphandlingar tillsammans och därigenom skapa fler arbetstillfällen. De kan också lära av varandra och dela på kostnader av marknadsföring. Nackdelarna är bland annat att det är svårt att samarbeta på grund av att företagen samtidigt konkurrerar med varandra och är rädda om sina praktikplatser och uppdrag.
5 Analys
Här analyserar jag det empiriska resultatet med hjälp av teorin. Jag ger en beskrivning av vad som framkommit i empirin och jämför det med teorin. Vidare framför jag mina tolkningar av detta. Jag använder samma rubriker som i teori- och empiriavsnitten.