Fördomar och ”oskrivna regler”

I Irland, Sverige och andra europeiska länder började olika projekt startas under 2003. När Sladjan började arbeta på Sveriges radio, hade den svenska arbetsförmedlingen tillsammans med en EU finansierad praktik infört detta projekt med ett förebyggande syfte, att få in alltmer invandrare i svenska medier. Detta kan kännas att det var ett skjut på vägen för Sladjan, och andra invandrare på den tiden. Idag är det givetvis enklare till att nå samma mål i Sverige. Sladjan medger att det är alltid relativt att komma från Balkan än Somalia och söka jobb. För jugoslaver har statusen höjts i Sverige eftersom folk har lyckats komma in med båda fötterna och bevisat att de kan arbeta och lyckas sedan tidigare.

Under intervjuerna diskuterade jag tillsammans med respondenterna hur vi ser på

varandra som invandrare eller åtminstone har samma ursprung. Det är svårt att veta, som exemplet med Sladjan, där hans far är ursprungligen bosnisk muslim och mamman är serb från Serbien. Givetvis känner jag trots detta en gemenskap med Sladjan och likaså Emir där språket och kulturen är i stora drag desamma. Även om denna inte är helt lika, finns en större förståelse kring den bland oss. Eftersom jag är invandrare och Sladjan är utländsk, är Sladjan mer klimatiserad till svenska samhället på ett djupgående sätt. Han kan likaväl klassas som en svensk, som en jugoslav. Däremot är det annorlunda med Emir, på grund av hans historia kring hans bakgrund. Eftersom Emir är född, och uppvuxen i Bosnien större delen av sin barndom är det lättare för honom att återkoppla sin personlighet med Bosnien. Detta gäller mycket för min del också. Dessutom kommenterar Emir i vår diskussion kring detta, att ju yngre en individ är, desto lättare sker anpassningen. Vetenskapligt bevisat och enligt Emir, skulle jag ha haft en lättare anpassning än han eftersom jag var yngre som nykomling, trots att vi emigrerade samma år till Sverige.

Sladjan påpekar att han oftast får e-post eller liknande där många med bosniskt ursprung kan bli upprörda över att han sympatiserar ett visst land från forna Jugoslavien. Bosniska muslimer kritiserar honom för att vara för mycket ”serb” medan serber anser honom tvärtom. Han menar vidare i intervjun att han upplever detta frustrerande för att folk ibland inte förstår att han givetvis präglas av både sin fars och mors ursprung. Bosnien är

utan någon vidare förklaring. På 1400-talet, innan Bosnien blev muslimer var detta folkslag antigen serber eller kroater. För Sladjan kvittar det vad omgivningen

runtomkring tycker så länge han själv åstadkommer vad han har i åtanke varje dag, med sitt yrke och liv. Attityder och fördomar bildas alltid hos människor. I detta fall sker det bland landsmän som fortfarande idag inte hittat en väg där de väljer att respektera och acceptera varandra i Sverige. Jag anser att det fungerar, Sladjans föräldrar är bara ett exempel på det. Givetvis ska vi inte glömma vad som präglar vår historia, men människor kan inte försvinna eller raderas ur vår närhet. Därför kan vi vara mänskliga och förstå någorlunda och inte ha drastiska slutsatser grundade på ovetskap. Nackde len som Sladjan tror finns med mentaliteten från Balkan är att människor därifrån har stort ego, men detta håller på och försvinner hos många etablerade jugoslaver i Sverige.

6.8 Kulturskillnader

När kulturanalyser utförs är det frågan om ett inifrån- och utifrånperspektiv men även ur ett underifrån- eller ovanifrånperspektiv. Stier (Pike, 1966, Stier, 2009) förklarar att utifrånperspektivet är avsikt att jämföra olika kulturer och detta genom att ta fram olika, som exempelvis kollektivistiska och individualistiska kulturer. Det inifrånperspektivet är att analysera en kultur på djupet och söka förstå människors kulturbetingade perspektiv. Sladjan nämner att kulturskillnaden är att svenskar utspelar denna kollektivistiska anda i organisationer där han har arbetat på, medan han kan se att han har drag från den

individualistiska som tillhör hans ursprung. Han erkänner att detta har präglat hela hans liv och på detta sätt är han utmärkande vilket många kan ”störa” sig på. Likaså menar Emir att han gärna är spontan och kan ta snabba beslut, medan han ibland upplever att svenskar gärna tänker till en extra gång innan beslutstagandet.

Stier (2009) talar även om underifrån- och ovanifrånperspektivet. Det förstnämnda är att forskaren vill se hur människor beter sig i vardagslivet. Detta kan också reflekteras inifrån och utifrån. Inifrån är att blotta vardagslivet ur ett kulturbetingat perspektiv, medan utifrån är att undersöka samhällets profiler, kända personer såsom författare, konstnärer, politiker eller dylikt. På detta sätt tas det fram analys på deras kulturella betingade liv. Att ta fram en objektiv bild kring dessa fenomen inom kulturer är svårt. Det är komplext och blir alltid olik med tanke på om forskaren har en förförståelse för

kulturen eller inte. Att avgöra om den slutgiltiga bilden är rättvis eller inte ligger hos betraktarens åsikter och ögon. Sladjan och Emir är kända profiler i Sverige och har ett utländskt ursprung båda två. Om något år kan denna undersökning visa lite annorlunda utfall kring samma frågor av samma personer. Sladjan påpekar även att som mediaprofil ska man vara försiktig i vilka sammanhang denne medverkar i för att inte få en ”negativ” utåt för publiken. Detta är något invandrare bör tänka på, för oftast trycker media på det negativa och en bild kan återkopplas med fall som inte egentligen har någon alls mening med det och som ett helt folkslag står för. Ibland är människan förblindad och ser det inte ur en kritsikt synvinkel då människor är så bekväma med det som vi är vana vid att se. Eftersom forskaren då saknar mycket riktig och sann information kring kulturer kan feltolkningar och bedömningar uppstå. Detta kan tolkas fel eftersom begreppet kultur och hela dess mening är känslomässigt och ideologiskt laddat. Stier (2009) menar att politiska maktkamper använder sig av de flesta kulturbeskrivningar som potentiellt vapen. Sladjan hävdar att det är självklart att de, vars föräldrar kom till Sverige under 1960-talet har en fördel framförallt med språket. Samtidigt har de öppnat dörrarna för den senare

generation och invandrare från Balkan. Sladjan är lie mer bekant kring dessa frågor än Emir eftersom Sladjan är född i Sverige. Trots det vill även Emir medge att det är svårt

att se skillnad mellan dessa generationer. Därför är det viktigt att lära känna personen innan vi bedömer denna.