Inblick i hur jugoslavisk kultur påverkar media i tiden
– två fallstudier som visar hur emotionella, kulturella och kunskapsmässiga perspektiv på mångfald, med bakgrund från forna Jugoslavien, präglar media i Sverige.
Författare:
Smajlovic, Dzejna
Handledare:
Karlsson, Thomas
Tjernström, Sune
Publikationsort:
Högskolan i Kalmar, Institution
för Kommunikation & Design
Program:
Magisterprogrammet för Medie-
och kommunikationsvetenskap
med inriktning på Media
Management, 60 hp
Publikation:
Uppsats D-nivå, 30 hp (Mkv D,
15 hp & Fek C, 15 hp)
Author: Dzejna Smajlovic
Title: The insight of how Jugoslav cultural has effected media in time
- two case-studies that shows the emotinal, cultural and educational skills in which way the Jugoslav culture has concerned media in Sweden
Level: Master thesis in Media and Communication Studies
Location: Department of Communication and Design, University of Kalmar Language: Swedish
Number of pages: 62
Spring 2009 / Spring semester 2009 / May 2009
Abstract
As we all know Sweden as a country, appears to be homogenus. At the middle of 1960’s the emigrants from ancient Jugslavia came to Sweden as an workforce. At that time it was the majority of the emigrants from ancient Jugoslavia that established their lifes in
Sweden. The second period for the emigrants from ancient Jugolsavia was at the biginning of 1990’s because of the civil war in Bosnia and Herzegovina. The figure of population from ancient Jugoslavia then were about 100 000 people. Today this makes the people with Jugoslavian ethnical background two different kind of genereation in Sweden. The main purpose is to emphasize different case-studies that define how chosen individuals has manage to succeed on the media-sector in Sweden, one from both of the generation. The uniqe with this thesis is that the focus is on two different indviduals from Jugoslavia or with Jugoslavian background. Meanwhile these chosen individuals are well-known in the media-sector.
From a educational, cultural and also emotinal ponit of view this thesis will illustrate two different understandings about the purpose of this thesis. The purpose is; to explain the situation through qualitative interviews with Sladjan Osmanagic from the commercial channel VIASAT Sport and Emir Osmanbegovic from the Swedish Public Service, TV4. Another interesting aspect is to declare how the benefit of different cultures are treated and recieved today, at the media-market in Sweden.
Förord
För att denna studie skulle utföras finns det enskilda personer som jag vill tillägna ett stort tack till. Utan er skulle jag inte nå den samhällsvetenskapliga relevansen med denna magisteruppsats.
Mina handledare, Thomas Karlsson och Sune Tjernström.
Chefsredaktören på TV4 Sporten, Emir Osmanbegovic.
Sportkommentator och fotbollsexperten på VIASAT Sport, Sladjan Osmanagic.
De personer som har gett mig stöd och tips genom hela uppsatsen.
Dessutom Norrköpings Campus bibliotek som gärna gav mig tillåtelse till deras litteratur.
Innehåll
1. INLEDNING 7
1.1DET VAR SOM IGÅR, FAST I EN ANNAN VÄRLD… 7
2. BAKGRUND 10
2.1HISTORISK BAKGRUND 10
2.1.1FORNA JUGOSLAVIENS BEFOLKNING 11
2.2PROBLEMDISKUSSION 11 2.3SYFTE 12 2.4FRÅGESTÄLLNINGAR 12 HUVUDFRÅGA: 12 3. METOD 13 3.1VAL AV FRÅGESTÄLLNINGENS REFERENSRAM 13 3.2VAL AV PROCESS 13 3.3SEKUNDÄRDATA 14
3.3.1PLANERING OCH UTFÖRANDE 14
3.3.2VAL AV METOD 14
3.6PRIMÄRDATA 14
3.6.1FORSKNINGSANSATS 14
3.6.2PLANERING 15
3.6.3KVALITATIVA INTERVJUER 15
3.6.4INTERVJU MED EMIR OSMANBEGOVIC 16
3.6.5INTERVJU MED SLADJAN OSMANAGIC 16
3.6.6UTFÖRANDE 16
3.7VALIDITET OCH RELIABILITET 17
3.8FALLSTUDIER 17 3.9AVGRÄNSNINGAR 18 3.10METODKRITIK 18 4. REFERENSRAM 19 4.1DET GLOBALA SAMHÄLLET 19 4.2KULTUR 19 4.3SPRÅKSKILLNADER 21 4.4SEGREGERING 21 4.4.1INTEGRATION 22 4.5ETNICITET 22 4.6MÅNGFALD I ORGANISATIONER 23
4.7HUMAN RESOURCE MANAGEMENT 24
4.8.2KOMPETENSER 25
4.9UTVANDRINGEN FRÅN JUGOSLAVIEN 26
4.10JUGOSLAVER I SVERIGE 26
5. EMPIRI 28
5.1INTERVJU MED EMIR OSMANBEGOVIC 28
5.1.1MANNEN ”UTAN” UTBILDNING – MEN MED KOMPETENSEN SOM UTBILDAR ANDRA 30
5.1.2UR EMIRS SYNVINKEL 30
5.1.3POLICY, VÄRDERINGAR OCH MÅLINRIKTNINGAR 30
5.1.4JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSPLATSEN 31
5.1.5KULTURMÄSSIGA LIKHETER OCH SKILLNADER 32
5.1.6KULTURELLA INSLAG I EMIRS OMGIVNING 33
5.1.7FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED JUGOSLAVISK BAKGRUND I SVERIGE 33 5.1.8KULTURMÖTEN FÖRR OCH NU FÖR JUGOSLAVER I SVERIGE 34
5.1.9FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONSINVANDRARE 34
5.1.10SKILLNADER PÅ ARBETSPLATS 35
5.1.11NORMER OCH VÄRDERINGAR 35
5.1.12STEREOTYPER, FÖRDOMAR OCH ATTITYDER 36
5.1.13HUR UPPLEVER MÄNNISKOR EN TV-PROFIL SOM EMIR? 36
5.1.14EMIRS ÖVRIGA TANKAR KRING ÄMNET 37
5.2INTERVJU MED SLADJAN OSMANAGIC 38
5.2.1VEM ÄR SLADJAN OSMANAGIC? 40
5.2.2UR SLADJAN OSMANAGICS SYNVINKEL 40
5.2.3JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSPLATSEN 41
5.2.4KULTURMÄSSIGA LIKHETER OCH SKILLNADER 41
5.2.5FÖRDELAR OCH NACKDELAR MED JUGOSLAVISK BAKGRUND I SVERIGE 41 5.2.6KULTURMÖTEN FÖRR OCH NU FÖR JUGOSLAVER I SVERIGE 42
5.2.7KULTURSKILLNADER OCH KULTURKROCKAR 42
5.2.8BEMÖTANDET INTERNATIONELLT 42
5.2.9BEMÖTANDET PÅ ARBETSPLATSEN 43
5.2.10FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONSINVANDRARE 44
5.2.11SKILLNADER PÅ ARBETSPLATSERNA 44
5.2.12NORMER OCH VÄRDERINGAR 45
5.2.13HUR UPPLEVER MÄNNISKOR EN TV-PROFIL SOM SLADJAN? 46
6. ANALYS OCH DISKUSSION 47
6.1STUDIENS FRÅGESTÄLLNINGAR 47
HUVUDFRÅGA: 47
6.2BAKGRUND;JUGOSLAVER I SVERIGE 47
6.3GLOBALISERINGENS PÅFÖLJDER 47
6.4MÅNGFALD INOM ORGANISATIONER 48
6.4.1MÅNGFALD UR DEN ENSKILDA INDIVIDENS PERSPEKTIV 49
6.5ETT HOMOGENT SVERIGE 50
6.6ETNICITET SOM ETT BEGREPP I PRAKTIKEN 50
6.6.1DET SOM LIGGER I BETRAKTARENS ÖGON 51
6.7FÖRDOMAR OCH ”OSKRIVNA REGLER” 52
6.9SPRÅKET 54
6.10JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSPLATSEN 55
6.11HUMAN RESOURCE MANAGEMENT 55
7. SLUTSATS 57
7.1.1KOMPETENSER HOS INVANDRARE 57
7.1.2KÖNSROLLER OCH MÅNGFALD 57
7.1.4VINSTDRIVANDE SYFTE 57
7.1.5SPORTEN SOM EN LÄNK MELLAN MÄNNISKOR 58
7.2FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 59
8. KÄLLFÖRTECKNING 60
9. BILAGOR 62
1. Inledning
I detta kapitel ska jag framhäva historiska bakgrunden för en bättre förståelse av denna uppsats. Därefter kommer en introduktion och motivation varför jag har valt detta ämne för att skriva denna uppsats. Slutligen kommer problemdiskussionen där jag tar fram bakomliggande orsaker till frågeställningar och syfte.
1.1 Det var som igår, fast i en annan värld…
”Tänk dig att du står vid en gata som en gång var min, bland många andras. Vi delade på den. Det är en gata som varje dag har fyllts med glädje och människor som inte ens tänker tanken att inte hälsa när de gick förbi. Gatan är väldigt smal, och de mest förkommande bilarna åker mot båda hållen, tätt vid varandra, nästan så tätt att de lätt snuddar vid sidospeglarna. Husen som ligger längs gatan har en charm som utstrålar lite av en mysig känsla av de små sommarstugorna i Sverige, fast byggda av tegelsten. Därefter målade i olika, ganska mjuka färger där arkitekturen på varje hus är sig olik. Denna tid på året brukar solsken lysa upp gatan och allt brukar vara i sin ordning. Under ett par veckor har någonting förändrats. Öde. Ett kort ord som beskriver den bosniska våren i staden
Visegrad. Min hemstad. Är det svårt att förstå en orolighet i luften för ett barn? Det är nog ett barn som har det skarpaste sinnet att något är fel, hur mycket än de äldre försöker dölja det för att inte skrämma upp mig.”
Skräcken och oroligheten som inte har någon beskrivning just då, sitter som inristat i benmärgen nu. Då var barnet i mig rädd för något som inte fanns och inte kunde förstås. Nu förstår jag. Jag vet och kan inte glömma, bara tanken känns som det var igår…
”Som husen är olika, finns olika nationaliteter som bor under dessa tak. Innan ödet kom till min gata var dessa nationaliteter en blandning av goda grannar som firade min Bajram två gånger om året med baklava, oavsett bakgrund. Jag firade deras jul och påsk
tillsammans med dem precis som om det vore en del av mig. Makten ligger i det att vi alla är ense. Vi är ense om denna underbara gata som förgyllt de första fem åren i mitt liv. Som förgyllt min familjs liv under en hel livstid innan jag ens fanns. Men ödet denna vårdag ger mig rysningar.”
Det får mig att ta fram känslan av ett liv som jag saknar idag, som borde ha funnits, men som inte finns i verkliga livet. Efter fem år på min gata raderades de kommande åren. De finns i min fantasi. Jag brukar tänka för mig själv varför jag är där jag är nu, på en ny gata. Utan alla detaljer som fanns runtomkring mig fram tills jag lämnade mitt ställe. Det finns fler orsaker till mina tankar.
”De grannarna som bor två hus ifrån oss på min gata, tänker säkerligen att oense mellan grannarna kom på grund av en kris. Att det var tvunget att bli öde på denna gata.”
Öde som splittrade ett helt folk som idag lever på olika kontinenter.
”Grannarna mittemot oss, det vill säga våra närmaste grannar, tror säkerligen att det är
göra, tänker jag? Är inte Gud god? Religion ska stå för godhet och frid. Hur kan detta ha hänfört tvist bland de närmaste som funnits till hands när vi senast behövt de? Vilka är dessa människor? Dessa människor liknar inte ens de människorna från i fjol. Dagens vårdag liknar inte ens vår, utan en mörklagd höstkväll då vinden är stilla och molnen lagt sig långt ner innan regnet kommer…”
Precis så beskriver jag även de nya människorna som längre inte kunde kännas igen..
”Den trånga gatan kan lätt associeras till det som är för litet för minst tre olika nationaliteter att dela på. ”
Troligen har sidospeglarna på bilarna som ständigt möttes på gatan från varsitt håll, det vill säga respekten mellan oss, spruckit loss av för mycket krockar. Försök förstå mitt metaforiska uttryck. Min gata var för trång för all hat som fanns hos vissa radikala människor.
”Makten som är ense, börjar denna vårdag bli oense. Trots friheten att visa vilken Gud som är godhet och tro för dig, kan vissa saker inte få plats på denna trånga gata du ser framför dig. Människan blir lätt girig. Vill ha mer. Vill ha något som inte kan delas på, utan antigen är det mitt eller ditt. Men varför är jag tvungen att fly och inte vissa andra barn under de andra taken på de fina husen som fanns på min gata?”
Mina tankar på den tiden, jag på den tiden, stod och tänkte för mig själv samma tankar som nu hur smart ett barn kan vara. För annars hade inte dessa minnen och känslor funnits kvar i mitt medvetande. Tusen frågor, tusen obesvarade frågor, vissa besvarade men med olika motiv och tankar. Förvirringen finns även hos mig som bär på svaret varje dag men rädd för att uttrycka vissa minnen. Saker som skapades redan när jag började veta om att jag ens existerade, barnet som stod på sin gata med sina kompisar. Kompisar som idag, hälften inte finns på grund av att de hade samma hopp och tro som jag. Tron på godhet, men vissa från en annan vinkel, som för mig och många andra var godtagbar. Jag brukar tänka på hur det hade sett ut om gatan som du stod på i början var den jag står på idag. Hur hade min personlighet varit, med den sociala omgivning som var nästa hus bredvid? En gnutta makt har förstört så många framtidsplaner, utbildningar, minnen, spontana möten med människor, ett förtjänat liv helt enkelt. Jag var tvungen att lämna en säker plats, som blev osäker denna vårdag då jag sista gången med känslan av att ha trygghet inom mig, tittade tillbaka på den plats jag tog mina första steg, på min gata. Numera finns tryggheten bland de svenska sommarstugorna. Men ser du den fridfulla gatan framför dig, min vän? Den gatan idag symboliserar något helt annat, med nya fasader på husen. Under dessa fasader finns sanningen. Sanningen om att jag som barn fick fly på grund av min tro, hopp och identitet. Hade jag inte flytt hade fasaden även täckt den del att jag ens var ett barn, bara minne av mig och min familj hade levt kvar hos dem som verkligen brydde sig. Ty, den nya fasaden hade täckt vår identitet.
”Andra barn har kvar sin gata som de minns från underbara Bosnien, situationen på deras gata var någorlunda lik min. Hur mycket minns du, du eller du? Och var är ni nu, barn?”
Till minne av inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina mellan år 1992-1995 som tar fram en del utav min beskrivning hur kriget skildrar olika sidor från olika liv. Meningen med denna text är att läsaren ska få en liten förförståelse hur verkliga livet kan se ut
familj, ur ett metaforiskt perspektiv. Bland annat Sverige och många andra länder hjälpte mig och andra med samma öde på grund av inbördeskriget i Bosnien och Hercegovina. Detta är bara ett sätt att visa tacksamhet för, och jag hoppas många inser hur högt det värdesätts. Vidare präglas denna undersökning hur andra är oerhört tacksamma, med många upp- och nedgångar i sina liv, som emigranter eller utlänningar med samma bakgrund som jag.
”Vad jag vet, är att en vårdag inte ska kännas som denna, kändes!”
2. Bakgrund
Detta kapitel tar fram bakgrunden till min studie och tar fram orsaken vad som grundar till studien samt frågeställningar som studien ska eftersträva.
”Sverige är numera ett land där min amerikanska bil är tillverkad i Mexiko medan svenska Saab och svenska Volvo är amerikanskägda. Sverige är ett land där ärkebiskopen är socialist och har svårt att tro på att Gud har avlat Jesus. Det är ett land
där en av mina grannar lyssnar på musik från Jamaica medan en annan övar japansk kraftsport. Det är en plats där många av de bästa fotbollslagen heter ”Assyriska”. Det är
en plats där många av de bästa sångartisterna har mörk hud, där kräftorna kommer från Louisiana eller kanske Kina och där blågula flaggorna mycket väl kan sys i Portugal. I
detta skiljer vi oss inte från andra länder.”
Källa: ”Typiskt svenskt – 8 essäer om det nutida Sverige” av Karl-Olov Arnstberg, 2005:170.
Palmer & Hardy (2000) förklarar att forskare hävdar att det finns två olika kategorier för mångfald. Den första är den vi kan observera som täcker klar identifiering där skillnader som genus, etnisk bakgrund och ras är ganska uppenbart. Det som är mer osynlig
mångfald är faktorer som funktionell bakgrund, utbildning, utveckling i organisationer eller socioetniska bakgrunder där värderingar och personlighet räknas in. Dessutom påpekar författarna att den observerbara och de osynliga mångfaldsmotiven kan ha en gemenskap och på så sätt påverkan på varandra. Att få bukt över olika synliga och osynliga faktorer på mångfald hos människor är att vi måste vara medvetna om dessa gränser.
Enligt Gordon (1978: 170, Stier, 2009) så är gemensam kultur, nation, religion, hudfärg, historia är inte de enda beståndsdelarna som beskriver etniska grupper. Förutom dessa har även medvetande och en definition av begreppet en stor betydelse. Självdefinitioner och medvetandet har en grundskapande från det förflutna. Därför blir människornas
föreställningar och det gemensamma ursprunget svaret på etnicitet.
Anledningen till att jag valt denna inriktning på undersökning är för att det ligger i tiden och de svenska medier har utvecklats oerhört då det gäller mångfaldsfrågor. Numera är det inte så främmande att se utländska namn i TV-rutan. För övrigt ligger detta ämne nära även mig och mitt ursprung eftersom jag har valt att fokusera på fallstudier som relaterar till individer med bakgrund från forna Jugoslavien. För att utveckla och bekanta andra som har detta gemensamt med mig har jag valt att lyfta fram relevansen i dessa tänkbara frågor. Dessutom är det intressant att se hur medievärlden hela tiden utvecklas framåt på detta område.
2.1 Historisk bakgrund
Dåvarande inrikesminister Rune Johansson, hade goda insikter om invandrarna på 1960-talet. Johansson var positiv till att de skulle få en chans för att kunna skapa ett liv i
Sverige. Han iakttog saker och ting som kunde ske från en annan synvinkel. Med hjälp av en ”Arbetsgrupp”, som Öberg förklarar det, skapades det en tidning. På så sätt fick
sidan av detta, tidigt under dessa år börjat forska kring de olika minoritetsgrupperna (Hamberg & Hammar, 1981).
”Vårt sätt att leva skall vi inte söka tvinga på utlänningarna och heller inte ta ifrån dem deras eget. Anpassningen blir lättare om invandrarna kan förbli sina traditioner trogna och känna att ingen ser dem över axeln för deras hemlands och dess kulturs skull. Vi kan
hjälpa dem med acklimatiseringen. Men vill de så skall de behålla det som binder dem vid det gamla: kultur, traditioner, språk, religion, mat, kläder – det ger dem stöd, något
att falla tillbaka på, innan de känner sig hemmastadda här. Låt dem gärna bli ’annorlunda svenskar’ – vi har plats för och behov av olika kulturella grupper i vårt
land.”
Källa: ”Ny i Sverige” sedan 1965 med undertiteln ”Handbok för myndigheter och
enskilda..” av Inga Gottfarb och Arne Redemo. (”Invandringen oh framtiden” Hamberg
& Hammar, 1981:15 ffs.)
Hatch (2006) ställer motfrågor till sina teorier kring mångfald. Hon menar att mångfald kan vara relaterat till den postmodernistiska eran. Kan detta vara ett sätt att utveckla organisationer eftersom de blir alltmer globala, och på det sättet blir plattare
organisationer en vanlighet. Detta medför att ju mer mångfald inom organisationer, desto mer breddas graden för innovation och utveckling. Enligt Hatch (2006) beror detta på att de olika potentiella kulturskillnaderna hos individer även medför olika tänkande, såsom Palmer & Hardy (2006) beskriver det. Det observerbara och icke-observerbara möts där alla har olika erfarenheter att bidra med.
2.1.1 Forna Jugoslaviens befolkning
Den forna Jugoslavien var en federal statsbildning där det fanns sex olika republiker: Bosnien och Hercegovina, Serbien, Slovenien, Montenegro och Makedonien och
därutöver även två provinser Vojvodina och Kosovo. Detta ledde till att landet blandades med olika folkgrupper som bland annat bestod av; serber (8 136 000), kroater (4 428 000), muslimer (2 000 000), slovener (1 754 000), makedonier (1 341 000) och
montenegriner (577 000). Det som hör till minoriteten var albaner (1 731 000), ungrare (427 000) och turkar (101 000) och även slovaker, zigenare, bulgarer, tjecker, rusiner, italienare med flera (Magnusson, 1989).
2.2 Problemdiskussion
Mycket av det teoretiska inslaget på högskolan för programmet Media management har handlat om hur en organisation ska vara för att de anställda ska trivas. Ur detta har givetvis även mångfald diskuteras på ett sådant sätt som Stier (2004 & 2009) och Palmer & Hardy (2000) tar upp i sina skrifter som jag tidigare har beskrivit. Med denna studie vill jag även utveckla detta och se det ur två olika perspektiv för att kunna komma fram till ett resultat som jag anser vara inomvetenskaplig intressant. Om jag nu ställer den fråga vad är då problematiskt med min forskningsfråga? Eller såsom Patel & Davidson (2007) lägger fram det; Hur ska detta ha ett utomvetenskapligt syfte, där författarna menar hur resultat ska ha en praktisk nytta?
Det komplexa med denna uppsats är att jag vill inrikta mig på individer från forna
Jugoslavien, där mångfaldsfrågan inom medier blir en korrekt inriktning. För att detta ska få en heltäckande bild för programmet Media management, som utöver media och
kommunikation även omfattar företagsekonomi och organisation, finns det även inslag av detta i undersökningen. Den första delen ska ta fram hur profiler inom svenska medier som ursprungligen kommer från Balkan reflekterar kring mångfald inom den svenska mediebranschen. Dessutom ska denna studie tillhandhålla deras tankar och erfarenheter samt bemötande på arbetsplats där de oftast är i rampljuset med det de arbetar med. Den andra delen ska de utveckla hur det är att arbeta som invandrare i svenska organisationer inom medier. För att utveckla detta ska det bli intressant om det finns någon röd tråd mellan dessa ämnen utifrån de utvalda respondenterna svar.
2.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utifrån utvalda biografier ta fram hur mediebilden har
förändrats samt blivit allt mer integrerad från olika delar av världen i Sverige. Detta med en inriktning på hur profiler med ursprung från forna Jugoslavien, inom svenska medier har lyckats bli framgångsrika. Med utgångspunkt på mångfald och integritet som har en historisk bakgrund och hur den fortlöpande bilden på tidigare nämnt folkslag har
förändrats. Det huvudsakliga syftet med denna uppsats är att ta fram hur mediabilden har påverkats och på vilket sätt.
2.4 Frågeställningar
Nedan är frågeställningar som är aktuella för denna studie med en fokus på personer inom svenska medier som kommer från forna Jugoslavien:
Huvudfråga:
• Hur upplever dessa individer sin karriär i Sverige, trots sina förhållande och etnisk bakgrund?
Underfrågor till studien:
• Vilka skillnader och likheter finns det bland jugoslaver och svenskar på arbetsplatsen?
• Vilken påverkan har detta folkslag gjort svensk mediebranschen, präglat av kulturella och arbetsmässiga egenskaper?
3. Metod
Metodkapitlet ska framhäva hur jag har genomfört min uppsats. Med tanke på att detta är en kvalitativ studie kommer jag därför ta fram kritik och strategier som är väsentliga för denna form av metod. Genom kvalitativa forskningsfrågor och intervjuer med utvalda metoder vill jag härmed presentera processer som lett till ett resultat som täcker mitt syfte med uppsatsen.
3.1 Val av frågeställningens referensram
En abstrakt beskrivning är då forskaren framhäver underlag för resultaten som anses vara aktuella för studien (Olsson & Sörensen, 2007). Eftersom jag personligen har nära till mitt ämne, med tanke på min bakgrund från forna Jugoslavien, har jag i åtanke att skala av denna studie till ämnen som jag anser är värda att belysa. Djupet med denna studie är att ta fram fallstudier som både ur ett praktiskt och känslomässigt perspektiv ska visa hur kända profiler har lyckats på media marknaden i Sverige. Ur det känslomässiga
perspektivet har dessa intervjupersoner utifrån sina liv tagit fram erfarenheter och åsikter som har påverkat deras arbete mestadels positivt men även ibland negativt. För övrigt är den praktiska delen hur mångfaldsfrågor uppfattas från deras synvinkel, och hur det återspeglar sig på deras arbete. Detta medför även att media och kommunikation blir invävd i studien medan organisation och ledarskap även blir aktuellt eftersom de olika respondenterna kommer från olika företag. För övrigt är kultur, mångfaldsfrågor, segregering och integration svar på interkulturell kommunikation och dessa ämnen blir fokus på utvalda individer, med jugoslaviskt ursprung inom media i Sverige.
3.2 Val av process
Olsson & Sörensen (2007) förklarar att den kvalitativa undersökningsmetoden har ett induktivt tänkande. Skillnaden mellan denna undersökningsmetod och den kvantitativa metoden är att den senaste utgår från redan accepterade principer och teorier, det vill säga begreppet deduktion. Patel & Davidson (2007) menar att kvalitativa undersökningar medges ha en grund som kvalitativa intervjuer eller tolkande analyser. Olsson & Sörensen (2007) förklarar att kvalitativa undersökningar ser helheten och inte delarna, vilket även kan anses som holism. Utifrån tidigare forskning har detta fenomen klassats som komplex då det stöter på mänskliga erfarenheter ur ett socialt sammanhang. Den hermeneutiska tolkningen ska försöka förstå människans erfarenheter. Utöver det förklarar författaren olika perspektiv på den kvalitativa forskningen. Forskaren har ett en förförståelse på det som undersöks och därför blir denna studie annorlunda från tidigare liknande
undersökningar eller likaså framtida.
Tolkningsprocessen är därför viktig och bör framhävas för läsaren. Bryman & Bell (2005) påpekar att den induktiva forskningsinsamlingen har i syfte att ta fram teorierna utifrån den information som samlas in inom kvalitativa undersökningar. Däremot har på senare tid även den deduktiva forskningsinsamlingen, där etablerad information inriktas på den kvalitativa undersökningen.
3.3 Sekundärdata
Den information som redan finns samlad av tidigare forskare. Sekundärdata är den
information som bör analyseras och bearbetas för att göra studien överskådlig (Bryman & Bell 2005).
3.3.1 Planering och utförande
Jag har valt att inrikta mig mycket på det teori inslaget vi har haft under vår utbildningstid på Media Management programmet. Det är svårt att veta i början vilken teori som är mest relevant innan jag har samlat in primärdata. Utifrån den bakgrund som jag tidigare har nämnt är det lättare att ta fram den viktiga kärnan med mitt ämne. Därför är det viktigt att återkoppla teorin med empirin, när den sistnämnda är framtagen.
3.3.2 Val av metod
Genom den kvalitativa forskningen ska forskaren få fram beskrivande data som gestaltar något, alltså ett fenomen som är beskaffat. Det är en karaktär eller egenskap som ett visst område har, medan den kvantitativa forskningen för fram mängden inom ett
forskningsområde. Kvalitativa forskningsmetoder brukar oftast framhäva olika resultat på ett litet antal individer. Detta har med framförallt miljöer och tidpunkter att göra. Det som forskaren ska tänka på vid dessa tillfällen är att denne ska vara subjektiv och dessutom har en långvarig kontakt med de utvalda intervjupersonerna (Olsson & Sörensen, 2007).
Den kvalitativa forskningen ska tillhandahålla intervjuer och resultat som blir fördjupade successivt, forskningen ska vara flexibel och gå på djupet. Olika kontexter påverkar givetvis vad forskaren kommer fram till. Därför är det viktigt att ta fram kategorier, modeller och beskrivningar som tillhör och beskriver det aktuella ämnet. Tolkande, beskrivande eller språkorienterade metoder kan beskrivas utifrån detta och utvärderas på följande vis. Hur väl information motsvarar syftet och forskningsproblemet, att andra ska använda och förstå metoden, det vill säga intersubjektivitet och på vilken nivå
informationen kan ge denna förståelse (Olsson & Sörensen, 2007).
3.6 Primärdata
Den information som forskaren kommer fram till själv är den som är primär. Utifrån de belysta idéer och tankar som forskaren har, där han eller hon utvecklar till intervjuer får denne fram den viktiga informationen som förstärker och samspelar sekundärdata inom undersökningen. Här är oftast kunskap, attityder, tankar och känslor som kommer fram när respondenten får en chans att besvara utvalda frågor (Webb, J.R, 2002).
3.6.1 Forskningsansats
beskriver vilken typ som passar in på olika undersökningsmetoder och tillvägagångssätt. Två av dessa begrepp är den explorativa och det deskriptiva tillvägagångssättet. Där problemområdet inte är så belyst försöker forskaren samla in information och belysa ett område allsidigt och detta är den explorativa ansatsen. Medan den deskriptiva ansatsen innebär att forskaren redan har mycket information kring ämnet. Här tas istället modeller och beskrivelser kring det aktuella ämnet fram för att få en grundläggande orsak till varför det är som det är i nutiden. Ämnet belyses som beskrivning kring en aspekt eller flera för att kunna dra paralleller mellan dessa (Patel & Davidson, 2005). I mitt fall anses undersökningen vara deskriptiv.
3.6.2 Planering
Det är alltid en fördel att ha en förförståelse kring ämnet som ska studeras. Genom detta är forskaren insatt i det som ska undersökas och på detta sätt har denne ett engagemang som positivt påverkar undersökningen (Patel & Davidson, 2005). Jag valde att studera och fokusera litteratur som tillhört bland annat från kursen ”Interkulturell
kommunikation” under år tre för Media Management programmet. Den litteraturen som var aktuell då, tog jag ut referenslistor på böcker som dessa författare hade använts sig utav (bland annat från Stiers böcker). Under denna period tog jag kontakt med mina intervjupersoner och höll kontakt med dessa fram tills den dagen vi träffades för intervju. Innan jag åkte till Stockholm för att träffa dessa personer sammanställde jag
intervjufrågorna och skickade iväg de till intervjupersonerna. På detta sätt fick de en chans att förbereda sig inför ämnet som skulle diskuteras. Dessutom valde jag att skriva magisteruppsatsen på distans och bodde därför i Finspång under denna period, och inte i Kalmar. Detta medförde att jag fick låna och använda litteraturen från Norrköpings Campus bibliotek.
3.6.3 Kvalitativa intervjuer
Kvalitativa intervjuer är ett komplext utförande och dessutom finns det fler olika perspektiv som har en relevans hur dessa kan appliceras och genomföras i en
undersökning. Syftet med kvalitativa intervjuer är att respondenten ska få en chans att besvara frågorna med egna ord. Då upptäcker forskaren de inre egenskaper och beskaffenheten hos någon. Därmed får inte heller frågorna ha en förutbestämd
svarsalternativ där den intervjuade blir på något sätt vägledd, detta passar i övrigt mer en enkätundersökning eller liknande under kvantitativa undersökningar. Därför kräver kvalitativa intervjuer en låg grad av standardisering. I denna mening är en kvalitativ intervju riktad mot ett induktivt eller abduktivt arbetssätt i forskningen (Olsson & Sörensen, 2007).
Viktigt är att frågor har en grund och utgår ifrån hur, vad och varför; logiskt begreppsligt samtal, emotionellt samtal och empiriskt samtal är tre olika perspektiv som brukar krypa fram i sådana intervjuer (Olsson & Sörensen, 2007).
Kvalitativa intervjuer behöver en låg strukturering för att den intervjuade ska få ta del av en diskussion. Detta medför att samtalet får nyanserade beskrivningar och så exakta uppmålningar av dennes livsvärld. På samma sätt får intervjuaren en chans att se hur respondenten reagerar via kroppsspråk och tonläge. Vidare bidrar detta till en ännu bättre
den specifika situationen och handlingsförloppet om hur respondenten känner och tycker kring det diskuterade ämnet. Kvantifierbara uppfattningar som anses entydiga är något som inte eftersträvas utan det ska vara en mellanmänskligt situation samtidigt som svaren inte ska vara förutsägbara (Bryman & Bell, 2005).
3.6.4 Intervju med Emir Osmanbegovic
Emir Osmanbegovic är chefsredaktör på Sporten på TV4. Jag kände till hans namn sedan tidigare och hade för avsikt att kontakta honom. Anledningen är att han besitter
erfarenheter och kunskap kring ämnet som är aktuellt för min forskning. Han var redan från början positiv till att ställa upp på en intervju och vi hade hela tiden kontakt fram till den dagen som intervjun skedde rum. För övrigt underlättade det för mig att Emir ville ställa upp den dagen då jag var i Stockholm och hade intervjutid inbokat med min andra respondent.
3.6.5 Intervju med Sladjan Osmanagic
Även Sladjan Osmanagic är ett känt namn som jag tidigare kände till. Sladjan arbetar som sportexpert tidigare på SVT och numera på VIASAT. Likaså är fallet här, att Sladjan har de kunskaperna som jag antar är relevanta för min studie. Samtidigt som jag hade kontakt med Emir, hade jag kontakt med Sladjan och även han var positiv redan från början att ställa upp på en intervju.
3.6.6 Utförande
Olsson & Sörensen (2007) menar att kvalitativa intervjuer har låg standardisering. Därför blir en kvalitativ intervju riktad mot ett induktivt eller abduktivt arbetssätt i forskningen. Detta menar jag att denna undersökning kommer utgår från redan accepterande teorier och skrifter som relateras till intervjuerna som presenteras senare.
När det kommer till kvalitativa intervjuer måste den som intervjuar förbereda sig och detta kan göras genom fler olika metoder. Patel & Davidson (2005) att intervjuaren kan antigen anteckna medan denne intervjuar eller dokumentera via inspelning. Dessutom har jag valt att använda samma intervjufrågor till olika personer för att kunna dra skillnader och likheter i min analys och diskussion. När jag kontaktade SVT första gången och bad om tips kring potentiella intervjupersoner var de väldigt noggranna med att förtydliggöra att de inte kartlagde sina anställda efter nationalitet. Detta försvårade genast min
granskning av intervjupersoner. De gav mig tipset att kontakta de som jag själv kände till sedan tidigare. Likaså var de på TV4 väldigt strikta med att ge ut namn. Mitt mål var att få träffa Sladjan Osmanagic, Emir Osmanbegovic och Jovan Radomir. Därför tog jag tag detta i egna händer och kontaktade dessa tre för att åtminstone få deras perspektiv på mina frågor. Det är väldigt svårt att få tag på kända mediamoguler som kommer från eller har jugoslaviskt ursprung. Därför fick jag satsa på att behålla Sladjan Osmanagic och Emir Osmanbegovic som potentiella intervjupersoner eftersom de var positiva till att ställa upp.
3.7 Validitet och reliabilitet
Enligt Olsson & Sörensen (2007) har graden reliabilitet överensstämmelse mellan
mätningar med en och samma mätinstrument. Medan validitet är ett sätt att mäta rätt sak. Reliabilitet och validitet är två begrepp som går hand i hand med varandra. Båda har betydelse och vi kan sällan utesluta det ena och ta med det andra i en undersökning. Patel & Davidson (2005) beskriver att hög reliabilitet inte skapar en garanterad hög validitet. Däremot är fullständig reliabilitet en förutsättning för fullständig validitet.
När det kommer till undersökningar om människor så handlar det oftast om upplevelser, kunskap, inställningar eller dylikt. Detta är fenomen som är abstrakta och kan inte mätas som påtagliga fenomen, som exempelvis vikt eller längd. På detta sätt är det svårt att mäta kvalitativa undersökningar och oftast kan inte validitet mätas på samma sätt vid sådana tillfällen (Patel och Davidson, 2005). Bryman & Bell (2005) menar att vilken metod än forskaren väljer är det viktigt att kritisk granska den för att ta fram hur giltig och
tillförlitlig informationen är. Vi måste ta hänsyn till att mycket runtomkring kan påverka respondenten.
Vidare förklarar Bryman & Bell (2005) att dessa två begrepp kan appliceras på kvalitativa forskningar då de relevanta teorier kan relateras till det som forskaren kommit fram till. På detta sätt får forskaren svar på sin frågeställning och de kvalitativa intervjuerna har en koppling med den aktuella teoretiska biten av undersökningen.
3.8 Fallstudier
Bryman & Bell (2005) förklarar att fallstudier är ett sätt att arbeta på djupet av ett visst ämne där forskaren har en möjlighet att utvärdera detta på egen hand. Nackdelen är givetvis att det finns knappt om tid som bör disponeras väl. Syftet med denna process är att identifiera samspelet som gör att denna enskilda företeelse ser ut som den gör. Förändringar och system hos utvalda individer som ska respresentera problemet eller utvecklingen av ett ämne. Ytterligare en nackdel är enligt Bryman & Bell (2005), att vissa forskare har kritiserat fallstudier att de kan ge skeva svar och att generaliseringen inte alltid är ett samspel hos de utvalda intervjupersonerna. Bassey (Bassey, 1981: Bryman & Bell, 2005) menar att fallstudier visar detaljerat i en undersökning hur verkligheten ser ut, den är komplex och på detta sätt visar även resultaten olika svar på samma frågor. Det är tjusningen med en undersökning och därför är det svårt och säga vad som är rätt eller fel. Dessutom skiljer sig den empiriska undersökningen en aning från teorier som finns, i och med att empirin återspeglar det som sker i praktiken och individen har anpassat sitt arbete efter verkligheten. Enligt Patel & Davidson (2005) är det viktigt att lägga upp
undersökningen och vilka individer forskaren vill intervjua eller lägga fokus på. Dessutom är det viktigt att ta fram tekniker som kan tänka sig vara möjliga för studien, och fallstudie brukar oftast ha ett kvalitativt mål med undersökningen. Enligt författarna kan forskaren ha olika undersökningsuppläggningar. Med detta menas att forskaren avgränsar fallstudien med en eller två personer eller fall. Även organisationer kan
jämföras på detta sätt. I en fallstudie är syftet att utgå från ett helhetsperspektiv och därav få en heltäckande information som möjligt (Olsson & Sörensen, 2007).
3.9 Avgränsningar
Jag har valt att intervjua två personer och denna avgränsning skedde på grund av att det inte fanns någon ytterligare som ville ställa upp. Därför valde jag att inrikta mig på två fallstudier. Ur Sladjan Osmanagics och Emir Osmanbegovic perspektiv tar jag från både yrkesmässiga och emotionella perspektiv kring invandring som präglar en
jugoslavisk/bosnisk perspektiv. Deras erfarenheter och upplevelser ska försvara mina frågeställningar.
3.10 Metodkritik
Alvesson & Sköldberg (1998) menar att kritisk teori och sättet att inta någon slags förförståelse till det vi undersöker är viktigt. Bryman & Bell (2005) menar att det är lätt för den intervjuade att ta en god tid på sig att sväva kring en aktuell fråga vid tillfällen som denna, då kvalitativa intervjuer utförs. Därför är det viktigt att under intervjun vara uppmärksam och noga med att försöka få respondenten på rätt spår igen. Samtidigt är det en lätt påverkan och att respondenten känner sig ”stel” när denne vet att intervjun blir inspelad, som kan resultera i att respondenten utger annorlunda svar. För övrigt kan det kännas att det är svagt med att använda endast två olika perspektiv från två olika
intervjupersoner. Mitt motiv till detta är att dessa två personer bidrar med två olika svar då de har olika bakgrunder. Dessutom hände det i intervjun att jag som forskare hamnade i en diskussion med respondenterna eftersom ämnet ligger mig nära kulturmässigt. Jag försökte undvika att härleda respondenterna till ett svar utan efteråt gav samtycke eller andra åsikter.
4. Referensram
Detta kapitel tillhandahåller utvald information som är sekundär och som tar fram det mest relevanta som anses vägleda studien.
4.1 Det globala samhället
Utan tvekan har dagens samhälle blivit alltmer globaliserat (Giddens 1991; Ziehe 1994; Beck 1998: Bauman, 2000; Stier, 2009). Kommunikationsutvecklingen har gjort att vi idag har utplånat de gränser som ligger långt borta. Idag påpekar vissa forskare att globaliseringen har gjort att vi, till skillnad från förr, har en ökad homogenitet mellan människor, länder och framförallt kulturer. Givetvis kvarstår en viss rasism mellan människor och på detta sätt finns även främlingsfientlighet, främlingsrädsla, etniska konflikter och diskriminering kvar för människan är komplex. Västvärlden har idag ett vinstdrivande syfte som gör att produkter, tillväxt och överlevnad för multinationella företag att leva kvar, strävar efter ett globalt samspel för att överleva. Det senaste halvseklets invandring i Sverige har bidragit med att interkulturella egenskaper och förståelse har ökat hos människan i samhället. En etablering bland vårdpersonal, offentliga arbetare (såsom media) och liknande har uppnått detta för att kunna göra ett fullständigt arbete (Stier, 2009).
Detta innebär att utvecklingen har åstadkommit att även alltfler väljer att studera eller arbeta utomlands. Skillnaden är att de som väljer att gå denna väg får ett större perspektiv på ett mångkulturellt vardagsliv än vad äldre generationer fick förr i tiden. Omedelbart medför detta att människor idag behöver mer vetskap om miljöer som är interkulturella och internationella. Fenomenet kulturkrock kan förekomma ur misstolkningar av icke-verbala signaler, okunskap om andras tankesätt, brott mot sociala normer, stereotypiska uppfattningar eller dylikt (Stier, 2004).
4.2 Kultur
”Culture is to society what memory is to individuals. In other words, culture includes traditions that tell “what has worked” in the past. It also encompases the way people have learnd to look at their environment and themselvs, ant their unstated assumptions
about the way the world is and the way people should act”
Ur ”Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier”
Källa: ”En introduktion till interkulturella studier” Stier 2009 (Triandis 1994:1; Stier 2009; 25).
Själva ordet “kultur” härstammar från latinets “culutra” och betyder odling
(Nationalencyklopedins Ordbok, Band 1; Stier, 2009). Vidare menar Williams (1976; 76-77, Stier, 2009) att det även kommer från ordet ”colore” som bland annat innebär
”vörda”, ”beskydda” eller ”att leva i”.
När vi gör olika kulturanalyser är det frågan om ett inifrån- och utifrånperspektiv men även ur ett underifrån- eller ovanifrånperspektiv. Författaren förklarar att
som exempelvis kollektivistiska och individualistiska kulturer. Det inifrånperspektivet är att analysera en kultur på djupet och söka förstå människors kulturbetingade perspektiv (Pike, 1966; Stier, 2009).
Det finns både fördelar och nackdelar att vara en del av den kultur forskare undersöker. Fördelarna är ganska givna eftersom det handlar om den bekantskap vi har med kulturen. Det som kan vara negativt är att vi inte blir utan förutsättningarna. Vissa aspekter kan människan vara hemmablind för och vi ser det inte ur en kritsikt synvinkel eftersom vi är så bekväma med det. Eftersom forskaren då saknar många riktiga och sanna fakta kring kulturer kan feltolkningar och bedömningar uppstå. Detta kan tolkas fel eftersom
begreppet kultur och hela dess svär är känslomässigt och ideologiskt laddat. Stier (2009) menar att poliska maktkamper använder sig av de flesta kulturbeskrivningar som
potentiellt vapen eftersom det är så pass laddat med känslor.
Utöver de två tidigare nämnda perspektiven finner även Stier (2009) ytterligare två andra perspektiv som kan tyckas relevanta. Dessa är underifrån- och ovanifrånperspektivet. Det förstnämnda är att forskaren vill ta reda på kulturbegreppet hos ”vanliga” personer och hur deras liv återspeglar sig i samhället, med bemötande och liknande. Detta kan också reflekteras inifrån och utifrån. Inifrån är att blotta vardagslivet ur ett kulturbetingat perspektiv, medan utifrån är att undersöka samhällets profiler, kända personer såsom författare, konstnärer, politiker eller dylikt. På detta sätt ta fram analys på deras kulturella betingade liv. Det är svårt att överhuvudtaget ta fram en objektiv bild på fenomenet kultur. Det är komplext och blir alltid olik med tanke på om forskaren har en förförståelse för kulturen eller inte. Att avgöra om den slutgiltiga bilden är rättvis eller inte ligger hos betraktarens åsikter och ögon.
Stier (2009) tar fram en metaforisk bild av kultur och raster. Han drar en parallell mellan dessa begrepp och ett sjökort. Han menar att alla vi behöver detta för att navigera oss i samhället, våra kulturella mönster. Detta gör att vi inte frigörs från vårt tänkande som beskriver kulturen som finns inom oss utan att människan hela tiden associerar och jämför detta med andra människor som vi möter på ute i samhället. Det finns olika galler (Douglas 1966; Stier 2009; 77) som tar fram punkter som förgyller olika kulturer. Detta kan samspelas även kollektivt där olika kulturer möts men även symbolisera något som är individualistiskt och utmärkande för en viss individ i en grupp. Nedan är några av
begreppen som ett folkslag har gemensamt i en kollektivt betingelse:
• Politiska och ekonomiska system • Könsroller
• Språk • Vanor
• Etik och moral • Traditioner • Ceremonier
• Religiösa föreställningar • Tabun
• Föreställningar • Regler och lagar • Värderingar
4.3 Språkskillnader
Stier (2009) beskriver att språket vidmakthåller kulturen och det är den och människan som manifesterar en kultur. Det finns två olika kommunikationssätt som författaren beskriver.
Kommunikation kan ske då vi inte gör utbyte av ord och denna form beskrivs om icke-verbalt språk (Edvard Sapir, 1935; Stier, 2009). Denna form av kommunikation går ut på att den kompletterar det verbala (som är den andra formen). Dessa kännetecknas genom ansiktsuttryck, gester, känslor och andra tecken som inte behöver ”uttryckas” med ord. Många forskare inom biologin har hävdat att detta är något vi människor lär in oss medan andra forskare inom antropologin menar att det är inlärt. Det sistnämnde menar de att den sociala omgivningen som påverkar. För övrigt har andra forskare (Argyle 1988; Stier 2009;54) tagit fram slutsatsen att icke-verbalt språk är något som har en stor betydelse för människan, insikten i det hela har på senare tid upptäckts via forskning hur pass viktig den är.
Vidare förklarar författaren att förståelse men även missförstånd kan vara en del av icke-verbalt tolkande för olika parter när de använder det i olika sammanhang. Stier (2009) förklarar att icke-verbala språket är kopplat till kulturella konventioner och på detta sätt har detta kulturella folkslag en gemenskap. Det intressanta är att likartade språk (signaler eller innebörd) används runtom i världen, förvisso kan de ha olika betydelser. Detta relaterar även författarna till det verbala språket, som uttrycks med ord. På samma sätt kan de komplettera eller ersätta varandra för bästa möjliga kommunikationssätt (Fiske 1982:89; Stier 2009
)
.4.4 Segregering
Enligt Nationalencyklopedin (Källa: www.ne.se) betyder segregering åtskiljandet mellan folkgrupper.
Vetenskapen har visat att människor av naturen gör gränsdragningar mellan varandra, och detta inte bara av kulturella skäl. Stier (Tajfel 1969; GudyKunst & Kim 2003; Stier, 2009) beskriver dessa författare att enligt att ”vi” och ”de” känslan i olika grupper skapar en automatiskt tänkande att de två olika nämnda grupperna tänker och beter sig
annorlunda. Medan Stier (2009) menar att homogeniteten är större än vad människan tror. Det vill säga att vi är mer lika varandra naturligt om vi tänjer på gränserna som gör att vi kan hur många gemensamma nämnare människan har oavsett etniskt eller kulturell bakgrund. Människan på detta sätt har större perspektiv och förståelse mot andra människor (GudyKunst & Kim 2003; Stier, 2009).
Ideal, normer, värderingar, förhållningssätt är svar på en grupps kultur och dess
anknytningar. Detta binder samman gruppens viktigaste ståndpunkt och gemenskap som den har. Genom olika åtaganden inom gruppen i frågan om det som formar deras livsstil, traditioner och liknande offrar de deras intresse och fritid för att bilda något som
symbolisera den enskilda gruppen och kulturen. Förväntan på individen är också den sociala statusen i samhället som ofta symboliserar en viss kultur och detta känns genom en viss utbildning, erfarenhet eller visdom som präglar en viss kultur genom tiderna. På detta sätt märks en delaktighet inom kulturens ramar och individerna i dessa grupper finns där vi både med- oh motgångar. Då kan det både handla om ceremonier eller
ordning, överlevnad och sammanhållning. Att tillhöra en sådan beskrivande bild, en kultur, kan tyckas egocentrerat. Den enskilda gruppen har en viss gemenskap och även om dessa befinner sig på andra platser har de fortfarande ovanstående gemensamma nämnare såsom symboler, vanor, eventuellt också språk, traditioner och dylikt som för de samman. Dessutom menar författaren att i ett samhälle där mångfald finns måste även denna grupp visa social konstruerat beteende i form av respekt och förståelse. Utesluts detta tänk övergår gruppens tänkande till etnocentriskt eller nationalistisk prägel. Vid sådana tillfällen anses allt det främmande gentemot gruppens kultur, vara ”orätt” (Stier, 2009).
I dagens samhälle världen över har exempelvis hudfärg stor betydelse för hur vissa människor bedömer ens status i samhället. Det som är viktigt att poängtera enligt Stier (2009) att människan talar mycket om makt och hur detta skildras i samhället. I olika länder anses ledaren, den som har makten, ha olika tillgångar och tillvägagångssätt. I Sverige exempelvis strävar ledaren att vara demokratiskt och ser till att arbetet är väl fördelat där alla ska vara informerade och tillgängliga. Dessutom ska ledaren inte vara auktoritär eftersom det är ett kollektivistiskt samhälle.
4.4.1 Integration
Enligt Martin & Nakayama (2003) menar att integration innebär att människor behåller den ursprungliga kulturen medan de är i kontakt med andra olika kulturer. Emigranter är oftast de som står mellan dessa val, och hur mycket de låter sig själva påverkas. Det är upp till var och en hur mycket vilja och hur pass öppen denne person är för att godta andra kulturer och påverkas. Författarna menar att människan inte alltid behöver ta till sig men i alla falla respektera och förstå, för att få samma respekt i gengäld. Stier (2009) påpekar att ju mer segregering som människan har, desto svårare blir möjligheten att känna och utföra integration. Detta på grund av många anledningar, en är bland annat att acceptansen saknas människor emellan.
4.5 Etnicitet
”Etnos” betyder ”folk” eller ”nation” enligt Nationalencyklopedin. Kultur och etnicitet har olikheter och en kultur kan ha en eller fler etniciteter. Etnicitet står för en folkgrupps föreställningar och dess ursprung som är gemensamma nämnare för dessa människor, framförallt att de tänker lika och känner till varandras kollektiva identitet (Westin, 2008: 23, Stier, 2009). Stier (2009) förklarar vidare att etnicitet vandrar från en generation till en annan och givetvis påverkas etnicitet av samhälleliga förhållanden som gör att folkgruppen anpassar sig men samtidigt bibehåller det som tillhör dess ursprung som eventuellt i vissa fall finns tydligt bevisat i beteendet eller ett så kallat insnöat beteende. Vidare beskriver Herlitz (Herlitz, 2007; Stier 2009) att etnicitet inte är statisk. Och Ålund (Ålund 1997:23, Stier, 2009) bekräftar att identiteten kan formas genom att två olika kulturer möts och måste synkroniseras och hanteras. Ålund (Ålund 1997:23, Stier, 2009) väljer att namnge den hybridform då en ny etnicitet skapas när två olika kulturer möts eller uppdateras. Martin & Nakayama (2003) bekräftar detta att rötterna som människan tillhör, påverkar ens etniska bakgrund. Det som är runtomkring oss och står oss nära gör en påverkan, trots att vi exempelvis har emigrerat till ett annat land på grund av någon särskild anledning.
Martin & Nakayama (2003) menar att etnisk identitet består av och beskrivs genom:
1. Självigenkännande
2. Kunskap om den etniska kulturen (traditioner, värderingar, beteende och dylikt) 3. Känslan att tillhör en viss etnisk grupp
4.6 Mångfald i organisationer
Mångfald är ett omfattande begrepp på dagens nationella och internationella
arbetsmarknad och många källor visar att den stigande mångfalden har bidragit med ökade innovationer inom företagen. Eftersom alltfler multinationella företag ökar blir rörligheten och nationsgränserna på så sätt även försvinner alltmer. Självklart har detta visat vara ett mycket mer kreativt sätt att utveckla företag på, där erfarenheter, synsätt och idéer möts från olika människor med olika mått på dessa aspekter (Hatch, 2002). Martin & Nakayama (2003) menar att den virtuella världen har bidragit med att människorna inte möts på arbetsplatsen, men att interkulturell kommunikation blir en del av vardagen. Författarna tar fram ett mer globalt tänkande med skillnader och likheter med USA och Europa. Det som är den gemensamma nämnaren att mångfald inte endast bidrar med eftersträvan av förstående mellan globala företag och människor. Dessutom bidrar denna resurs till ekonomiska utvecklingar. Författarna jämför denna med en liknelse som en restaurang och menar att det hela tiden kommer in nytt folk med olika bakgrunder. Beskrivelsen anser måla upp bilden av en postmodern organisation. På detta sätt präglar olika kulturer sin del av organisationen som bidrar till att individer runtomkring vänjer sig vid dessa skillnader.
Konflikter kan givetvis uppstå allteftersom fler medlemmar i organisationer har olika kulturer. Mångfalden finns men det är trots det ett relativt outforskat ämne. Teoretiska frågeställningar enligt Hatch (2006) som känns passande till detta område kring
organisatoriska kopplingar är om postindustriella eran som är på ingång. Detta innebär att många organisationer är på väg att uppdatera och förnya hierarkin inom organisationer. Är detta en tillfällighet? Enligt Hatch (2006) finns misstankar att isomorfismen
(härmande) inom organisationer uppträder i takt med de globala nätverken. Detta innebär att organisationerna måste ta hänsyn till att ha en strukturell och kulturell mångfald för att komma ifrån den endimensionella strukturen.
Vidare förklarar Hatch (2006) att den kulturella teorin bidrar med kontexter baserade på inspiration till nya arbetsmetoder och tankesätt. De subkulturer som må bildas inom organisationer under sådana omständigheter kan både stärka och försvaga organisationens konfliktnivåer. Värderingar och antaganden kan överbygga det negativa och på så sätt skapa andra rikedomar på existerande kulturer. Vidare beskriver Martin & Nakayama (2003) att många antropologer har forskat i ämnet varför vissa kulturer ofta tolererar konflikter bättre än andra. Efter så mycket forskning anses det både vara individuella och strukturella aspekter som påverkar människan till detta. Författarna menar att sociala inflytande och annat runtomkring kan påverka människor. En emotionell självkontroll redan då individen är barn är något oftast skandinaviska länder brukar vara väldigt noggranna inom uppfostran (Ross, 1993b, Martin & Nakayama, 2003).
4.7 Human resource management
Palmer & Hardy (2000) förklarar att forskare hävdar att det finns två olika kategorier för mångfald. Den första är den vi kan observera som täcker klar identifiering där skillnader som genus, etnisk bakgrund och ras är ganska uppenbart. Det som är mer osynlig
mångfald är faktorer som funktionell bakgrund, utbildning, utveckling i organisationer eller socioetniska bakgrunder där värderingar och personlighet räknas in. Dessutom påpekar författarna att den observerbara och de osynliga mångfaldsmotiven kan ha en gemenskap och på så sätt påverkan på varandra. Att få bukt över olika synliga och osynliga faktorer på mångfald hos människor är att vi måste vara medvetna om dessa gränser.
Vidare förklarar Palmer & Hardy (2000) begreppet human resource management (HRM). HRM kan associeras enligt författaren med endast hänsyn till individer inom en
organisation eller strategisk uppföljning inom företaget med mål att nå vissa kriterier där människan är i fokus. I grund och botten handlar det om hur individen styr och ska bli ”styrd” på arbetsplatsen med bästa möjliga uppföljning. Det handlar om att ta människan i fokus och utifrån dennes enskilda perspektiv se vad som krävs för trivsel. I detta fall ska de anställdas behov ställas i fokus under alla omständigheter, då menar författarna att anställda ska kännas sig delaktiga från och med rekryteringen till den dagen de väljer att lämna organisationen. Detta ligger fokus bland annat de resurser som finns internt i företaget. Detta kan vara alltifrån mångfald och externa individer som tas in i företaget för att få andra infallsvinklar på arbetet. Dessutom besitter organisationen automatiskt en resurs som människor med exempelvis annat tänk (med annorlunda kulturell bakgrund) kan bidra med resurser som är viktiga för företaget. HRM har som grundläggande tanke att ta fram feedback som gör att organisationen ska få fram det bästa hos de anställda (Palmer & Hardy, 2000).
4.8 Hur ser andra på svenskar?
”Sverige är numera ett land där min amerikanska bil är tillverkad i Mexiko medan svenska Saab och svenska Volvo är amerikanskägda. Sverige är ett land där ärkebiskopen är socialist och har svårt att tro på att Gud har avlat Jesus. Det är ett land
där en av mina grannar lyssnar på musik från Jamaica medan en annan övar japansk kraftsport. Det är en plats där många av de bästa fotbollslagen heter ”Assyriska”. Det är
en plats där många av de bästa sångartisterna har mörk hud, där kräftorna kommer från Louisiana eller kanske Kina och där blågula flaggorna mycket väl kan sys i Portugal. I
detta skiljer vi oss inte från andra länder.”
Källa: ”Typiskt svenskt – 8 essäer om det nutida Sverige” Karl-Olov Arnstberg. 2005:170.
Transnationella företagsköp, joint ventures och fusioner är dagliga nyheter på världens aktiemarknad. Men vad händer med människorna i detta nya kompanjonskap? Studier visar att en hög procent av dessa äktenskap blir olyckliga och ofta slutar i skilsmässor på grund av parternas oförenlighet (Arnstberg, 2005).
En kulturell kartläggning är vad som oftast görs innan svenska företag ingår i ett
medför enligt författaren att svensken i detta fall även måste vara påläst kring sin egen kultur för att bibehålla sin identitet. Detta främjar även att förstå uppfattningen om hur svensken uppfattas med andras ögon. Svenskar har ett speciellt kommunikationsproblem. De refererar det som är negativt till sig själva ”typiskt svenskt”, som oftast kan förstoras av massmedier. Författaren har en inriktning på den svenske affärsmannen. Med hjälp av exportrådet intervjuade författaren 171 utländska affärsmän från olika länder för att få en perception om hur den svenske affärsmannen bedöms ute i världen. Resultatet blev spontana upplevelser kring kommunikationsproblem som dessa har stött på. Detta resulterade i att svensken var oerhört rädd för konflikter, långsam när det togs beslut, punktligt, svår att lära känna, självgod och lite oflexibel. Denna studie skulle då inriktas på kommunikationsproblem. Detta har enligt författaren bekräftats av studier av
utlänningar i multinationella företag och svenska utländska dotterbolag på författarens seminarier (Phillps-Martinsson, 1995).
4.8.1 Kroppsspråk
Phillps-Martinsson (1995) beskriver att kroppsspråket sägs stå för ungefär 92 % av all tvärkulturell kommunikation och att det verbala språket utgör resterande som finns för att förtydliggöra. Det är svårt att ersätta all icke-verbal kommunikation. Säkerligen om innebörden skiljer sig mellan länder, det viktigaste är; språk, intonation, kroppsspråk och ögonspel, beröring och lukt, tid och rumsuppfattning samt utseende. Att lära sig ett språk enligt författaren är att även kunna använda språket effektivt och affektivt. För att inte tala om vad människan ska säga i rätt tidpunkt måste vi även tänka på hur, när och när vi talar. I den internationella affärsvärlden gäller många och skiftande oskrivna lagar för det sociala livet. Vikten av tvärkulturellträning som en integrerad del av
ledarskapsutvecklingen har sakta men säkert uppmärksammas.
4.8.2 Kompetenser
Författaren beskriver vidare att svenskar borde använda sig av utlänningar som bor i Sverige i mycket högre grad. På detta sätt vinner många genom att träna kulturell
medvetenhet. Detta innebär att individen tar med kulturella kompetenser som anses gynna arbetet. Enligt undersökningar har ungefär var femte flykting som kommer till Sverige universitetsutbildning. Det som är en nackdel, är att dessa ingenjörer och lärare kan inte hitta arbeten. Istället sorterar de post, arbetar på sjukhus eller sitter i spärren på
tunnelbanan. Phillps-Martinsson (1995) menar att detta givetvis är ett slöseri med resurser. Företag kunde använda dem, inte bara för deras tekniska kompetens utan också som kulturella experter på sina länder. Kursledarna bör företrädesvis vara utlänningar som talar svenska eftersom de har större förståelse för de kulturella aspekterna och själva ha erfarenhet av kommunikationsproblem som uppstår (Phillps-Martinsson, 1995).
Det som är viktigt i ett multietniskt land är tvärkulturell medvetenhet som gör att
ökningen av medvetenheten om kulturella skillnader i affärs- och umgängeslivet och dess påverkan på relationer Medan tvärkulturell färdighet innebär att de som deltar i kurser eller liknande, ska försöka lära sig eller kunna det främmande språket och känna till kulturen (Phillps-Martinsson, 1995).
Invandrarna fick kommunal rösträtt våren 1976 och politiskt sätt har Sverige alltid varit ett mångkulturellt land:
De invandrarna i Sverige samt politiken och frågorna kring detta har gått genom många faser och stadier under en lång period. Enligt Phillips-Martinsson (1995) menar att mångkulturella samhället ville få fram invandrarpolitiska målen, som syftar på jämlikhet, valfrihet och samverkan som tagits fram från svenska riksdagen och regeringens politik våren 1975. För första gången detta år togs dessa frågor kring invandrare fram, för att på allvar ta tag i viktiga aspekter kring invandrare i landet. Detta gav ett fastare grepp när svenska regeringsformen/konstitutionen gjorde ett ytterligare tillägg. Detta tillägg gick ut på att språkliga, etniska och religiösa möjligheter för minoritetsgrupperna skulle utveckla och främja kultur- och samfundslivet för dessa grupper i det svenska samhället.
4.9 Utvandringen från Jugoslavien
Den forna Jugoslavien var en federal statsbildning där det fanns sex olika republiker: Bosnien och Hercegovina, Serbien, Slovenien, Montenegro och Makedonien och därutöver även två provinser Vojvodina och Kosovo. På det sättet blandades olika folkgrupper med sydslaviskt ursprung. Innan forna Jugoslavien splittrades upp var det serber (8 136 000), kroater (4 428 000), muslimer (2 000 000), slovener (1 754 000), makedonier (1 341 000) och montenegriner (577 000). Det som hör till minoriteten var albaner (1 731 000), ungrare (427 000) och turkar (101 000) och även slovaker, zigenare, bulgarer, tjecker, rusiner, italienare med flera. Det skildrades mycket från olika
minoriteter därför blev federationen inte beslagen av en majoritet (Magnusson, 1989).
Utvandringen från Jugoslavien började öka alltmer under mitten av 1960-talet och Jugoslavien var det enda socialistiska land i Europa som på den tiden tillät så många medborgare att emigrera för att söka arbete. Anledningen till en hög grad av emigration från landet berodde på den obalansen mellan stad och landsbygd. Eftersom Jugoslavien hade den överväldigade och dominerande utvecklingen på landsbygden kom en ny era där yngre generationer började aktivera sig. Den ekonomiska politiken avgjorde sin roll där alltmer satsning på industrier och dylikt var i fokus. Därför blev det omedelbart svårt att anställa alla från landsbygden och utvandringen blev en lösning för att undvika social och politisk oro.
4.10 Jugoslaver i Sverige
Enligt Migrationverkets historik sökte sig många bland annat jugoslaver, italienare, greker, turkar med flera, till Sverige för att söka arbete inom industrin efter andra världskriget. Detta skedde mestadels på egen hand eller med hjälp av
arbetsmarknadsmyndigheterna (Källa: www.migrationsverket.se).
Detta perspektiv är taget ur ”Jugoslaver i Sverige – invandrare och identitet i ett
kultursociologiskt perspektiv” av Kjell Magnusson. På den tiden då denna bok skrevs var det svårt att få en direkt och bakomliggande information kring jugoslavernas liv i Sverige. I slutet av 1980-talet så var jugoslaverna näst största invandringsgruppen i Sverige och redan då fastställdes siffran på drygt 50 000 invånare med jugoslaviskt ursprung. På den tiden arbetade de flesta inom tillverkningsindustrin och emigreringen skedde till att de
Under tidiga 1990-talet blev det inbördeskrig i Bosnien och Hercegovina och
emigranterna därifrån och andra delar av forna Jugoslavien fick sitt nya hem, Sverige. Cirka 100 000 var siffran som utgjorde dessa nya invånare, och de flesta flydde på grund av terror och etnisk resning i hemlandet (Källa: www.migrationsverket.se).
5. Empiri
Detta kapitel är ett samlingsmaterial av den sekundära informationen som studien tillhandahåller. Detta ska medföra en förståelse som visar vad undersökningen har givit för kvalitativt resultat för att förstärka dess värde.
5.1 Intervju med Emir Osmanbegovic
Hänvisar till sidan 29. Foto: Dzejna Smajlovic
5.1.1 Mannen ”utan” utbildning – men med kompetensen som utbildar andra
”I sportens värld räcker det ofta med ett intresse, passion och kunskap för just det som jag gör. Så jag har inte egentligen någon utbildning för det.”
Källa: Intervju med Emir Osmanbegovic, 2009-04-02.
Med dessa få utvalda ord och ett leende på läpparna väljer Emir Osmanbegovic att beskriva sin långa väg till den han är nu. Idag är han 29 år gammal och hans ursprung som barn hittar vi i staden Tuzla, Bosnien och Hercegovina. Han kom till Sverige i november 1992 med sin familj och det starka skälet som skedde till denna emigrering var inbördeskriget som startade samma år i Bosnien. Emir berättar att detta var en svår period för honom och hans familj, som det var för de flesta emigranter från samma land på den tiden.
Vidare berättar Emir om sin utbildning där han noga påpekar att han inte har en speciell högskoleutbildning för hans nuvarande yrke. Allt började med att han avslutade
gymnasiet och fick en anställning inom branschen ganska snabbt därefter. Redan år 1999 började han arbeta för webbsidan ”Sportal” där han bland annat ordnade med en hel del informativa arbetssysslor såsom att lägga in information i databaser som han idag anser inte var så spännande. Det handlade mestadels om information kring fotbollspelare och han var ”inputter” som han gillar att namnge det. Några år därefter började han arbeta på Aftonbladet och då började skriva sina första sportartiklar. Slutligen övergick han till TV4 som kontaktade honom och fick yrket som reporter som senare bara var en uppgång för denne herre. Allteftersom blev han vald till chefsredaktör på Sporten och den
positionen besitter han även idag.
5.1.2 Ur Emirs synvinkel
Emir Osmanbegovic uttrycker en ganska självsäker bild utåt. Han anser sig själv vara den som passar hans nuvarande yrke. Vidare påbörjar intervjun och Emir berättar hans tankar och åsikter kring det aktuella ämnet som berör honom in på djupet, vilket kommer fram under detta empiriska upplägg.
5.1.3 Policy, värderingar och målinriktningar
När det kommer till mångfaldsfrågor där värderingar och mål är uppsatta och policys som ska göra klart för de anställda nerifrån och upp samtidigt uppifrån och ner i en
organisation, kan mångfald granskas på olika sätt. Enligt Emir är dessa frågor givetvis ett stort mål som hela kanalen TV4 strävar efter att uppnå både inom sändningar och
personalen bakom kulisserna. Han medger att de försöker, utöver anställda som är svenska kontra invandrare, även ta hänsyn till att ha med lika många kvinnor som män i företaget. Sportens redaktion är han själv är chef är ett givet exempel av det han försöker återspegla med ord. Detta på grund av att de är nästan hälften av kvinnor och hälften män medan de andra avdelningarna inte har samma antal.
När det gäller mångfald och invandrarfrågor finns det ingen speciell policy men det finns konkreta exempel. De senaste annonserna som gick på lediga tjänster så hade personer med utländsk bakgrund en fördel. Det handlar inte om kvotering, utan med rent syfte få in
