Mångfald inom organisationer

Hatch (2006) menar att mångfald är ett omfattande begrepp på dagens nationella och internationella arbetsmarknad och många källor visar att den stigande mångfalden har bidragit med ökade innovationer inom företagen. Eftersom alltfler multinationella företag ökar blir rörligheten och nationsgränserna på detta sätt försvinner alltmer. Självklart har detta visat vara ett mycket mer kreativt sätt att utveckla organisationen på, där

erfarenheter, synsätt och idéer möts från olika människor med olika mått på dessa aspekter. Martin & Nakayama (2003) menar att den virtuella världen gjort att

människorna inte möts på arbetsplatsen, men att interkulturell kommunikation blir en del av vardagen. Författarna tar fram ett mer globalt tänkande. Det som är den gemensamma nämnaren att mångfald inte endast bidrar med eftersträvan av förstående mellan globala företag och människor. Dessutom bidrar denna resurs till ekonomiska utvecklingar.

Emir medger i intervjun tidigare att de senaste annonserna som gick på lediga tjänster, har gynnat personer med utländsk bakgrund. Det handlar inte om kvotering, tillägger han, utan med rent syfte att få in fler olika personer, med olika bakgrund och olika

kompetenser. Dels för att få in flera olika infallsvinklar men även för att förstärka företagets interkulturella sida. Jag anser självfallet att detta är något positivt och skulle kunna utnyttjas ännu mer i Sverige. Enligt undersökningar har ungefär var femte flykting som kommer till Sverige någon sorts universitetsutbildning. Det som är en nackdel, är att dessa ingenjörer och lärare kan inte hitta arbeten. Istället sorterar de post, arbetar på

givetvis är ett slöseri med resurser. Företag kunde använda dem, inte bara för deras tekniska kompetens utan också som kulturella experter på sina länder.

Kompetenser som kompletterar varandra, är både Sladjans och Emir bästa erfarenheter, eftersom båda utgår från sig själva. Ibland krävs det skillnader för att skapa dynamik i det människan gör. Jag håller med respondenterna, starka anledningen är för att jag själv har samma bakgrund som dessa, och jag vet att vid vissa tillfällen, tänker jag annorlunda från exempelvis svenskar. Ett konkret exempel är att mina föräldrar har bidragit finansiellt till min studiegång på högskolan, vilket många av mina svenskar vänner tycker är

”bortskämt”. Samtidigt anser nästan alla mina bosniska vänner att detta är en del av vår kultur, för det är precis på detta sätt studenter i Bosnien, även idag, får finansiellt stöd av sina föräldrar. Detta är givetvis inte någon konstighet för de som kommer från Bosnien som vet att situationen är sådan, (eftersom i Bosnien finns inte någon form av statligt bidrag, som CSN) när det gäller studier. Martin & Nakayama (2003) bekräftar detta genom att beskriva att människan tillhör ett visst folkslag som påverkar ens etniska bakgrund. Sådant som bekräftar detta är självigenkännande, kunskap om den etniska kulturen (traditioner, värderingar, beteende och dylikt) och känslan att tillhör en viss etnisk grupp.

6.4.1 Mångfald ur den enskilda individens perspektiv

Emir tar fram ett ansikte som idag är aktuellt inom sportens värld, nämligen

fortbollsstjärnan Zlatan Ibrahimovic. Med andra ord har denna fotbollspelare öppnat upp dörrar och bara namnet klingar något utöver det vanliga. Emir tror starkt på att detta har lett till att alltfler fått ett större perspektiv och direkt förståelse av bara denna profil, en individ, vars namn klingar jugoslaviskt. Likaså under intervjun med Sladjan dök samma exempel upp. Rätt kompetens och människor ska få möjlighet att ta fram sina

kvalifikationer. Även Emir erkänner att han är en av de på hans avdelning på TV4 som uppmuntrar dessa frågor. Detta gör han bland annat med att hjälpa yngre generationer med tips och hjälp om dem hör av sig. Han uttrycker att han är mer än glad och se att yngre generationens invandrare som är klara med sina studier engagerar sig och vill ha hans hjälp. Detta uppmuntrar han med glädje. Han anser att det även bör uppmuntras till att invandrartjejer ska engagera sig ännu mer. Han nämner att det på sista tiden har ökat men eftersom Sveriges befolkning består av 15-20 % invandare strävar även TV4 att ha den siffran på sina anställda för att på bästa sätt återspegla dagens samhälle.

Skillnaden mellan TV4 och kommersiella kanaler som VIASAT är att den första strävar efter att bli allt mer internationellt, framförallt inom sändningarna. Medan VIASAT har det som en policy och automatiskt har större utgångsportar internationellt, eftersom det är en global kanal. Givetvis är detta något Sveriges kanaler och TV strävar efter, att

återspegla samhället i TV-rutan för att få bästa möjliga bild utåt. Jag tror starkt på att detta är på väg att förändras, och att Sverige vill ha ett multinationellt samhälle. Denna inspiration kommer eventuellt från USA och deras livsstil, där alla är invandrare för igen är sig lik. USA:s nationaliteter är nog enligt mig, oändliga. Allt runtomkring oss är amerikaniserat och att internationaliseringen inom mediabranschen skapar allt tätare gränser (Hatch, 2002) är det omöjligen att ett land som Sverige väljer att undvika mångfald på alla sätt och vis. Martin & Nakayama (2003) förklarar att Internet har bidragit till detta och den interkulturella kommunikationen är en del av vardagen. Författarna tar fram ett mer globalt tänkande med skillnader och likheter med USA och

Europa. Detta gynnar inte endast det kulturella bemötandet, utan acceptansen mellan människor gynnar även utvecklingen. I slutändan gynnar detta televisionen och jag antar att Sverige bara positivt kan påverkas av detta eftersom det är vetenskapligt bevisat att invandrare har bidragit med drivkraft inom många sektorer.