• No results found

Föreskrifter om standarder för

In document En utvecklad översiktsplanering (Page 93-98)

7 Översiktsplanens innehåll och utformning

7.8 En digital översiktsplan

7.8.1 Föreskrifter om standarder för

regionplaner och områdesbestämmelser

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om standarder för utformning av översiktsplaner, regionplaner och områdesbestämmelser.

Regeringens bedömning: Det behövs fler åtgärder för att säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för hur digitala översiktsplaner kan arkiveras.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Utredningens bedömning: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen har inte övervägt behovet av ytterligare åtgärder för att säker- ställa att digitala planhandlingar kan arkiveras. Utredningen gör i stället bedömningen att kravet på att de handlingar som ska skickas till Boverket,

94

Prop. 2019/20:52 länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten ska vara lämpliga för arkivering bör behållas tills vidare.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till ut- redningens förslag, däribland Boverket, Naturvårdsverket, Statskontoret, länsstyrelserna i Hallands, Kronobergs, Uppsala respektive Västernorr- lands län, Bollnäs, Katrineholms, Nyköpings och Örebro kommuner samt Fastighetsägarna. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och sam- hällsbyggande (Formas) anser att standardiserade digitala översiktsplaner skapar ett viktigt mervärde för planeringsforskningen och annan relaterad forskning genom att ge enkel digital åtkomst till aktuella standardiserade översiktsplaner. Stockholms läns landsting framhåller att en ökad harmo- nisering mellan översikts- och regionplaner kan underlätta för kommunerna att förhålla sig till den regionala nivån i den översiktliga planeringen, och vice versa.

Arvidsjaurs kommun motsätter sig förslaget. Kommunen framhåller att när det gäller detaljplaner har man under snart 70 års tid tagit fram vägled- ningar för framtagande av detaljplaner som snart kommer att leda fram till en standard, medan ÖP-modellen bara har funnits i några år.

Länsstyrelserna i Gävleborgs, Kalmar, Kronobergs respektive Värm- lands län framhåller att ett enhetligt digitalt arbetssätt ställer krav på att berörda myndigheter själva kan leverera och ta emot underlag och övriga digitala material i ett lämpligt format. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att arkiveringen är en viktig fråga som snarast behöver få en praktisk lös- ning.

De remissinstanser som yttrar sig över utredningens bedömning är i huvudsak positiva eller har inget att invända mot denna, bl.a. Länsstyrel- sen i Hallands län. Uppsala kommun anser att tekniken bör utvecklas mot digitala arkiv som hanterar flera digitala format. Kommunen framhåller att översiktsplanen är en karta och att det därmed är särskilt viktigt att utveck- la en teknik med koppling till interaktiva kartor. Länsstyrelsen i Skåne län framhåller att vägledning behöver tas fram för hur kommunen ska kunna arbeta med webbaserade översiktsplaner och andra digitala verktyg under planprocessens gång.

Östra Göinge kommun anser att kommunen bör kunna skicka översikts- planen och andra planhandlingar till de statliga myndigheterna i digitalt format då det främjar miljön och reducerar det merarbete som postgången medför.

Skälen för regeringens förslag och bedömning Bakgrund och gällande rätt

De flesta kommuner utvecklar numera såväl översiktsplanen som sina detaljplaner i en digital miljö. Informationen som redovisas på plankartan är vanligtvis georefererad, dvs. de punkter, gränser och ytor som utgör informationen i kartan är redovisade i ett visst koordinatsystem. Det inne- bär att informationen förhållandevis enkelt kan överföras till andra it- system och återanvändas för t.ex. digital kartproduktion, fastighetsbild- ning och underlag för bygglovshandlingar.

Möjligheten att utbyta information mellan olika aktörer försvåras av att kommuner och konsulter m.fl. arbetar med olika gränssnitt, dvs. den digi- tala informationen ordnas och lagras på olika sätt. I en digital planprocess

behöver information kunna utbytas mellan olika aktörer under tiden som planen växer fram. Planinformationen behöver också kunna återanvändas

Prop. 2019/20:52 och vidareutvecklas när planen har fått laga kraft.

I syfte att skapa förutsättningar för digitalt tillgängliga detaljplaner och grundkartor infördes med verkan från den 1 juli 2018 ett bemyndigande i PBL som innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddela föreskrifter om standarder för utformning av detalj- planer, planbeskrivningar och grundkartor (16 kap. 1 a §). Regeringen har därefter bemyndigat Boverket och Lantmäteriet att ta fram sådana före- skrifter. Boverket räknar med att alla detaljplaner som görs från och med 2022 ska vara digitala (Boverkets rapport 2018:28, Tidplan för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen).

En digital översiktsplan behöver även kunna arkiveras på ett ändamåls- enligt sätt. Enligt PBL ska kommunen utan dröjsmål skicka vissa hand- lingar till bl.a. Boverket och länsstyrelsen, när ett beslut att anta eller ändra en översiktsplan har fått laga kraft (nuvarande 3 kap. 22 § PBL). De hand- lingar som ska skickas ska vara lämpliga för arkivering (2 kap. 6 § plan- och byggförordningen [2011:338]). Bestämmelsen är teknikneutral, på så vis att den inte innehåller något särskilt krav på att planerna ska finnas på papper eller liknande material. I fråga om digitala översiktsplaner har utredningen bedömt att kravet bör kunna uppfyllas genom att kommunen skickar planhandlingarna elektroniskt.

Kravet på att planen ska vara lämplig för arkivering kompletteras av bestämmelser i arkivlagen (1990:782). Av den lagen framgår att myndig- heterna vid framställningen av handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (5 §). Av förarbetena framgår att dessa bestämmelser även tar sikte på handlingar i elektronisk form (prop. 1989/90:72 s. 39). I detta sammanhang kan noteras att Arkivutredningen (Ku 2017:02) har arbetat med en bred översyn av arkivområdet som bl.a. inkluderar arkivlagstiftningen och närliggande lag- stiftning.

Föreskrifter om standarder gör det lättare att dra nytta av informationen i översiktsplanen i samhällsbyggnadsprocessen

En digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen bör leda till effektivitets- vinster för berörda aktörer genom att information lättare kan återanvändas och bearbetas. För att potentialen med en digital process ska kunna tas till vara behöver dock aktörernas arbetssätt standardiseras och utvecklas.

Regeringen anser, i likhet med utredningen och en bred majoritet av remissinstanserna, att det är angeläget att främja enhetliga digitala arbets- sätt. Med det arbete som nu bedrivs för att åstadkomma digitalt tillgängliga detaljplaner som förebild anser regeringen att det även bör införas krav på att översiktsplaner ska finnas tillgängliga digitalt.

På motsvarande sätt som gäller för detaljplaner, planbeskrivningar och grundkartor anser regeringen att kraven i huvudsak bör preciseras på före- skriftsnivå. Regleringen i PBL kan därmed begränsas till ett bemyndig- ande för regeringen, respektive den myndighet som regeringen bestäm- mer, som kan precisera hur kraven bör se ut i detalj för att säkerställa att informationen är digitalt utbytbar.

96

Prop. 2019/20:52 Den 1 januari 2019 infördes ett nytt 7 kap. i PBL som innebär ett krav på regional fysisk planering i Stockholms respektive Skåne län och att lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län upphävdes (prop. 2017/18:266, bet. 2018/19:CU2, rskr. 2018/19:31). Som utredningen framhåller bör den planering som ska ske på regional nivå bygga på samma standard som kommunerna förhåller sig till i översikts- planeringen. Annars finns det, enligt utredningen, en risk för att kommun- erna hamnar i en situation där regionplanen är utformad på ett sätt, medan föreskrifterna som anger hur översiktsplanen ska utformas digitalt anger ett annat. Det skulle kunna försämra kommunernas möjligheter att imple- mentera den regionala planeringen lokalt. Regeringen, eller den myndig- het som regeringen bestämmer, bör således även ha möjlighet att meddela föreskrifter om standarder för utformningen av regionplaner enligt 7 kap. PBL.

Regeringen framhöll i propositionen Digitalisering av grundkartor och detaljplaner (prop. 2017/18:132 s. 8) att PBL:s materiella och processuella bestämmelser så långt som möjligt bör vara teknikneutrala. Det innebär att den framtida teknikutvecklingen inte behöver föranleda ändringar i lagen. Att PBL är teknikneutral hindrar inte att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan ställa krav på en viss teknik på förord- nings- eller föreskriftsnivå, exempelvis att en översiktsplan eller en region- plan ska vara digital.

Liksom i propositionen Digitalisering av grundkartor och detaljplaner avses med standarder för utformning bl.a. arbetssätt, gränssnitt och termer. Sådana standarder kan t.ex. omfatta metadata, databasstruktur, krav på kvalitet och validitet samt hur information ska förvaltas, underhållas och distribueras. Standarder för utformning av översiktsplaner avser bl.a. tek- niskt överföringsformat av planinformation och krav på uppgifter om översiktsplanen, gränser, områden och planens riktlinjer, dvs. principer för kodning. Vidare avses bl.a. kartornas informationsmängder, informations- specifikationer för dessa och utseende (manér), exempelvis färg, textsätt- ning, kartdeklaration och kartbeteckningar (samma prop. s. 12).

Föreskrifter om standarder avser således inte i sig en kodifiering av Boverkets förslag till ÖP-modell eller att enbart vissa markanvändnings- kategorier kan komma i fråga. De skäl som Arvidsjaurs kommun anför mot förslaget är därmed inte relevanta.

Möjligheten att kunna utbyta information i digital form hänger samman med frågan om hur informationen ska kunna arkiveras

Utvecklingen mot digitala översiktsplaner har lett till att flera kommuner utvecklat egna plattformar där den enskilde ges nya möjligheter för att interagera med den kommunala planeringen, exempelvis genom att använ- daren själv kan tillföra underlag i digital form under planprocessen som andra kan ta del av. Det är i grunden en positiv utveckling som kan bidra till att vitalisera samrådet och främja medborgarinflytandet. Utvecklingen innebär samtidigt att kommunerna i dag tillhandahåller digital information i olika format för datalagring. Denna information kan därmed vara oläslig för den som inte har tillgång till den programvara som kommunen har utformat översiktsplanen med.

Östra Göinge kommun framför att kommunen bör kunna skicka över- Prop. 2019/20:52 siktsplanen och andra planhandlingar till de statliga myndigheterna i

digitalt format. Regeringen delar denna uppfattning. Det är inte enbart kommunen själv som ska kunna läsa planhandlingarna. Även de myndig- heter som kommunen ska skicka handlingarna till behöver kunna hantera dessa i en digital miljö. Det gäller både under planprocessen och när plan- en har fått laga kraft (se 3 kap. 14 och 22 §§ PBL). Mottagarna kan således inte vara beroende av att kommunen tillhandahåller en viss teknisk platt- form för att mottagarna ska kunna läsa sitt exemplar av planen. För att hanteringen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt behöver kommunerna tillhandahålla planhandlingarna i ett standardiserat format som säkerställer att mottagaren kan hantera informationen.

Kommunen behöver också, som utredningen framhåller, använda sig av ett lagringsformat som uppfyller arkivlagens krav på beständighet för att kunna säkerställa läsbarheten över tid. Den hänger samman med att de format som används för lagring av digital information i dag inte nödvänd- igtvis är universellt läsbara i morgon, eftersom nya format tillkommer i takt med att tekniken utvecklas samtidigt som andra format försvinner. Kommunen behöver således planera för att dokumentet ska vara möjligt att arkivera redan när den påbörjar arbetet med att upprätta en digital över- siktsplan.

Föreskrifter om standarder behöver utformas med hänsyn till behovet av att den färdiga planen ska kunna arkiveras. De tillämpningsproblem som i dag finns kring hur översiktsplanen kan utformas digitalt – till följd av att det kan vara svårt för kommunen att förvissa sig om vilken utformning som uppfyller kravet på arkivbeständighet – bör således kunna minska eller upphöra när föreskrifter om standard för översiktsplaner har tagits fram.

Regeringen gav i april 2018 Lantmäteriet i uppdrag att ta fram lösningar för att tillgängliggöra all geodata inom samhällsbyggnadsprocessen och för att tillhandahålla detaljplaner nationellt (Fi2018/00396/DF). Utred- ningen har föreslagit att Lantmäteriets uppdrag bör utökas så att det även ska omfatta att tillgängliggöra kommunernas översiktsplaner via en natio- nell plattform. Den frågan kan dock inte hanteras inom ramen för detta lagstiftningsärende. Regeringen kan samtidigt konstatera att det behövs fler åtgärder för att säkerställa att det finns ändamålsenliga rutiner för hur översiktsplaner ska kunna tillgängliggöras och arkiveras i framtiden. Regeringen avser att initiera de uppdrag som behövs för att sådana rutiner ska kunna tas fram.

Lagtext

Bestämmelserna finns i 16 kap. 1 a § PBL.

98

Prop. 2019/20:52

7.8.2

Översiktsplanen ska finnas på kommunens

In document En utvecklad översiktsplanering (Page 93-98)