Föreställningar om femininitet

6.2.1 Like a Virgin

Precis som Schwichtenberg (1992) menar visar studiens resultat att Madonna dekonstruerar traditionella genuskonventioner genom att visa upp olika genuspositioner. Exempelvis skildrar hon två olika sidor av femininitet vilket kan jämföras med Freuds begrepp:

madonnan och horan / den älskade och älskarinnan. Begreppet syftar på att män har svårt att se kvinnor som en sammansatt individ gällande deras sexualitet och menar att mannen vill behålla sin älskade som en ren varelse, frikopplad från den ”smutsiga” sexualiteten (Freud refererad i Hartmann, 2009).

Den oskuldsfulla bruden, som visas när Madonna sjunger “like a Virgin”, låter mannen ta henne i sina armar och visa sig sårbar och kan tolkas som synonym till den älskade. Den fria och dansande kvinnan är hårt sminkad med sotade ögon och röda läppar samt är iklädd en svart klänning som är skuren så att hennes höfter framhävs. Med förförisk blick och sexuellt inbjudande kroppsspråk (exempelvis särade ben, tar på sin rumpa) kan hon tolkas som synonym till älskarinnan. Madonna väljer att separera dessa två roller och kontrastera dem emot varandra, vilket kan ses som en kritik till att kvinnan inte tillåts vara båda delarna.

Tolkningen förstärks av att båda rollerna slutligen blir accepterade och får sin stora kärlek.

Bild 9 & 10. Madonnas två roller: Den oskuldsfulla bruden och Den fria dansande kvinnan.

De lexikala valen i refrängen “you make me feel like a virgin” kan tolkas som att kärleken till mannen upplevs lika spännande som om det vore första gången. Hur Madonna beskriver sig själv i synonym med att känna sig som en oskuld igen (”shiny and new”) är adjektiv som vanligtvis används för att beskriva ett objekt, såsom en vas eller en bil, och används sällan när man beskriver en person. Detta kan tolkas som att formuleringen förminskar kvinnan och tilldelar henne liknande egenskaper som ett objekt, som värderas för att det exempelvis är

28

nytt, rent, skinande vackert eller oförbrukat. Detta kan anses vara positiva egenskaper till adjektivet samtidigt som negativa egenskaper tilldelas motsatsen: att ej vara oskuld. Exempel på detta finns även i lyrikens början där det lexikala valet ”i´d been had” kombineras med ”I was sad and blue”och sedan ”you made me feel shiny and new”. Formuleringarna bidrar till att kvinnan objektifieras och att hennes sexualitet smutskastas. Att kvinnan värderas i relation till sin sexualitet överensstämmer med tidigare forskning (Gow, 1995; Seidman, 1992).

I de scener där Madonna och Mannen syns tillsammans har ögonkontakt och samspel.

Formuleringen “You're so fine, And you're mine, I'll be yours, 'Til the end of time” kan förmedla en bild av ett jämlikt förhållande mellan Madonna och mannen då hon både uttrycker ägandeskap över honom och vice versa. Madonnas blick är ofta riktad direkt in i kameran. Hon filmas för det mesta svagt underifrån eller rakt framifrån vilket enligt Hirdman (2001) ger ett maktfullt eller jämbördigt intryck i relation med betraktaren. Vid några

tillfällen filmas hon ur grodperspektiv, vilket tydligt indikerar styrka och makt och som stärks av lyriken “And you're mine, Make me strong, yeah you make me bold”. Här tillskriver Madonna sig själv attributen stark och modig vilket strider mot hur hon beskriver sig i dåtid, uttryckligen innan hon träffade mannen (“Didn't know how lost I was until I found you...I was beat, Incomplete”). Att beskriva sig som ofullständig och vilsen kan tolkas som att man även är svag. Texten tyder alltså på att Madonnas relation med mannen tillåtit henne att utvecklas till en starkare person.

Studiens resultat kunde genom analysen identifiera skillnader mellan videons visuella uttryck och lexikala utformning i hur femininitet representeras. De visuella uttrycken skildrar

femininitet som mångsidigt och mångfacetterad, exempelvis Madonnas två roller, och kan tolkas som en kritik emot kvinnans förtryckta sexualitet i samhället. Lyriken fristående från videon verkar istället ge en objektifierande bild av kvinnan, samt lägga en positiv värdering i begreppet oskuld.

7.2.2 Express Yourself

Även i den här videon ifrågasätter Madonna olika genusroller genom att klä ut sig i olika stilar och tillskriva sig både maskulina och feminina attribut. I scenen där hon bär den svarta kostymen skulle hon kunna referera till en utav många queer-stilar som bryter mot den normativa femininiteten som Skeggs (1997) beskriver som vit, medelklass och heterosexuell.

I en annan scen dansar hon i svarta spetsunderkläder då Den arbetande mannen dagdrömmer om henne. Hon ställer sig bakom en skärm där endast siluetten är synlig med fokus på hennes

29

former, här blir Madonna alltså porträtterad utifrån mannens fantasi, och poserar som ett objekt för att tillfredsställa ”den manliga blicken” (Mulvey refererad i Hirdman, 2001)

Budskapet kan utifrån de lexikala valen tolkas som en stärkande uppmaning riktad till kvinnor att se sitt värde och inte tolerera att bli dåligt behandlade eller att deras partner inte uttrycker sina känslor (”Express how he feels“). Utifrån lyrikens lexikala val verkar texten vilja kommunicera att kvinnor ska ta tillbaka makten i relationer och val av partners och kräva (”make him“) att bli respekterade samt att de förtjänar det bästa i livet (”you deserve the best in life”). Formuleringen är intressant då den också signalerar att kvinnan är aktiv och inte passiv eftersom hon har makten att frambringa en handling hos någon annan, exempelvis (“make him love you,”, “make him express how he feels” och ”make him show you how”).

Detta förmedlar föreställningar om femininitet associerade till attribut som aktiv, mäktig och kapabel vilket Jacobsson (2005) beskriver som typiska maskulina attribut samt kolliderar med Cooper-Chens (1991) princip om kvinnan som inkapabel. De visuella uttrycken i videon ger varierade skildringar av femininitet. Genom att först skildra kvinnan som objekt för en manlig blick genom Den arbetande mannens fantasi, och sedan kontrastera med att

representera sig som stark och iklädd maskulina attribut (såsom kostym och bakåtslickat hår) ger Madonna en mångfacetterad och djupare representation av femininitet som tillåter den att avvika från det normativa.

Bild 11 & 12. Madonna skildrad ur mannens fantasi kontra iklädd maskulina attribut.

Även om Madonna, som kvinnan i tornet, är fången och ensam tillskrivs hon maktingivande attribut genom kameravinklar och blickar (Hirdman, 2001). Exempel på detta är i videons inledning när Madonna befinner sig på ryggen av en enorm staty av en svan, likt en tron. Hon filmas underifrån vilket är ett sätt att visa på makt och styrka (Hirdman, 2001). Detta stärks utav att Den arbetande mannen ibland lyfter blicken i hennes riktning. Hennes blick riktar sig uppåt och utåt, vilket ger intrycket av att hon befinner sig på högsta punkten, till skillnad från Den arbetande mannen som befinner sig på marken.

30

En motsats till detta finner vi i scenen där Madonna ligger ner på mage, naken över en säng i en undergiven position med en grov kedja som ett koppel kring halsen. Hennes passiva kroppsspråk skildrar henne som undergiven och kameran följer den grova kedjan som hon är kopplad med nedåt tillbaka till Mannen i kostym, vilket kan tolkas som att det är han som har kontrollen över henne. Efter att Madonnas roll inledningsvis skildrats som maktfylld och överlägsen leder den här specifika scenen till en annan bild av karaktären, en bild av Madonna som fången, inlåst och ensam. Hon befinner sig högst upp i tornet, men är kontrollerad, likt prinsessan i den traditionella sagan om Rapunzel. Scenen med Madonna fastkedjad på sängen är en av de få gånger kameran är vinklad nedåt och därmed

“förminskar” henne, samt skildrar henne i en intim närbild och med direkt ögonkontakt med kameran vilket Hirdman (2001) menar gör att personen är mer utelämnad åt betraktaren.

Madonna sjunger “you deserve the best in life, so if the time isn't right, then move on, second best is never enough, you'll do much better, baby, on your own”. Här uppmanas lyssnaren att vända ryggen till och lämna en partner som inte är det bästa, och att det då är bättre att vara själv.. Hon sjunger även “He'll be back on his knees to express himself “. Att stå på knäna kan ses som en metafor för att böna och be, något en person som är undergiven gör. Att beskriva mannen på detta sätt ställer kvinnan i en maktposition och föreslår återigen att kvinnan har makten att göra ett aktivt val att välja vad och vem hon accepterar.

7.2.3 Crazy in Love

I den här musikvideon kommuniceras genuskodade mediala meddelanden med hjälp av kameravinklar, lexikala val, blickar och attribut vilket förmedlar en bild av kvinnan som ett objekt för den manliga blicken med starka associationer till sexualitet. Beyoncé är lättklädd i de flesta scener och tittaren får upprepade gånger se närbiler på hennes byst och rumpa.

Första scenen inleds med att kameran klipper mellan helkroppsbilder på Beyoncé och närbilder på Jay Zs ansikte och mun, där han biter sig i läppen som reaktion på hennes rörelser. Klippningen ger intrycket av att han betraktar henne och därmed blir Beyoncé objektet för hans blick. Enligt Hirdman (2001) fungerar direkt ögonkontakt som ett

strategiskt verktyg för intimitet och kommunikation mellan subjekt och betraktare. Hirdman (2001) lyfter också Mulvays begrepp “The Male Gaze” vilket innebär att kvinnan presenteras i media för att behaga den manliga blicken.

31 Bild 13 & 14. Jay Z i närbild samt Beyoncé som poserar framför kameran.

Denna skildring av femininitet överensstämmer med Cooper-Chens (1991) princip om kvinnan som objekt och Jacobssons (2005) stereotyp om femininitet kopplat till utseende, sexualitet, relationer och raditionella könsroller. Även Seidman (1992) menar att sexualitet och svaghet associeras med femininitet, vilket faller i linje med analysens resultat av den här videon.

Lyriken innehåller flera formuleringar som kan tolkas som att Beyoncé är beroende och underlägsen i relationen till mannen hon sjunger om. Hon beskriver att hon drunknar i sina kärlekskänslor, till den grad att hon känner sig som galen som ett resultat av mannens inflytande över henne (“Your love’s got me looking so crazy right now”). Hon uttrycker att hon bönar och ber mannen att stanna hos henne (“I'm begging you not to go”) och hoppas på att bli räddad (“hoping you'll save me”) vilket kan associeras med attributen irrationell, svag och behövande.

Den manliga karaktären ger ingen bekräftelse på liknande känslor gentemot kvinnan utan sjunger om sig själv och andra män. I scenen där Beyoncé och Jay Z syns i bild samtidigt har Jay Z fokus och kroppsspråk framåt kameran medan Beyoncé dansar runt och mot honom.

Detta kan tolkas som att kvinnan älskar mannen, och mannen älskar sig själv, vilket positionerar henne som underlägsen. Generellt kan de föreställningar om femininitet som kommuniceras i Crazy in Love beskrivas med attributen svag, passiv, beroende, irrationell, känslorstyrd och bekräftelsesökande vilka är inkluderade i den normativa kvinnliga

stereotypen (Jacobsson, 2005).

32 Bild 15 & 16. Beyoncé vänd mot Jay Z, och Jay Z vänd emot kameran.

Resultatet av diskursanalysen överensstämmer med studier som menar att kvinnan främst värderas för sina yttre egenskaper och sin sexualitet (Gow, 1995; Seidman, 1992).

Tolkningen baseras exempelvis på att Beyoncés genomgående i videon dansar sexigt, blickar direkt i kameran med ett förföriskt ansiktsuttryck såsom en halvöppen mun och kisande ögon och är iklädd lätt klädsel.

Idag förekommer det att kvinnliga artister objektifierar sig själva i hög grad (American Psychological Association, 2018) vilket analysen kan se ett exempel på. Fredricksen och Roberts (1997) menar att detta kan förklaras enligt objektifieringsteorin som föreslår att massmediernas sätt att objektifiera och sexualisera kvinnors kroppar leder till att kvinnor börjar självobjektifiera. Att internalisera ett utomstående perspektiv på jaget och se sig själv som objekt som ska utvärderas av andra kan leda till att kvinnor ser sitt värde förankrat till deras kroppar och utseende.

7.2.4 Run the World

Även i videon Run the World uppträder Beyoncé i stereotypiskt sexualiserad klädsel i flera scener, tillsammans med andra kvinnor iklädda bh och strumpeband med bara ben. Trots detta bidrar kameravinklar, blickar och attribut såsom ansiktsuttryck och kroppsspråk i videon till en skildring av kvinnan som stark och ägare av sin egen sexualitet. Exempelvis filmas hon ofta underifrån vilket enligt Hirdman (2001) är ett maktingivande grepp. Bredvid sig har Beyoncé ett lejon som kan tolkas som en symbol för hennes inre kattdjur och

associeras med makt, kampvilja och ståtlighet. Det kan även tolkas som att hon är lejontämjaren som fått kontroll över detta farliga djur. Med stolt kropphållning och

aggressiva rörelser intar Beyoncé rollen som ledare i videon. Detta strider mot Cooper-Chens (1991) principer om ”kvinnan som underlydande och mindre värderad” och “kvinnan som inkapabel”. Beyoncés skildring talar även emot Gows (1995) studie som föreslår att kvinnor

33

endast är kapabla till fysiska talanger men inte är intellektuella eller mångfacetterade i samma grad som män.

I en scen är Beyoncé iklädd en klänning gjord av metallbitar som kan symbolisera att hon har taggarna utåt. Det kan även tolkas som en feminin och modern version av en riddarrustning eller att hon har ett hårt skal. I scenen filmas hon i helbild framför en brinnande bil med höger arm uppsträckt vilket är en posering som ofta förekommer i krigsfilmer i samma ögonblick som armén får tecken att gå till attack, vilket förstärker känslan av att hon utkämpar ett krig.

Bild 17 & 18. Beyoncé med starkt kroppsspråk och i maktposition iklädd klänning.

Vid ett tillfälle sjunger Beyoncé: “My persuasion, Can build a nation, Endless power, With our love we can devour, You'll do anything for me”. Här lyfter hon egenskaper som kan anses vara karaktäristiska för kvinnor såsom kärleksfullhet och övertalningsförmåga som en styrka, en motivering till varför det är kvinnor som “run the world”. Dessa egenskaper kan i andra fall ses som svagheter i och med att kvinnor ofta tillskrivs attribut som exempelvis

känslorstyrda i negativ benämning. I lyriken beskrivs istället kärlek som en “endless power”, och därmed lyckas Beyoncé beskriva kvinnan som stark utan att tillskriva henne stereotypiskt maskulina attribut.

Ett återkommande tema i videon är hur kvinnans sexualitet demonstreras som en styrka och ett maktgrepp öven mannen. Exempelvis så rör sig Beyoncé förföriskt runt männen samtidigt som hon sjunger “my persuation can build a nation”, innan hon i refrängen attackerar

männen. Den “smygande attacken” kan tolkas som att kvinnan, genom sin kropp och förföriska förmåga, har makt över mannen genom sina feminina egenskaper och sin

sexualitet. En smygande attack kan också förknippas med kattdjurs karaktäristiska drag och stärker kopplingen mellan Beyoncés karaktär och lejonet.

34 Bild 19 & 20. Beyoncé som attackerar männen och kvinnornas armé.

Den kvinnliga armén dansar iklädda bh och lårhöga strumpor med strumpeband. Det kan tolkas som att kvinnorna klär sig för den manliga blicken, men i kombination med det tidigare nämnda elementet “den smygande attacken” blir detta återigen ett exempel på att kvinnorna använder sin sexualitet för att ta kontrollen över männen och därmed vinna striden, där de genom sina feminina attribut tillskrivs makten.

I lyrik och video bekräftas den stereotypiska bilden av kvinnan som hemmakär, kärleksfull och sexig men kontrasterar emot andra stereotypiska drag som svag, passiv eller behövande (Cooper-Chen, 1991; Jacobsson, 2005). Detta leder till att text, narrativ och video stärker feminina attribut utan att enbart tillskriva kvinnan maskulina attribut tillfälligt. Exempelvis visar musikvideon kvinnans sexualitet, inte som existerande för mannen, utan som något som ger kvinnan makt över mannen. Både låttext och musikvideo förmedlar en bild av kvinnan som stark och kapabel till att göra motstånd samtidigt som slug och förförisk. I och med att kvinnorna vinner striden mot männen i berättelsen kan det tolkas som att videon förmedlar att kvinnorna är överlägsna männen. I texten sjunger Beyoncé “How we smart enough to make these millions, Strong enough to bear the children (children), Then get back to business”

vilket belyser föreställningar om kvinnors mångsidighet som en positiv aspekt kopplad till femininitet. Detta bryter mot Cooper-Chens princip (1991) om kvinna som inkapabel samt beskriver kvinnan som stark, mäktig och professionell vilket är typiska manliga attribut (Jacobsson, 2005) men som i detta fall motiveras av feminina egenskaper.