Företag C

Företag C är ett småföretag som under 2018 hade ett medelantal anställda på ca 20 personer.

Företaget bedriver brunns- och energiborrningar, rörmokerirörelse samt VVS-detaljhandel och riktar sig både till konsumenter och entreprenader. Sedan en tid tillbaka är företaget medlem i ett av landets största VVS-kedjor. Informant C har varit anställd i Företag C i 20 år och är sedan 2008 ägare och VD. Informant C är utbildad ekonom och har även en utbildning inom entreprenör och ledarskap med inriktning mot småföretag.

4.3.1 Budgetering

Inom Företag C upprättas varje år en totalbudget för hela företaget ” […] under totala budgeten så finns det fem delar och beroende på vad vilken resultatenhet som vi kallar det […]”. För varje resultatenhet skapas alltså en budget som innefattar både försäljningskonton och olika kostnadskonton, där företaget delvis ser till tidigare år för att ha möjlighet att uppskatta årets siffror. När en budget är fastställd sker inga ändringar under året, detta menar informant C inte är nödvändigt ”det är så pass lite som händer på ett sånt här företag så vi kör årsbudget”.

Företagets gemensamma kostnader, som t.ex. hyra och el, fördelas ut på de olika resultatenheterna för att sedan se till hur de går för varje enskild enhet. Informant C förklarar att budgeterna följs upp varje månad i samband med månadsbokslut. Var tredje månad

26 genomför företaget ett mer omfattande bokslut där även inventering ingår, som enligt informant C innebär att de får en mer fullständig och riktig bild av hur det går. Arbetet med budgetering och uppföljning av dessa menar informant C är viktigt för att uppnå lönsamhet i företaget ”man måste ha koll på det man gör […] vart tjänar man pengar? Ja om man inte vet det, ja då är det illa”. Informant C visar även på att hen, genom att förmedla budgeten till personalen på ett enkelt sätt med konkret uppsatta mål, försöker skapa delaktighet för att alla ska arbeta mot samma mål.

4.3.2 Produktkalkylering

Kalkylering används av Företag C i de delar av verksamheten där de lämnar anbud på arbeten och kalkylerna i dessa fall används som ett underlag för prissättning. Den del av verksamheten som är butik arbetar dock inte med kalkylering på samma sätt ” […] kommer in som kund och säger, ja vad kostar de här möblerna här borta […] då får man bara ett pris alltså man slår ihop det och man lämnar över priset. De sitter inte och gör riktiga underlag”. När en förfrågan om pris inkommer gällande ett arbete har företaget ungefärliga priser som gäller under vissa premisser, men informant C förklarar att de sedan behöver åka ut till kund för att sätta kalkyl för just det arbetet. När en kalkyl har upprättats använder sig informant C av en hjälpmatris som ger möjlighet att se om kalkylen är rimlig. Informant C brukar även jämföra med tidigare liknande jobb för att se till att inget missats i kalkylen då detta kan bli väldigt kostsamt.

När det kommer till uppföljning av kalkylerna förklarar informant C att hen tittar på vilken marginal de har samt ser över hur de prismässigt ligger i förhållande till konkurrenterna.

Informant C tar även upp att det finns brister i just uppföljningen som hen är medveten om:

[…] det där är den stora bristen, för man hinner inte med riktigt eller orkar inte. Helt enkelt att man gör jobbet, man fakturerar och så ska man in och titta hur blev det egentligen […] och där fuskas det en hel del då, man jagar vidare hela tiden på nästa projekt då.

Informant C menar dock att det finns delar av verksamheten där uppföljning fungerar exemplariskt där de kan följa försäljning, resultat och snittet för dessa arbeten.

4.3.3 Prestationsmått

Prestationsmått är något som informant C poängterar är väldigt viktigt för företaget, att det följs upp för att diskutera utfall och varför avvikelser förekommer. Informant C förklarar att företaget sätter upp ett antal mål som innefattar t.ex. antal borrhål som ska borras, täckningsbidrag (TB) och debiterbar tid, men även mer ”mjuka värden” som minskad sjukfrånvaro och minskade reklamationer. Dessa följs sedan upp och mäts var tredje månad i samband med inventeringen,

27 med undantag för den debiterbara tiden som mäts varje månad utifrån de tidslistor som de anställda fyller i. ” […] just debiterbar tid är bland det viktigaste som finns på ett företag. Ta exempelvis om man lämnar fasta priser […] när timmarna rusar iväg då försvinner lönsamheten direkt på hela projektet”. Uppföljningen sker i första hand per projekt för att sedan slås samman till en total för varje resultatenhet och informant C menar att det kan vara bra att ställa frågor som: ”hur kan det komma sig att vi är så jäkla duktiga på de här grejerna, men här borta […] går det så långsamt”.

Mätningar när det kommer till kundnöjdhet och medarbetartillfredsställelse är något som idag hanteras centralt via den VVS-kedja som företaget är medlem i, där skickas då standardiserade frågor ut minst en gång per år. Svaren sammanställs sedan centralt för att få möjlighet att se hur de går på de olika medlemsföretagen, hur det bör vara, snitt och så vidare. Även innan medlemskapet genomfördes sådana undersökningar men de var då uppbyggda på ett annorlunda sätt. ” […] vi har mätt butiken många gånger, vi har haft en egen butiksräknare bland annat i alla år, sen gjorde vi utskick till kunder de tyckte jag va ganska intressant”. Informant C förklarar att de, för att motivera de anställda och för att försöka skapa ett bra samarbete, använder sig av ett slags bonussystem ” […] uppnår vi ett visst resultat då tillfaller personalen ett visst resultat och då spelar det ingen roll om du jobbar som ekonom eller i butiken eller som brunnsborrare, du får vara med och dela på alla pengarna.” Genom att inte dela upp det som en tävling mellan enheterna försöker de alltså även här få alla att arbeta mot gemensamma mål.

Företag C följer även upp och mäter hur många arbeten de får på sina lämnade anbud. Just denna del följs upp på ledningsmöten vad 14:e dag tillsammans med ett antal andra parametrar.

Informant C förklarar även att de använder sig av nyckeltal som kassalikviditet, lageromsättningshastighet, soliditet och TB.

4.3.4 Övrigt

Ekonomistyrning förklarar informant C är något som ett företag kan lägga hur mycket tid som helst på för att skapa bra underlag ”det jobbiga är ju att, att göra någonting konstruktivt med allt underlag”. Det handlar om att ha kontroll och styrning på företaget menar informant C och beskriver att de jobbar med många underlag för att styra företaget ”här har vi statistisk här, budget, ordersammanställning, fakturering, lämnade anbud, inköp grossister, inventering, resultatrapporter, här har vi 37 stycken olika sorters underlag för styrning på hela företaget […] sen är det inte så att alla ska fram varje månad”. Informant C utvecklar vidare med att

28 hen anser att det är viktigt att vara vaksam och ha kontroll över vad som händer på företaget men säger också att ” […] vi kanske till och med gör för mycket, men man måste ha koll […]”.