I vår samtid är pornografiska bilder och framställningar mera synliga än för några decennier sedan i och med att medierna i allt högre grad har sexualiserats. (se till exempel Hultman, 2000, s. 78) För att ta del av pornografiska alster behöver man idag inte kila över till närmaste porrbutik, utan kan i lugn och ro sitta hemma i vardagsrummet och ”zappa” mellan tevekanalerna eller surfa runt på Internet. Att pornografin skulle försvinna eller förbjudas enligt lag ter sig i mina ögon inte sannolikt. Med utgångspunkt i ovanstående finner jag det intressant och motiverat att fundera över hur människor påverkas av denna företeelse, som av allt att döma är här för att stanna.
Inför detta projekt hade jag en föreställning om att merparten av dagens kommersiella pornografi riktar sig till en ”manlig blick” (jfr begreppet ”the male gaze”, Mulvey, 1995). Denna föreställning underbyggdes till viss del i och med den fältobservation i en porrbutik, som jag tidigt under projektet genomförde. Under studiens gång har jag emellertid kommit att begrunda denna uppfattning. Finns det en kollektiv manlig blick? Vad säger det i så fall om de kvinnor som ändå njuter av pornografi? Ska de enbart ses som indoktrinerade offer för ett förtryckande tändningsmönster (Berg, 2000, s. 43) eller kan man se dem som sexuellt frigjorda?
Jag har i denna studie inte ambitionen att ta ställning till om det är rätt eller fel med pornografi eller konsumtion av den. En sådan föresats skulle bli på tok för omfattande och resultatet riskera att bli godtyckligt. Av dessa skäl nöjer jag mig med att konstatera att pornografi är ett utbrett och livaktigt fenomen i vårt samhälle.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av i vilken utsträckning pornografi kan inverka på unga kvinnors (sexuella) identitetsskapande och välbefinnande. Detta försöker jag uppnå genom att undersöka hur ett urval unga kvinnor tänker om och förhåller sig till pornografi. Hur kommer kvinnornas identitetsskapande till uttryck i deras tal om pornografi? Vilka möjligheter till (sexuellt) välbefinnande kan pornografi ge för kvinnorna? Finns det aspekter hos pornografin som kan leda till en brist på välbefinnande för kvinnor?
Disposition
I den följande framställningen kommer först en redogörelse för mina metodologiska överväganden där jag visar hur jag gått till väga med fältobservation, intervjuer, etiska spörsmål, och analys. Därefter kommer en självreflektion där jag ägnar en tanke åt min roll som forskare, följt av ett avsnitt där jag presenterar uppsatsens teoretiska ramar. Efter det kommer analysen av
mina informanters tal om pornografi och slutligen knyter jag ihop säcken genom en avslutande diskussion där jag ytterligare vill fördjupa min analys med hjälp av de teoretiska resonemang som är gemensamma för hela denna antologi. (Se s. 5-8)
Metod
För att orientera mig lite i företeelsen pornografi och få uppslag till relevanta frågeställningar utförde jag tidigt i projektet en fältobservation i en porrbutik i centrala Stockholm. Innan observationen gjorde jag en del etiska överväganden. Jag föreställde mig att det kunde bli problem med att få tillträde till fältet, eftersom pornografi kan betraktas som ett laddat och intimt ämne. Därför valde jag att utföra en dold observation, som fullständig deltagare i den sociala miljön. (Bryman, 2002, s. 286) Min ambition var att observera det sociala samspelet i butiken och ge akt på mina egna tankar och känslor, snarare än att fokusera på enskilda individers beteenden och handlingar. Oscar Pripp skriver att samtyckeskravet får mindre betydelse när man studerar offentliga miljöer. (Pripp i Kaijser & Öhlander, 1999, s. 53) Jag var dock inte helt bekväm med rollen som dold observatör. Jag kände mig lite som en bedragare och det i kombination med att jag befann mig i ett socialt sammanhang jag i normala fall undviker gav upphov till stress. (Hammersley & Atkinson, 1995, s. 117)
Jag valde att inte föra anteckningar under observationen, eftersom min roll som dold observatör då hade kunnat avslöjas. Anteckningarna fördes istället direkt efter observationen. Eftersom människans minne inte är helt tillförlitligt kan det ses som fördelaktigt att skriva ned sina iakttagelser så fort som möjligt. (Bryman, 2002, s. 292-293) Jag är medveten om att det kan finnas luckor i mina anteckningar, men jag tycker ändå att de blev relativt detaljrika och bra. Min observation kommer inte närmare att presenteras i denna uppsats utan den har bara legat till grund för de frågeställningar jag utarbetade.
I övrigt bygger jag min studie på fem stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Kvinnorna jag intervjuade är i åldrarna 26-32 år och jag har i denna uppsats valt att kalla dem Jenny, Emelie, Stina, Christine och Vera. Informanterna valdes ut förutsättningslöst, vilket innebär att jag intresserar mig för såväl inbitna pornografikonsumenter som personer med mycket liten egen erfarenhet av pornografi. Min tanke är att de flesta människor har upplevelser av pornografi med sig i bagaget, oavsett om de konsumerar den eller inte. På grund av ämnets känsliga karaktär valde jag dock att rekrytera informanterna ur min bekantskapskrets, men var samtidigt noga med att jag inte skulle känna dem så väl. Min förhoppning var att intervjupersonerna skulle känna sig tryggare om någon kunde bekräfta min pålitlighet och mina ärliga avsikter, men att man samtidigt skulle undvika de beroendeförhållanden som kan föreligga mellan nära vänner. I och med ämnet kändes det också extra viktigt att på ett lättförståeligt sätt upplysa informanterna om de forskningsetiska principerna. Speciellt stor vikt lades vid konfidentialitetskravet, vilket informanterna verkade uppskatta.
Intervjuerna spelades in på en mp3-spelare och transkriberades sedan noggrant och ordagrant. I de fall där informanterna nämnde kompisars namn eller andra avslöjande detaljer utelämnades dessa i intervjuutskrifterna.
Såväl fältanteckningar som transkriptioner har jag efterhand kodat och kategoriserat enligt Grundad teori. De första intervjuerna bidrog på så sätt till en utveckling av intervjufrågorna, som jag hade nytta av i de senare intervjuerna.
Självreflektion
Inför detta projekt hade jag till stor del klart för mig vad jag ville undersöka. Eftersom jag är väl förtrogen med samhällets olika diskurser om pornografi finns det stor risk att mina frågeställningar har styrts av dessa, trots att jag strävat efter att kontrollera mina egna föreställningar. Jag är medveten om att det finns föreställningar om att kvinnor, i större utsträckning än män, är kritiska till pornografi, att de inte är lika stora pornografikonsumenter som män och att de inte anser att pornografin riktar sig till dem. Samtidigt känner jag till de motsatta föreställningarna som säger att kvinnor visst använder sig av och blir sexuellt upphetsade av pornografi.
Jag vill framhålla att jag inte är klar över min egen inställning till pornografi, vilket innebär att den inte kommer till uttryck i denna studie. Jag har inte heller uttryckt några egna åsikter om pornografi för informanterna.
Vid analysen av mina fältanteckningar och transkriptioner strävade jag efter att i största möjliga mån åsidosätta min egen förförståelse för att inta det öppna förhållningssätt som ses som viktigt inom Grundad teori. Jag försökte också att kontrollera mina egna föreställningar vid formulerandet av intervjufrågorna, så att de inte skulle vara ledande. Jag har dock under hela arbetets gång upplevt det som svårt att leva upp till dessa föresatser. Det är rimligt att anta att både jag och mina informanter är präglade av de förekommande diskurserna om pornografi. Frågor eller svar på frågor om pornografi måste därför rimligtvis influeras av dessa diskurser. Man kan fråga sig om det verkligen är möjligt att åsidosätta sina tidigare kunskaper och erfarenheter. (Bryman, 2002, s. 382)