Den största delen av hälsoupplysningsarbetet som sker i ett samhälle artikuleras genom media i from av TV, tidningar och böcker. Media har länge styrts upp av olika intressenter av hälsa som har velat inprägla hälsoideal på samhället. Jørgensen skriver att samhällets utveckling och människans ökade kunskaper om hur världen och människan är konstruerade bidrar till att individen ställs inför svåra situationer när hon ska göra ett val då varje val hon gör innebär ett risktagande. (Jørgensen, 2004, sid. 114) Intressenterna utnyttjar individens rädslor och svagheter för att kunna styra upp hennes liv och därmed öka sin egen vinst. Jag ska nu diskutera om vilken roll media utgör i en individs identitetsskapande. Jag valde att fråga informanterna om hur de anser att hälsoideal kan påverka dagens individ:
Positiv helt klart. Folk ska vara medvetna om riskerna ifall dom inte rör på sig och äter rätt. Det ska inte vara nåt man pratar tyst om, det ska ut i det fria Förhoppningsvis kan dom som ska ta åt sej, ta åt sej medan dom som inte borde ta åt sig borde ta avstånd från det. Annars kan det uppstå andra problem kring detta. (Mikael)
Jag tror att vi är på god väg att få en mycket hälsomedveten bild av oss själva på grund av att reklamen på tv sänds reklam om hälsosam mat, i stort sätt varje reklampaus […] det finns mycket mer tv program som handlar om man o träning än vad det gjorde för fem år sedan. Så varken vi vill eller inte så blir vi ändå medvetna om vad som är hälsosamt och inte. (Björn)
Informanterna menar att de hälsoideal som media presenterar fungerar som en vinst för individens individuella hälsa då de bidrar med en medvetenhet om att hälsa, kost och motion är viktiga delar för en persons hälsotillstånd. Mikael menar att det finns människor som kan dra nytta av att följa de råd som media presenterar. Frågan är om det är individen själv som avgör om hon har ett behov av att ta till sig dessa råd eller är dessa fenomen påtvingade?
I informanternas uttalanden existerar det en kluvenhet inför hur de ska förhålla sig till medias bilder av hälsan. Eftersom media har lyckats skapa bilder som vi i samhället uppfattar som normala blir det också svårt för individen att våga uttrycka sina känslor som finns utanför normalitetens gränser. Det informanterna uppfattar som normalt är det som media ger budskap
om. Jørgensen menar att hälsopedagogiken, genom att ”spela på döden” får individen att uppfatta hälsoidealens innehåll som självvalda projekt som varje enskild individ borde ägna sig åt. (Jørgensen, 2004, sid. 126) Det innebär att individen blir upplyst, av media, om de hälsorisker som finns vilket kan bidra till att hon kan välja att förlita sig på medias hälsoideal då de fungerar som en lösning på de existerande riskerna och farorna. Sandberg skriver att dagens individ inte kan ha en egen identitet eller verklighetsuppfattning utan att rådgöra med medias bilder först. Författaren menar att en individ möts av diverse saker i sin vardag som hon bedömer utifrån den presentation som media ger av dessa. (Sandberg, 2004, sid. 71) Det kan betyda att media utgör en rådgivare, en form avförebild eller kanske även en ledare för mina informanters tankesätt.
Informanterna Anita och Anja menar däremot, till skillnad från Mikael och Björn, att ett informationsöverflöd från medias sida skulle kunna leda till en negativ effekt i vissa aspekter.
[…] Förhoppningsvis blir alla positivt påverkade. Visst det ska inte övergå till en trend som är också en jättestor risk när det diskuteras om hälsa och motion. (Anita)
- -
- Det kan vara positivt om man behöver
dessa råd […] man bli negativt påverkad om man hela tiden måste anpassa sig efter det som andra tycker att man ska vara. (Anja)
Anita och Anja visar båda på att de är kritiskt inställda till medias sätt att skapa hälsoideal. Informanterna uttrycker att de känner en oro över det som media väljer att presenterar som idealhälsa. De påpekar även att det finns positiva aspekter av medias hälsoupplysning. Anja menar att ”det kan vara positivt om man behöver dessa råd” vilket kan innebära att informanten
själv tar avstånd från hälsoidealen för att skydda sin egen identitet. Hon kan ha en rädsla för att
vika sig från medias budskap om den rätta hälsan detta då samtidigt som hon är medveten om att dessa budskap är kritiserade av dagens samhälle. Det är detta som kan göra medias roll i den enskilda individens liv mycket paradoxal. Den motsägelsefulla uppfattningen utgörs av att vi, på grund av våra rädslor för hälsorisker väljer att förlita oss på media samtidigt som vi ständigt kritiserar dess budskap. Det kan innebära att mina informanter lämnas osäkra inför hur de ska förhålla sig till media då den styr en stor del av deras egen identitet.
Christopher Lasch skriver att världen kan bli hotfull och det kan bidra till att människan drar sig tillbaka till sin egna privata sfär där hon påbörjar ett sökande efter något som hon själv har kontroll över. Lasch skriver vidare att detta kan bidra till att människan påbörjar ett ständigt sökande efter välbefinnande och hälsa. (Lasch, 1977, sid. 140) Om media styr den ”rätta hälsan”
och om vi ser på Lasch resonemang om individens hälsa innebär det att mina informanter låter sig styras av dessa hälsoideal utan att själva har förståelse för detta. Det kanske är lättare för dagens individ att ha media som rådgivare då dagens samhälle ter sig vara komplext. Anthony Giddens skriver att media ger individen ett begränsat utbud av livsstilar som hon själv kan välja mellan. Individen måste dock bestämma sig för något av dessa då de ständigt gör sig påminda i hennes vardag. (Giddens, 1999, sid. 105) Att ha ett begränsat antal val kan underlätta för processen som sker i identitetsskapandet. Detta stämmer överens med Björns uttalande: ”så varken vi vill eller inte så blir vi ändå medvetna om vad som är hälsosamt och inte”. Det kan tyda på att informanten, trots sitt medvetande om medias syfte bakom hälsoideal, väljer att göra det enkelt för sig och leva på detta vis. Förenklat kan man tolka detta som att informanten resonerar:
If you can’t beat them, join them. Utifrån informanternas uttalande kan vi se att medias roll i
identitetsskapandet utgör en påfrestande och frustrerande faktor för identitetsskapandet som lämnar individen kluven och osäker samtidigt har media också en avgörande betydelse för hur individen ska tycka, tänka och handla.