När vi väl har skapat oss ett hem som vi trivs med kan man ju tycka att vi borde vara nöjda med det. Sådant är dock inte fallet om man får tro flera av mina informanter som spekulerar kring hem, förändring och omskapning.
Man gör ju det för att bli lycklig liksom man blir glad för stunden jag kan shoppa mat också det går jättebra det blir man också lycklig av för stunden… Så visst är det så vissa människor är lyckliga i sig själva dom är jättenöjda med mormors duk, andra människor måste ha en ny duk en gång i månaden annars är det nånting som är fel liksom… (Agnes)
Enligt Agnes upplever vissa människor ett större behov än andra att köpa nya saker och förändra sitt hem. Att ständigt konsumera handlar i grund och botten om att man är olycklig och osäker och det är detta som ligger till grund för överdrivet shoppande, oavsett om det rör sig om inredningssaker, mat eller något annat.
Enligt den amerikanska sociologen Stuart Ewen har människors önskan om ett bättre liv ofta tagit sig materiella utryck och i dagens konsumtionssamhälle har vi möjlighet att skapa något som Ewen kallar för symbolisk demokratisering. Vi kan dölja vilka vi är om vi inte är nöjda med oss själva och genom konsumtion köpa oss det liv och de identiteter som vi önskar oss. Varorna har olika symbolisk betydelse men eftersom marknaden är öppen för alla kan i alla fall i teorin vem som helst köpa sig vad som helst och därigenom kamouflera sin härkomst och sin sociala gruppering (Johansson, 2006 s.222-223). Genom att köpa en viss sorts varor kan vi alltså dölja våra verkliga jag om vi så önskar och hemmet blir på så vis en viktig spelyta för den individ som vill framställa sig själv på ett visst sätt. Så som vi framställer oss själva genom konsumtion av en viss sorts varor behöver inte alltid stämma överens med våra jag men vi kan iallafall på ytan uppträda, för oss själva och inför andra, som de vi önskar vara. Eller som Professorn i socialpsykologi Thomas Johansson något sarkastiskt uttrycker det; ”Ytan regerar” (Ibid. s.223) och syftar då till att det räcker att vi framställer oss på ett visst sätt inför andra och för oss själva för att vi verkligen ska ”bli” dessa personer. Det är bara psykologiska spärrar som hindrar oss från att bli vilka som helst.
Det kan även finnas andra anledningar till att man vill förändra sina hem:
Det som man har omkring sig… måste man njuta av… alltså rent estetiskt om man säger att tycka att det är liksom vackert och så är väldigt viktigt och då kan vissa saker… kännas så… bli vardagliga efter ett tag så det är därför som man såhär vill köpa nytt, ha något nytt såhär att titta på… (Sandra)
[---]
Man behöver nånting nytt… för att inte tröttna… för att inte… Man blir glad över att se nånting nytt det är som när det blir vår då blir man ju alltid lika glad bara för att det händer nånting då blir det ju ännu… det blir ännu… ja det sker en förändring (Lotta)
[---]
Ehm… det tror jag är ett behov utav förändring eller förströelse i första hand… just att man… det känns som om man gör nånting lite bättre… man filar till det man fixar till det lite extra eh riktigt vad som ligger längst bak det vet jag inte jag tror att det är mycket den där känslan en viss belåtenhet att man har fixat nånting lite bättre… (Lina)
För informanterna är det viktigt att omge sig med vackra saker men för att inte tröttna måste de konsumera nytt för att få lite omväxling. Omväxling och förbättringar upplever de som något positivt som skapar glädje och belåtenhet och de säger att det är viktigt att omge sig med saker
som man trivs med. Vi lever i ett samhälle där vi varje dag möts av nya intryck och upplevelser och där medium som tv visar program som syftar till förändringar på kort tid. Extreme makeover,
Dr Phil, Toppform och Sex inspectors2 demonstrerar våra möjligheter att förbättra eller byta ut allt
från kropp, utseende och personlighet, till den hemmiljö vi lever i samt vårt sexliv. Johansson menar att den bild som målas upp i program som dessa är att vi genom en mängd förändringar kan plocka fram våra ultimata jag och detta framställs som den sanna vägen till lycka och ett fulländat liv. Att detta väcker ett begär att ständigt vilja förändra och omskapa även sitt hem kan därför ses som en del av ett samhälle där ständig förändring och förnyelse upplevs som det ideala levnadssättet.
Johansson menar också att vi lever i det som Giddens kallar för ett risksamhälle där hotet om överhängande faror som vi inte kan påverka ständigt kastar sin skugga över oss i vår vardag. Att då ta till sig råd om hur vi personligen kan må bättre, både psykiskt och fysiskt, blir ett sätt för oss att skapa kontroll. De stora riskerna kan vi inte göra något åt men det hot som psykisk otillfredsställelse eller fysisk ohälsa utgör är faror som individen själv kan ha inverkan på. (Johansson s.108-109). Att skapa sig ett trivsamt hem kan ha stor betydelse för individens välbefinnande och på så sätt kan ett litet hot mot personens välmående elimineras. I ett samhälle där vi står maktlösa inför det mesta som sker i världen kan vi i alla fall påverka oss själva och utformandet av våra hem.