Flera stora sociologer har utarbetat teorier kring hur vi blir dem vi är, alltså skapar oss vår identitet. Enligt Peter L Berger och Thomas Luckmann skapar individen sin sociala verklighet utifrån personer i dess närhet. Under barn och ungdomsåren är individen som mest formbar av de signifikanta andra, personer i dess omgivning som individen har en nära relation till. Desto närmre band individen har till de signifikanta andra ju större påverkan har de på personens identitetsskapande. Även senare i livet fyller de signifikanta andra en betydelsefull funktion i individens liv men samtidigt blir det viktigt att identiteten bekräftas även av mer ytliga kontakter eller av okända människor. Mänskliga relationer blir på detta sätt avgörande för vårt identitetsskapande (Berger och Luckmann, Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin
sociala verklighet, 1998).
Även Richard Jenkins skriver om individen i förhållande till andra människor. Enligt Jenkins har andras syn på oss stor betydelse för hur vi uppfattar oss själva. Jaget skapas som en pågående process mellan inre självdefinitioner och andra människors yttre definitioner som personen internaliserar och därför är andra människors uppfattning av stor vikt för individen vid identitetsskapandet. Vi är inte oss själva bara i oss själva utan även i förhållande till andra menar Jenkins (Berggren, 2004, s 15 ff.).
Hur vi kan ha flera olika ”personligheter” och inta olika roller beroende på vilka människor vi umgås med skriver Erwing Goffman om. När vi är på jobbet tillsammans med våra arbetskamrater kan vi vara en person men på fritiden i gemenskap med familjen kan vi ikläda oss en helt annan skepnad. På så sätt skapar vi oss olika identiteter beroende på var vi är eller med vilka vi har sällskap med. Människan påverkas av det sociala spel med andra människor som hon är ingripen i och hennes personlighet eller roll bestäms därför utifrån situationen (Corrigan, 1998, 137 ff.).
Sociologen och samhällsteoretikern Anthony Giddens menar att vi lever i ett risksamhälle där vår existens präglas av hot och faror som är för stora och ohanterliga för att den enskilde individen ska kunna påverka dem. Kärnvapenkrig och miljökatastrofer hotar att utplåna världen men vi kan inget göra för att minska riskerna för detta. Överhuvudtaget är det väldigt lite som den enskilde personen själv kan styra över och kontrollera och i en värld som präglas av mångfald och föränderlighet men ett sätt att hantera detta kan var utarbetandet av en särskild livsstil. Individen i vad Giddens kallar för det senmoderna samhället ställs ständigt inför en mängd val
och valmöjligheter. Genom att ta ställning och fatta beslut formar personen sin identitet och gör sig själv till resultatet av sina val. Individen utarbetar sin egen livsstil som innefattar alla de beslut som vi ständigt och ofrånkomligen ställs inför. (Giddens, Modernitet och självidentitet. Självet och
samhälle i den senmodern epoken, 1999).
Konsumtion
Enligt sociologen Zygmunt Bauman så har vi de senaste hundra åren gått från ett produktionssamhälle där människan arbetar för sin egen omedelbara försörjning till ett konsumtionssamhälle. Idag går arbetet ut på att tjäna pengar så att vi kan konsumera varor och tjänster och det är genom dessa som vi skapar oss själva, vår identitet. Förr var våra identiteter starkt förknippade med sociala grupperingar och yrkesval men idag när klasstillhörighet blir allt svårare att definiera och arbetsmarknaden präglas av flexibilitet blir identitetsskapandet till ett individuellt projekt. Det finns nämligen enligt Bauman inga medfödda jag utan våra identiteter är obeständiga, flexibla och utbytbara och det är genom konsumtion av varor som vi skapar och omskapar dem (Bauman, 1998, s.40 ff.).
Peter Corrigan skriver om hur konsumtion till stor del inte handlar om införskaffandet av varor utan istället är en social handling som går ut lika mycket på att individen ska kunna hänge sig åt ett nöjsamt tidsfördriv som att egentligen konsumera. Konsumtionen är framförallt symboliskt laddad, det vi handlar säger något om vilka vi är eller vill framstå som. Vi är det vi konsumerar, identitet och konsumtion blir utifrån denna teori till samma sak. Corrigan menar också att vi inte är helt fria i våra val eftersom det finns ett begränsat utbud av varor och tjänster (Corrigan, The sociology of consumption, 1998). Även Douglas anser att det ligger ett viktigt symbolvärde i det vi konsumerar och han skriver att de materiella ägodelarna är viktiga i olika sociala relationer. De fungerar som markörer eller koder för vilka vi är och det finns ”rätt” och ”fel” varor beroende på vilket normsystem som kön, ålder eller klass som vi utgår ifrån. Konsumtion blir till ett sätt att definiera den egna gruppen eftersom en viss social värld förutsätter materiella koder och deras rituella användning (Föreläsning av Anna- Liisa Närvänen 27.1.2006).
Kön
Beverly Skeggs har i en studie av arbetarklass kvinnor i England kommit fram till att den glädje som dessa kvinnor kan känna över sina hem lätt byts ut mot oro och ångest när hemmet ska visas upp inför andra. Även när kvinnorna inte har besök kan de må dåligt om hemmet inte känns respektabelt och enligt Skeggss upplever många att de ständigt är iakttagna av en tänkt övervakare. När kvinnorna konsumerar till sina hem och förvandlar konsumtionsvarorna till en estetisk disposition blir de vaktade av en person som egentligen inte är närvarande och på så vis blir kvinnorna till sina egna bevakare. Beteendet är en slags förberedelse för eventuella besökare
genom vars ögon de kritiskt granskar sin intima hemmiljö och oroar sig för att den inte ska kunna leva upp till ideal, krav och förväntningar. (Beverly Skeggs, 2000 s. 144-146).
Analys
Här börjar min analys av informanternas tankar och kommentarer kring hemmets utseende och inredning. Deras uttalanden kommer att diskuteras och förankras i mer eller mindre väletablerade teorier som jag anser relevanta för området.