Syftet med föreliggande antologi var att undersöka några olika aspekter av välbefinnande. Vi har presenterat och analyserat relationer som skapas på Internet, heminredning, hälsa, husdjur och pornografi för att se vilken betydelse dessa företeelser har för individers välbefinnande och identitetsskapande.
Nergiz Altuns informanter framhöll att kontaktskapandet på ett abstrakt medium som Internet präglas av andra sociala regler och överenskommelser än i den ”vanliga” vardagen. Informanterna menar att man på Internet kan vara sig själv och mera rak på sak med sina intentioner än man kan i verkliga livet. I analysen framkommer att informanternas Internetanvändning genererar relationer av olika slag, bland annat vänner och sexuella förhållanden av tillfällig eller varaktig karaktär. Detta kan ses som att det ger dem glädje och välbefinnande eftersom de får tillfredsställelse socialt eller sexuellt.
Hemmet och dess inredning blir ett sätt för individen att uttrycka sin personlighet på och det blir på så sätt betydelsefullt för identitetsskapandet. När hemmet ska visas upp för utomstående kan individen uppleva en viss vånda och ångest över att det inte ska duga i andras ögon. Eftersom hemmet är så personligt och en del av identiteten blir det även en del av oss själva som inte duger om inte hemmet gör det. För att vi inte ska tröttna vår inredning måste vi konsumera nytt med jämna mellanrum att byta ut den gamla med. Större förändringar är dock svåra och dyra att genomföra vilket gör hemmet till något som inte går att omskapa eller byta ut lika enkelt som klädstil eller musiksmak. Hemmet blir därför något som ”avslöjar” oss om vi låtsas vara något eller någon som vi egentligen inte är.
I Azra Bajrics studie betonade informanterna vikten av att vara medvetna om, och leva enligt ideal om god hälsa. Samtidigt var de kritiska mot samhällets alla normer för hur man ska leva hälsosamt, eftersom de kan skapa ångest hos individen. Informanterna känner trots detta ett behov av att vara hälsomedvetna och strävar efter att uppfylla idealen. I dessa ideal ingår, enligt informanterna, att individen har ansvar för att äta en bra kost, motionera, sköta om sitt yttre och vårda sin mentala hälsa. Att passa in och inte avvika från hälsonormen ger, enligt Bajric, informanterna en känsla av välbefinnande. Man kan se likheter mellan informanternas berättelser om den individuella hälsan och Anthony Giddens teori om självet som ett reflexivt projekt där kroppen har en viktig betydelse i identitetsskapandet.
Martina Berggren skriver om hur husdjur ger sällskap, glädje och trygghet för informanterna. Husdjuren tillskrivs en stor betydelse och ses som familjemedlemmar. Samtidigt oroar sig många av informanterna för huruvida det liv husdjuren erbjuds är tillräckligt bra. Valet av husdjur anses av informanterna grundas i att man känner en naturlig koppling till en viss sorts djur som tilltalar, speglar och hjälper till att skapa ens personlighet. Husdjuren visar sig således ha en dubbel funktion genom att de både kan erbjuda en betydelsefull social relation, men även kan vara en symbol som återspeglar ägarens identitet.
Slutligen framkommer i Hedvig Hellbrands studie att hennes informanter har ett ambivalent förhållningssätt till pornografi. Hellbrand analyserar deras förståelse av pornografi som präglad av olika, konkurrerande normer och diskurser. Samma person kunde under intervjuns gång prova olika ståndpunkter och ge uttryck för motstridiga åsikter. Den antipornografiska diskursen förefaller ha fått störst fäste, då de flesta av informanterna är kritiska till porrindustrin och dess exploatering av kvinnor. Även den porrförespråkande diskursen kommer emellertid till uttryck, då vissa informanter vill ge en mera nyanserad bild än den antipornografiska diskursen kan sägas göra. Att positionera sig i den laddade pornografifrågan förefaller vara ett sätt för informanterna att manifestera sig och sin identitet.
De företeelser som vi tagit upp i denna antologi kan alla sägas vara en del i individers identitetsskapande och spelar roll för deras känsla av välbefinnande. Vi föreställer oss att relationer på Internet, hälsa, heminredning, husdjur, och pornografi kan bidra till individens välbefinnande.
Nergiz Altun upptäckte att det enligt informanterna fanns negativa aspekter med kontaktskapande via Internet men hon har valt att utesluta dessa ur sin del. Detta innebär dock inte att kontakter genom Internet bara leder till välbefinnande.
I avsnittet som handlar om hemmets utseende och miljö av Karin Askerdal framkommer att flera av informanterna trivs mycket bra och är nöjda med sina hem men ändå upplever de en viss vånda och press när de ska visa upp hemmet för utomstående. Alla trivs inte heller i sina hem vilket gör att man kan ifrågasätta om hemmet egentligen leder till välbefinnande eller det motsatta.
I kapitlet ”Från hälsa till välbefinnande” av Azra Bajric framkommer att hälsa kan leda till välbefinnande i de fall där informanterna klarar av att leva upp till de hälsoideal som de upplever finns i samhället. Samtidigt är de kritiska till dessa normer och ideal, vilket kan tolkas som att hälsoidealen kan ge upphov till känslor av otillräcklighet.
I Martina Berggrens bidrag om husdjur finns också exempel på hur husdjurshållning kan orsaka både välbefinnande och det motsatta, då informanterna å ena sidan upplever glädje och gemenskap genom sitt husdjur men å andra sidan kan få dåligt samvete och oroa sig över husdjurets välbefinnande.
Hedvig Hellbrands informanter anser att det porrutbud som finns är torftigt, likriktat och att det bidrar till att återskapa könsnormer. Porrkonsumtion ses av flera informanter som ett substitut för sex och kärlek för vissa personer. I vissa utsagor ryms den implicita åsikten att det normala är att ha en partner och om man inte har det använder man porr istället. Det eventuella välbefinnande porr kan ge blir med detta synsätt av tillfällig art. Samtidigt ryms i informanternas utsagor alternativa sätt att förstå pornografi. Enligt några av dem kan pornografi ha en frigörande och fantasieggande potential och därmed bidra till människors sexuella välbefinnande. Samtliga informanter menar emellertid att en alternativ pornografi där man experimenterar med könsrollerna skulle ha en större frigörande potential.
Förr var människors identiteter förknippade med yrkesval, familj och sociala grupperingar, men idag när arbetsmarknaden är flexibel och klassdefinitioner blir alltmer svårdefinierade måste
vi finna något annat att knyta våra identiteter till. Det blir upp till individen att skapa sig sin egen identitet i en värld som präglas av mångfald och valmöjligheter. Det är också upp till varje individ att skapa sig sitt eget välbefinnande i en individbetonad värld. Genom att göra ”rätt” val, till exempel att äta en hälsosam kost eller inreda en hemtrevlig bostad, kan vi skapa oss en livsstil som vi trivs med och därigenom uppnå välbefinnande. Vi är dock inte helt fria i våra möjligheter att välja eftersom vi påverkas av olika normer och ideal. Omedvetet eller medvetet gör vi vissa val för att framstå i en viss dager.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att välbefinnandet skapas genom individuella val, till exempel att individen konsumerar, men hon kan även välja att inte konsumera vissa saker, som till exempel pornografi. Genom att reflektera över sina val och avståndstaganden ger individen uttryck för, och skapar sin identitet.
Referenser
Alexanderson, Kristina & Medin, Jennie, Begreppen hälsa och hälsofrämjande: en litteraturstudie, (Lund, 2000) Studentlitteratur
Bauman, Zygmunt, Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen, (Göteborg, 1999), Daidalos
Brülde, Bengt & Tengland, Per-Anders, Hälsa och sjukdom: en begreppslig utredning (Lund, 2003) Studentlitteratur
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, (Malm, 2002) Liber ekonomi
Fägerborg, Eva ”Intervjuer”, Etnologiskt fältarbete, red. Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus. (Lund, 1999)
Giddens, Anthony, Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken, (Göteborg, 1999) Daidalos
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla Grundad teori ett teorigenererande forskningsperspektiv, (Stockholm, 2003) Liber
Månsson, Per (red). Moderna samhällsteorier: traditioner, riktningar, teoretiker, (Stockholm, 2003) Prisma
Pripp, Oscar ”Reflektion och etik”, i Etnologiskt fältarbete, red. Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus. (Lund, 1999)
Sointu, Eeva, The rise of an ideal: tracing changing discourses wellbeing, (Keele, 2005)
Öhlander, Magnus ”Deltagande observation”, Etnologiskt fältarbete, red. Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus. (Lund, 1999)